tisdag 30 november 2010

Ibland tar det sig!

För första gången NÅGONSIN (skojar inte!) så har jag varit före i tiden. Iallafall med detta : ATT KÖPA JULFRIMÄRKEN!

Ett år skrev jag alla men hade inte råd att köpa frimärken... Tycker nog ändå att det är lite kul med julkort. Visst att man kan skicka via nätet eller sms men för mig är julkortet en tradition. Så idag har jag börjat med "julkorts-listan". Eftersom jag är en aningens vimsig så har jag ju ingen aning om vilka jag skickade till förra året eller vilka jag fick ifrån... Jag får helt enkelt improvisera!

Denna dagen har varit en underbar dag förutom en sak: det har varit skitkallt! Annars har solen strålat och vintern är ju så vacker... Sådana här dagar skulle jag önska att jag kunde gå en runda i skogen... Just nu är det för kallt för att sitta still i en rullstol. Undra om det skulle hjälpa om man fick tag på en begagnad rymddräkt, det vore väl bra mot kylan iallafall??? Jag skulle dock inte ha glashjälmen på... (bara vid minus 25...)...

Gårdagen gick från superbra till as-dålig...

Igår fick Anna-Britt och jag för oss att vi skulle åka till stan. A-B har inte dubbdäck på sin bil så vi skulle ta min bil och jag skulle köra. Först skulle vi bara komma in i bilen...

Öppnade främre dörren och det gick bra, hade haft värmen på ett tag. Sen öppnade jag bakre dörren och den gick inte att stänga sen... Attans! Var bara att stå där och se fånig ut och försöka slå igen den ett tusen gånger men ack, ack... Ett tag trodde jag faktiskt att vi skulle få strunta i resan men då helt plötsligt fastnade dörren!

Sedan skulle ju bagaget öppnas oxå... Detta projekt var dock alldeles för jobbigt för oss "kärringar" så vi åkte utan att ha fått upp det.

Vädret var underbart trots tio minus, solen sken och vi njöt av resan in till stan. Tog och stannade vid ÖB, handlade som fasen och i kassan började jag att tänka på mitt bagage som inte gick att öppna... Fasen! Ringde till pappa (som är fastighetsskötare just till de hus där ÖB ligger), han var i närheten och kunde rädda oss! Han tog en kofot och slog bort all den is som gjorde att bagaget inte gick att öppna! Underbart att ha en så snäll pappa!

Sedan åkte vi till en underbar liten blomsteraffär där det fanns hur mycket som helst att köpa! Jag köpte en mörkröd stor amaryllis plus en vit mini-amaryllis. Ska bli jätte-spännande å se hur den ser ut!

Sen for vi till Willys och efter det var bagaget helt fullt! Nu började jag att må riktigt dåligt, huvudet kändes som om det var löst och det värkte som fasen i kroppen... Hem kom vi iallafall! Gick en liten runda med hunden och plockade sen in alla varor. Sedan var det soffan för hela slanten. Var som en zombie hela kvällen. Kroppen kändes som om den fick elektriska stötar hela tiden, varenda muskel krampade...  Klockan halv åtta gick jag och la mig!!!

Vaknade väl några gånger men bara för att somna om. Dock så hade jag ställt klockan så vid halv nio gick jag upp efter att ha sovit i 13 timmar!!! Sömn är bästa medicinen eller hur!

Jag kan säga att jag mår inget vidare idag... Man får betala för att man har roligt men det kan jag ta!

söndag 28 november 2010

En riktigt snöig advent

Utsikten från mitt vardagsrumsfönster... Eller bristen på utsikt för snart ser man ju inget för all snö. Just nu fullkomligt VRÄKER det ner ännu mer snö så risken finns nog att vi blir en aningens insnöade idag... Vaktmästarna här är ena riktiga latmaskar nämligen och skotta på en helg är inget de prioriterar... Snart kommer jag dock att explodera av ilska då jag inte orkar pulsa i snö.  

En sak som är bra med min lägenhet är att inne är det varmt! Sedan håller jag värmen med min restgarns-sjal som jag har på mig varenda minut. Varm och go!

Jag håller ihop den med ett skärp så den inte far iväg.

Fick en fråga om hur man gör en sjal. Svaret är att kan man sticka räta maskor så kan man göra en sjal. Jag brukar börja med tre maskor. Sedan ökar man en maska efter första maskan på varje varv. Så håller man på tills man har fått rätt storlek, smidigt!

Jag håller på med ett nytt projekt men jag tänker inte visa det förrän det är färdigt. Jag hittar på mönster i huvudet och sen vet man ju inte om det blir bra när det är färdigt... Garnet jag hade hemma räckte dock inte så jag har beställt mer.

Nu tror jag att jag ska ta den där mys-stunden med tänt ljus och en kopp te. Jag har druckit kaffe idag och jag glömde faktiskt att tända ljuset i staken... Jag är inte förvånad...

lördag 27 november 2010

Och så vart jag ensam igen...

Barnet ville idag åka till sin pappa. Med tanke på att hon kom till mig för två veckor och en dag sedan så ska hon ju dit men det blev så himla tomt här i lägenheten... Fastän man kanske egentligen inte säger så mycket till varandra på en hel dag så är det ett sällskap bara att någon sitter i samma rum. Märkligt det där...

Eftersom minusgraderna knackade på dörren idag, plus att barnet kände sig förkyld så har vi faktiskt inte gjort så himla mycket. Allt pyntande (låter som om jag har pyntat stockholmsslott men det handlar om två fönster...) har gjort min kropp helt öm... Detta plus denna jäkla kyla. Igår vid sista rundan så tog jag på mig lite för lite kläder och vad tror ni hände då? KRAMP i hela jäkla kroppen! Tur att man lär sig av sådana misstag...

Jag hoppas att ni alla därute får världens mys-pysigaste första advent. Själv ska jag ta en kopp kaffe plus lite choklad och tända det första ljuset... Mys-pys om något!

Hur vet man att det är väldigt kallt?

Jo, man går ut och drar in ett stort andetag genom näsan. Fryser snoret så vet du att det säkert är minus 10 grader eller mer. Vem behöver en termometer?

fredag 26 november 2010

Restgarns-sjal

Har man som jag stickat en jäkla massa sockar så får man en jäkla massa restgarns-bollar över som ligger och skräpar någonstans. Tänkte att jag skulle göra något åt detta och samlade ihop alla små nystan jag kunde hitta och började sticka. Visst först inte riktigt vad det skulle räcka till men se det blidde en riktigt stor sjal av det hela:


Kan dock säga att det inte var helt enkelt med massor av trådar överallt... Jag tycker nog att det blev rätt så fin, ser lite ut som en trasmatta! Eftersom det är raggsocksgarn så är den varm och go. Det får bli en "sitta-i-soffan-sjal" tror jag.

Idag behöver jag både min soffa och en varm sjal tror jag... Igår satte jag nämligen upp gardinerna i köket... Gissa vem som mår pest idag? Ja, ja... Nu är det gjort iallafall och något mer pynt ska jag inte ha! Nu kan jag vila ända fram till dagen efter nyårsdagen för då kan jag ta ner skiten!!!

Det finns inga dåliga väder...

Minus 8,5 grader utomhus... Då kan man inte se ut annat än så här:

"Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder"

Ja, eller hur... När man har klätt på sig halva garderoben så kan man nog inte göra mer. Eftersom jag sitter stilla i min rulle så kan jag säga att jag fryser lite ändå. Det finns dock lite saker man kian göra för att inte frysa så himla mycket:

Köp en "rump-värm-lapp" (sittunderlag kan man kalla det oxå)

Skaffa ett bra underställ

Klä dig lager på lager

Skit i att gå ut!

Har man hund så måste man göra det sistnämnda...


torsdag 25 november 2010

Jag smälter (som snö inomhus...)

Idag var det inte bara kallt som attan, det hade snöat hela natten plus att det blåste så det yrde snö in under kläderna... Med andra ord en riktig jävel-dag då man egentligen ska atanna inomhus, vilket jag oxå hade gjort om jag inte hade hunden att tänka på...

Så trots massor av kläder så frös jag plus att det blåste in snö på ansiktet hela tiden. Ytterst obekvämt! Dock är jag väldigt tacksam för att jag är handikappad i dessa tider, jag slipper ju faktiskt att skotta!

När jag kom in så var jag iskall om hela kroppen. Kaffe sattes på och vetekudden värmdes. När jag startade datorn och kollade på mina mejl så blev jag genast varm av att jag hade fått mejl från Monica, Buddhas uppfödare. Hon hade skickat massor med kort på den lille älsklingen! Här är några (jag har förstorat dom därför är de lite gryniga...)



Jag längtar väldigt mycket efter denna lille krabat nu... Skönt att tiden faktiskt går så himla fort!

onsdag 24 november 2010

En snöig onsdag...

Ja, ni vet säkert hur vi har det... Snö, kallt, blåst och så lite mera snö... Jobbigt tycker jag, extremt kul tycker Emmy. Gibson är dock en aning förvirrad, var ska man kissa nu då? Alla vanliga kisse-ställen är ju fulla med snö...

Emmys kära faster har varit här idag och medans jag satt i den mysiga varma soffan med tända ljus och sticket i knäet så var faster och barnet ute i snön...

Innan idag var jag så himla duktig å satte upp nya gardiner i Emmys rum. Efteråt fick jag gå in i duschen för det "arbetet" gjorde mig genomsvett! Nu är iallafall ett fönster klart, ska dock inte göra en massa för jag har bestämt mig för en "smal" jul i år. Orkar inte, vill inte... Skiter i det oxå!

Det blir nämligen jul hur man än gör och med tanke på att vi får hem en liten kisse efter jul så är det dumt att pynta hela lägenheten. Jag ska ju orka ta bort skiten oxå!

tisdag 23 november 2010

Jag har inte bara latat mig...

Nä faktiskt inte, jag har stickat lite mellan varven. Denna sjal har jag stickat i garnet Duo från Järbo. Har gjort ett hålmönster vart tionde varv så den inte blev så tjock, iallafall kändes den bättre då.


Nu har jag grillat 2 kilo kyckling i ugnen så jag tycker allt jag har gjort mitt idag! Har dock sneglat lite på julsakerna men... Jag tar nog det en annan dag...

Oj va tiden går!

Detta är faktiskt inlägg nummer 600! Men se det blir ingen tävling denna gång, tänkte vänta till inlägg 1000.

Här har vi ju som alla andra fått ett vinterland utanför. Ingen rolig syn när man stiger upp men jag vart ändå förvånad att det inte hade kommit mer... När jag väl kom ut såg jag varför det såg så lite ut, snön var extremt tung och hade packat ihop sig som en betong-sörja!

Skam den som ger sig, jag satte mig i rullen och tog sats för att komma upp för den lille, lilla backen utanför. Första gången sladdade jag åt höger... Andra gången sladdade jag åt vänster... Tredje gången tog jag sats och körde så in i attan och då jäklar kom jag upp!

Jag är lite putt på de som skottar faktiskt... De är bönder och skottar inte förrän de har gjort sina morgonsysslor med korna. Detta betyder att vägarna här är oskottade fram till klockan åtta, är det klokt eller (De börjar alltså vid åtta sen kanske de är färdiga vid middag eller nåt)? Borde det inte vara skottade vägar när folk ska till jobbet?  Eller är jag petig?

måndag 22 november 2010

Men hallå???

Finns det fler än jag i detta avlånga land som liksom har missat vilken tid på året vi befinner oss i? Som liksom har varit i dvala hela hösten? Som trots den snö som just nu utanför mitt fönster inte förstår vad som snart kommer att hända?

DET ÄR JU ADVENT NÄSTA HELG!!!

Hur kan man bara vakna upp ur denna dvala och inse att man inte vet var på almanackan man befinner sig?Nu jäklar har jag en vecka på mig att ta på mig skyddsutrustningen och försöka ta sats och skutta (eller hur?) in i min klädkammare där alla jäkla julsaker befinner sig... Faktiskt så finns det mer än vad jag behöver där inne, har ju vissa år hellre köpt nytt än vågat mig in där å leta...hähä...

Gardiner var det oxå ja... Fan, denna månaden gör att jag måste klämma ur mig all energi jag kan samla ihop inom mig. Dessutom tycker jag att man nästan blir stressad av alla "måsten" som finns just med julen. Jag kör nog med en mini-mini-version med stakar och pynt. Orkar man inte så orkar man inte... Så länge jag inte har en personlig jul-framtagerska så skiter jag nämligen i det!

Hur gör ni hemma hos er?

söndag 21 november 2010

Gudars så trist jag är...

Beror det på vädret tror ni? Jag är tristare än en grå-sten, hängig och slö... Tittar ut och ser att vintern härjar utanför... Det snöar och blåser och är allmänt "gå-för-fan-inte-ut-väder"...

Gårdagens skitande har då inte gjort mig piggare. Inte renare heller som man kunde tro, två blaffsiga jättemegafinnar finnes på vänster kind... Jag har ju lämnat tonåren för länge sedan!

Vad är det som händer med mig? Här går man in på dejtingsidor, hur ska man förklara att man är TRÖTT, HÄNGIG, FINNIG, TRIST, och jävligt OSEXIG!!! Detta går fan inte...

Om någon vet någon som renoverar en kvinnokropp, inklusive hjärnan, så hör av er för jag vill bli uppgraderad NU!

lördag 20 november 2010

En riktig SKIT-dag...

Ibland händer det saker inombords som man inte kan styra över... Ett exempel är att om man äter en massa morfin-preparat så stannar magen upp. Den blir alldeles sten-död, inga tarmrörelser här inte!

Idag var en sådan dag då kroppen inte orkar hålla kvar all skit utan släpper ut det med buller och brak! När detta händer så blir jag så jäkla sjuk... Börjar svettas, får huvudvärk,  får fullkomlig kramp i hela (ni-vet-var) innanmätet plus att jag får sådan nervsmärta när de små korvarna rör sig inne i tarmen... Trycker väl mot ryggraden eller nåt, vad vet jag, iallafall så känns det så...

Jag har alltså suttit genomsvett på toaletten och bett till de högre makterna om att jag ska få slippa att ha sådana här skit-dagar... Till slut är man färdig... Känslan av att ha skitit ut ett helt radhus sitter i ett tag och kramperna släpper inte direkt...

Efter ett tag så mår jag bättre och känner mig lättare än på länge! Har ni där ute också skit-problem?

fredag 19 november 2010

Nu är min lille plutt 6 veckor...

Min lille, lille Buddha börjar bli en stor kisse, hela 6 veckor och halva tiden har alltså gått tills han får komma hem till oss! Jag längtar så efter denna lille gulleplutt... Söt som socker är han ju oxå så jag blir så sugen på att borra in näsan i pälsen på honom...

Denna lille plutt kanske kan få mig att "vakna"? Eller så kan vi sova tillsammans i soffan... Jo, så får det nog bli...


Äntligen fredag!

Idag är jag extra trött så vetskapen att det idag är fredag och jag har TVÅ sovmornar (kanske inte så långa som JAG vill men ändå...) framför mig... Jag är ju en trött själ som kräver mycket sömn helt enkelt... Igår satt jag rätt upp och ner och somnade vid matbordet (nu börjar jag bli som du Anette...) och vaknade med världens ryck av att pappa ringde på dörren.

Idag somnade jag på soffan och vaknade av att pappa ringde på dörren... Jag tänker varje dag att jag ska göra så himla mycket men nu är jag tröttare än tröttast så det blir inget gjort tyvärr... Dock så har jag faktiskt betalt för att göra ingenting så det är bara att ta det lugnt när kroppen vill och soffan kallar!

Denna kyla (eller är det hösten/vintern) mår jag inte bra av... I flera veckor nu har jag fått ta massor med extramediciner... Man bor ju på fel ställe på jordklotet tror jag! Kanske får ta det lugnt tills det är vår igen, eller?

torsdag 18 november 2010

Paket med mycket fint innehåll...

Jag vann en tävling hos Anna! Idag när brevbäraren kom så ringde hon på dörren. Paketet kom inte ner i lådan så hon ringde på. Ett fint rött paket var det. Spännande!

Inne i paketet fanns detta fina kort:



Nä, inget hade gått sönder! Se så fina dessa röda ljuslyktor är!

Inuti finnes en liten ljuskopp. Tur att det mörknar fort nu för tiden för jag vill ju naturligtvis tända dessa så jag får se hur de ser ut med ljus i.

Tack snälla Anna för denna fina vinst! De kommer att passa ypperligt nu när det lackar mot advent!

Jag lägger det på hyllan...

...detta med att försöka få de säkerhetskopierade filerna från gammal dator att flytta in i nya... Eller flyttat in har de gjort men hur i helvete får man fotona att se ut som foton och inte som en jäkla fil???

Igår markerade jag, högerklickade, klickade i arkiv, redigera, visa, även hjälpavsnitten men inte fasen fick jag bilden att se ut som bilder iallafall. Jo vart och ett för sig om jag gjorde en omväg med tre klick men jag vill att alla fotona ska synas i mina bilder DIREKT!!!

Till slut var det bara att lägga ifrån sig allt vad musar och tangentbord heter och sticka en sväng...

På kvällen igår kom käre pappa med gammal/äldre tjock-tv för att byta denna mot min rosa, tjock-tv modell gammal-gammal... Även om rosa är inne så ville jag helst inte ha rosa bild... Satte dit ny tv och se på attan så bra det blev!

Bilden blev rosa på grund av en skartkabel som inte var som den skulle... Och jag som har beställt en ny boxer plus att pappa bytte tv:n... Ja, ja, det är väl alltid bra att ha en i reserv eller?

onsdag 17 november 2010

Jag säger bara:

GAAAAAAAH!!!

Ibland får man helt enkelt ett hjärn-kollaps...
Förbannade dator...
(fast jag gillar den ju ändå)

Vart tog JAG vägen?

Hur korkad kan man bli då? Här försöker jag byta bild till bloggen och så tänker jag mig inte för alls... Raderar den gamla bilden och ska då sätta in en ny.... som inte finns...

ALLA BILDER ÄR JU I DEN ANDRA, GAMLA DATORN!

Det blir snart en ny bild... När jag har klurat ut hur man får de säkerhetskopierade filerna in i denna datorn... Hjälp någon snälla????

tisdag 16 november 2010

Och så blev världen rosa...

Ja nu menar jag tyvärr inte att hela världen har gått ihop och firar rosa-bandet, det hade varit roligare faktiskt... Ni vet alla mina tekniska prylar... Min käre, snälle fader visste minsann att han hade en gammal boxer hemma som jag kunde ha i sovrummet i väntan på den nya.

Boxern pappa kom med var troligtvis en som var från familjen Hedenhös tid... När vi satte i alla kontakter blev bilden helt rosa! Ja, ja... Vem bryr sig, det är ju en bild iallafall mot vad det var innan. Fast det ser allt lite knasigt ut att titta på ett rosa lejon som går på en rosa savann... Till råga på allt så är det rosa text... Sexigt värre...

Hallelujamoment!

Ibland så jäklar händer det grejer! Nu har jag köpt en liten USB-grej som sitter på datorn för att den ska kunna söka ett internet. Nu jäklar fungerar det! Fort går det oxå, zip så kommer sidorna upp... Skönt...

Men sen ringde jag boxer för att kolla vad som kunde eventuellt göras åt detta problem... Dock gick INGET att göras, boxer död som en gammal mammut och alldeles för gammal för att någon garanti skulle hjälpa mig. Förvånad? Aldrig... Så han i telefonen började snacka HD-kanaler och super-duper- boxer... "Stanna lite nu va" sa jag. "Jag har ingen tv som funkar till HD-kanaler liksom!" och med tanke på att jag har köpt en kissemiss plus en dator nu så har jag banne mig inte råd med en "flera-tusen-super-duper-HD-boxer". Än mindre en tv som kan ta emot HD-kanaler, åh nej, det får väl bli i ett annat liv!

Då tittade han i ett gammalt städspåp (antagligen) och hittade en "mindre-bra-icke-inspelningsbar-icke-modern-alls-boxer". Kostnad 699 kr... Jag slog till, vad har jag för val? De enda programmen Emmy och jag tittar på är Discovery, animal planet, Tv4 fakta plus Nickelodeon och de tre första finns inte i "väggen" tyvärr...

Nu ska jag bara lista ut hur man får det jag säkerhetskopierade på min andra dator att flytta sig hit... Hmm... Ni som är data-hackers kanske vet?

Tack alla data-hackers där ute!

Ni sa alla att nätverkskortet sitter i datorn och visst fan hade ni rätt hela bunten!

Jag har dock två viktiga samtal att ringa idag... Först till datadoktorn om nätverkskortet, sedan till Boxer... Gissa vad som INTE fungerar i mitt sovrum? Boxern... Jag blir galen snart.... Igår tänkte jag faktiskt att snart vågar jag väl inte släcka en lampa i lägenheten för den kommer att explodera!

Fast innan jag gör nåt så ska jag vara arbetsledare... Hemtjänsten kommer och städar...

måndag 15 november 2010

Och så var det ju detta med den där turen man inte har...

Jag och tekniska maskiner = olycka och helvetes-jävla-skit...

Känner mig en aningens frustrerad just nu... Var och kollade min gamle dator och den var ju helt slut som dator... NATURLIGTVIS! Troligtvis fullproppad med virus, slö som en mördarsnigel var den...

Då tyckte pappa att jag skulle köpa en ny. Jodå, så fick det bli. Pappa betalar så länge och dottern för över pengar sedan, smidigt att ha en bank med sig! I paketet fanns en stationär dator plus tangentbord och mus.

(En liten parantes till det hela, dessa datorer de säljer är sådana som de bygger själva, alltså mycket bra saker!)

Åkte glad i hågen hem och plockade ihop allt på fem röda sekunder (eller minuter?). Tror ni jag kom ut på internet? Nä... Datorn hittade inte nätverkskortet...

Nu till en typiskt kvinnlig fråga: sitter nätverkskortet i min dator eller i mitt modem? Jag tror jag vet svaret men jag vågar INTE öppna käften! Så är du en riktig data-hacker SVARA!

Liten kisse växer och blir större!

 Lille, lille Buddha växer och börjar bli stor. Så söt så man smälter som smör i solsken... Jag längtar efter den dagen vi får hem denna lille ulltuss...
Att få ha en varm katt i famnen som alstrar värme kan nog bara vara bra för min kropp. Hoppas han blir en riktig gose-katt som gärna vill vara i knäet. Fast det kanske tar några år innan han blir lugn och fin eller?

Vad gör mina grannar?

Brevid mig finns en lägenhet som migrationsverkat hyr ut. Just nu bor en familj från Albanien, en mamma, en pappa och två barn. Nu undrar jag detta: vad gör dom där inne egentligen? Det låter som om de kastar in möbler i väggen ungefär...

  • Älskar de så kraftfullt med varandra?
  • Städar de ordentligt, mannen lyfter upp möblerna, när kvinnan har städat under så släpper han soffan med ett brak?
  • Är de arga och sparkar i väggarna?
Jag vill inte ringa på och fråga heller... Jag är ju typisk svensk nämligen...

Dagens motto: Var glad...

Eller hur... Regnet strilar så där sakta och obetydligt ner... Skitroligt!
Hunden blir blöt och smutsig.... Yes, yes, yes så skoj!
Ont i ryggen... Halleluja-moment!

Gudars så jag gnäller!!! Skärpning för helsinki! Ta en kopp kaffe, skjölj ner en oxynorm och vänta en stund så blir livet genast snäppet bättre!

Är ni på bra humör idag?

söndag 14 november 2010

Till min pappa...

Min pappa läser inte min blogg men jag tänkte tillägna detta inlägg till honom ändå. Det är ju faktiskt hans dag idag!

Min pappa är den mest ödmjukaste människa jag känner. Han har ställt upp för oss tre barn i ur och skur. Hur många gånger har han inte varit med oss när vi har spelat fotboll eller orienterat. Vad vi än gjorde så var pappa med oss. Han resonerade så att hans barn skulle få göra det som han själv aldrig fick göra när han var liten. Han ville så gärna spela fotboll som lite kille. Dock fanns det varken pengar eller intresse från hans föräldrar. Så han har verkligen varit med på allt vi har gjort!

Vem ringer man till om något går sönder? Pappa så klart! Han har lagat bilar, bogserat bilar och bytt däck, allt utan en enda protest! Han har fixat trasiga lampor och  byggt ihop diverse möbler vi har köpt.

Han hjälper mig att gå ut med hunden när det är dåligt väder eller när jag inte orkar. Han gör det utan att man ber honom!

För mig är min pappa min hjälte! Nu ska jag ringa och säga grattis på hans dag!!!

Kan det va ett virus???

Igår när vi skulle titta på tv i sängen så fungerade inte boxern... Hur många elekriska prylar har gått sönder och strular i mitt hem egentligen? Ett tag gick allt sönder, dammsugare, kaffebryggaren, vattenkokaren och dvd-spelaren... Vad beror detta på egentligen? Kan det vara så att vi har ett virus i lägenheten som gör så att allt bara vill dö? Eller vill de hellre till himmelen än används av mig?

Jag vet en orsak som kan göra så att elektiska prylar bara lägger av; HUNDHÅR! Detta hundhår som smiter in i alla sorters hålrum och fastnar och gör så tvapparater kan börja brinna. Iallafall om man har en tjock-tv...

Dottern är frustrerad över att vi inte har en dator som man kan spela spel på... Denna lilla mini-pc har nämligen ingen cd-ingång... Imorgon får jag nog bege mig till datadoktorn och se vad han kan göra med min stationära dator. Ska se om det möjligtvis går att sparka igång den! Jag håller tummarna...

lördag 13 november 2010

SiggeLina säger "Jag ger mig!"...

Visst ser det ut som om hon gör "hands up"? Emmy lekte med henne och jag var bara tvungen att ta ett kort. Dock blev det lite suddigt... Synd för det såg så himla kul ut..

Här har vi Morris i egen hög person. Att studera och inspektera alla skor och stövlar ser han som sin uppgift i livet... Han kan säkert skilja på hur många olika sorters fotsvett som helst!

Det har varit en riktigt trevlig dag i den stora dagen Jönköping. Först var vi i himmelen (Lerdalaboden alltså) men det är lite rörigt där tyvärr så då blir jag en aning snurrig... Handlade dock lite garn ändå. Har lite projekt som måste bli färdiga och utan påfyllning så blir de inte det...

Att vara på "resande" fot tar något otroligt på min kropp... När vi kom till syrran var jag hur trött som helst och slumrade på soffan. Sedan slumrade jag i bilen hem oxå. Har verkligen svårt för att vara vaken en hel dag nu för tiden. Man känner sig så trevlig ju men samtidigt är ju de flesta medvetna om min situation så det enda man kan göra är ju att rycka på axlarna...

Nu ska jag försöka greja lite med det jag har handlat idag. Barnet behövde lite tröjor så det blev några sådana på HM. Hon fullkomligt ÄLSKAR arr handla kläder så det går hur bra som helst. Att handla garn är däremot inte liks skoj, det pustades en hel del just då... Märkligt, garn som är så skoj?

fredag 12 november 2010

Att åka rally med en el-rulle...

Jag kan lova er att det går! Om man har en riktigt taskig vägbana med massor av halvsmält snö i fåror så går det! Jag har idag åkt som en riktig rally-brud, fram och tillbaka, hit å dit, skumpetiskump... För att komma över alla hinder måste man dessutom köra det fortaste man kan... Detta leder till att det kan gå från tvärstopp till rallyfart på en sekund!

Men jag säger bara så här: Don´t try this at home.... Det ger föraren en väldans huvudvärk...

torsdag 11 november 2010

Halt och jäkligt!

Ni som har varit ute idag kanske oxå har känt hur halt det är? Antingen genom att känna sig fram men fötterna, kana med bilen eller genom att få en ömmande rumpa... Halka i detta hala är livsfarligt och många människor har nog brutit ett och annat ben idag... Tänk på anti-halk vad ni än gör så ni slipper benbrott och ömmande rumpor!

Jag sitter ju på fyra hjul och faktiskt så är det säkrare för mig än att gå på två ben fastän jag saknar dubbdäck. Anna-Britt får hålla i mig ibland trots att hon har köpt apotekets halkskydd. Är det ren is så är det halt vad man än har på fötterna! De som halkade mest idag var hundarna! Måste man gå där det är som halast bara för att en sötnos har pissat där så får man skylla sig själv...

Min stora dator är inte riktigt frisk... Fasen oxå säger jag. Sedan jag spillde kaffe på den har den ju gått igång men nu håller den på att trilskas med mig på riktigt... Den kan ploppa fram tio sidor när jag öppnar en, den tappar vissa tangenter och i morse så blev texten superliten! Tror ni det finns något hopp? Jag tror den är redo för graven tyvärr... Suck och stön...

onsdag 10 november 2010

Att "hoppa" över snövallar...

Kan jag det tror ni? Hoppa alltså? Svaret är absolut NEJ men dock måste våran vaktmästare tro att vi alla kan hoppa över vallarna för varför ta bort dom? Jag kan alltså snart inte gå längre för jag har sådan värk i benen, det bor flera i huset som är handikappade och två av oss har färdtjänst. Borde man inte fatta som vaktmästare att det är viktigt att inte "glömma" skottningen här då?

Ibland undrar jag vad de tänker med... De hade ju tagit precis utanför och lämnat en stor vall, varför inte göra det ordentligt? Nu fick jag skrika på en av dom tvärt över gatan (de har nämligen hela samhället att skotta) så han fick åka tillbaka och göra det ordentligt... Ibland känner man sig som en tjat-kärring men livet ser lite annorlunda ut när man är handikappad. Är man helt rörlig så tänker man inte så. En vall kan ju göra att jag inte kan gå med hunden alls... Än så länge fungerar benen men snart går det inte mer...

Idag snöar det inte längre, tack och lov! Ute är det faktiskt himla skönt och i backen utanför åker ungarna pulka för glatta livet. Själv ska jag nog sticka en sväng i soffan framför något trevligt djurprogram. Jag måste ladda inför stick-caféet ikväll!

tisdag 9 november 2010





Och så var världen vit...

Jag fick faktiskt en mindre chock när jag tittade ut i morse. Fastän jag hade hört alla prata om ett oväder med snö så trodde jag nog ändå inte på det... Man hoppas ju in i det sista att ovädret drar frörbi utan att lämna ifrån sig detta vita...


Om man tittar på denna bild ovan så borde det ändå ha kommit rätt så mycket snö.

Idag är det tisdag och alla tisdagar betyder att hemtjänsten kommer med ett glatt städ-humör! Eller? Kanske inte det roligaste att städa... Men idag blev jag så himla full i skratt! I brevlådan kom nämligen denna undersökning från kommunen:

Jag sa till en av dom att "nu får du fan skärpa till dig och städa ordentligt annars...!", hon skrattade och sa att jag skulle räkna dammkornen efteråt! Jag tycker nog att det är bättre att räkna hundhåren...

Jag tycker om min hemtjänst. Dock gillar man ju en del lite mer än andra, så är det ju. Jag säger till direkt om jag inte är nöjd, alla kan vi göra fel men om det slarvas så blir jag allt lite sur. En del tycker att det är bra att man är ärlig men jag vet inte om alla uppskattar det... En del tar det nog personligt... Men detta är ju mitt hem, hade jag kunnat så hade jag ju städat själv!

Jag är väldigt tacksam för den hjälpen jag får, vad hade jag gjort annars? Utan hemtjänst så hade mitt hem grott igen, jag hade inte orkat med mitt barn alls plus att jag hade krossat hur mycket disk som helst! Jag har lyckan att ha en mänsklig hemtjänst som kan byta en lampa om jag ber dom. Alla gör faktiskt inte det...

måndag 8 november 2010

Lite shopping!

Eftersom de har sagt på tv och radio att det ska bli värsta ovädret alldeles snart så passade Anna-Britt och jag på att shoppa en sväng idag. Vi skulle till ÖB och Willys, det ligger på samma sida av stan nämligen.

ÖB har billiga grejer. Just nu hade de gjort iordning hund och katt sortimentet så jag tänkte att det var bäst att passa på! Det blev en hel hög med grejer till lille Buddha! Dock ska Emmy få packa upp allt.

Willys hade billig fläskfilé. Så nu måste jag få igång min matinspiration och laga något gott! Hade tänkt mig någon gryta med paprika, morötter, palsternacka, purjolök och sedan ska det i en burk med extra fin crème fraiche med fetaost och soltorkade tomater... Mums... Eller det vet man ju inte för jag har aldrig gjort den förut! anske väntar tills imorgon med filén för just nu vill jag ha mat NU så det blir nog stekt ägg och prinskorv. Gott och framförallt smidigt!

söndag 7 november 2010

Jag vill gosa NU!

Monica har skickat nya bilder på min Buddha. Jag tittar och njuter... Man skulle ju vilja hämta honom redan nu för man blir att gos-sugen när man ser honom!



Gårdagens fest...

Jag var ju på 40-års fest igår. Eller vad man nu ska kalla det... Eftersom födelsedagsbarnet inte är riktigt så gammal i sinnet och jobbar på samhall så blev det en riktigt rolig tillställning! Flera av de bjudna kom från hennes jobb och en av dessa var discjockey och tog sitt arbete på fullaste allvar...

Faktiskt så var jag tvungen att bege mig till foajén stundtals eftersom jag blev så full i skratt... Sen spelades det Lasse Stefans så man inte kunde höra vad den andre sa heller!

Vi satt en skara och de äldre syskonen (min pappa och hans bröder) berättade historier från förr. Vi andra lyssnade med stora öron! Deras far (min farfar) hade ett sjuhelsikes humör och det fanns många historier om just honom. Att få höra hur det var på 40-talet är så roligt. Dock hade de inte ett liv i lyx direkt. Tvärtom så var de rätt så fattiga och fick gå till granngårdar och hugga ved för en liten inkomst.

Det är synd att man träffas alldeles för sällan, tiden går fort och man ska åka hem... Ändå blir man så glad över att komma hem. Jag var så trött så jag gick och la mig direkt efter turen med hunden. Man blir trött av att festa ;-)

lördag 6 november 2010

En liten film.

När jag var hos Buddhas uppfödare så filmade jag lite. Om ni klickar HÄR så kommer ni till youtube och just denna filmen som visar fem underbara kattungar! Det är inte Buddha och hans syskon utan de större kattungarna (10 veckor kanske?) som leker med Emmy.

Dum dag...

Idag ska jag på kalas... Egentligen skulle jag bara vilja krypa ner i soffan och titta på deckare hela dagen... Det var en dum dag att ha kalas på... Just idag när mina höfter har tagit semester! Utan höften så är det lite problematiskt att gå på kalas liksom... Men, men, det finns tabletter...

Jag fick en fråga från en kvinna (tror jag att det var) som undrade vad man skulle göra när man inte blev trodd av sin läkare. Hon hade blivit remitterad till en annan som hade ställt diagnos EDS men hennes vanlige doktor ville inte lyssna på det örat! Vad är det för doktorer i detta jävla Sverige???

Mitt svar är till dig: Byt doktor!!! På något sätt borde du kunna göra det! Man ska inte behöva ha sådana där korkade läkare som bara tänker på prestige hela tiden. Säg att du inte är nöjd med honom eller vad som helst, han kan ju inte nonchalera andra doktorers utredningar hela tiden.

Tyvärr så är det så inom svensk sjukvård att man måste våga göra sin röst hörd... För mig tog det 17 år från mitt första läkarbesök och tills den dagen då jag ÄNTLIGEN kom till Hejco. Detta tack vare att jag helt enkelt VÄGRADE gå till den läkaren jag egentligen skulle ha! Jag hade haft den läkaren innan och han menade på att det inte var något fel på mig!

VÅGA SÄGA NEJ!

fredag 5 november 2010

Jag tyar inte mer...

Min kropp säger att jag ska dra något gammalt över mig. Eftersom jag inte har någon karl och Gibson har sådan vidrig andedräkt så tar jag en filt och lägger mig i soffan...

torsdag 4 november 2010

Katter, katter och åter katter...

Fast allra först blir det ett kort på en hund. Här är Snobben, Pilans Flat coated retriver som står såhär när man åker bil! Man kan ju missa något om man lägger sig ner eller hur? Vi åkte ju till min lille kisse Buddha (eller Snickers som han heter i papperna...) och Monica som föder upp ragdoll och Maine Coon.

Här är Baddhas mamma Miss Li. Henne såg vi typ bara när vi kom in (hon ville väl kolla in vilka vi var), sedan var hon väck! Tjusig är hon iallafall och Buddha lär bli lik sin mamma...

Här har vi lille Buddha i egen hög person. Han var dock en aning skraj när vi kom och väckte honom (fy oss!) så han fräste lite åt oss. han glömde nog bort sin rädsla fort för sen gosade vi och pussade och klappade hela tiden!




Jag kan säga att jag smälte som smör i solsken... Så varma, så gosiga och så otroligt lugna! Buddha var väldigt försiktig än så länge och tyckte nog att världen utanför hagen var väldans farlig... Bättre krypa in i den lilla bolådan och krama syskonen!

Man blir glad av att kunna hjälpa...

Igår var jag ju i den "stora" staden för att träffa Pia som behövde hjälp med sin EDS. Igår var då ÄNTLIGEN dagen då hon skulle få komma till en läkare som är intresserad av just EDS och som tycker att det är ens rättighet att få smärtlindring!

Pia kom till stationen där jag väntade. Vi satte oss på stationens fik och pratade i ungefär en timme tror jag det var. Önskade att det hade funnits mer tid... Jag har nog aldrig varken hört eller pratat med någon som har EDS som är lik just mig och mina symtom. Pia och jag är nästan som kopior av varandra... Är inte det märkligt?

Det kändes sorgligt när hon skulle åka men i dessa tider finns ju så bra teknik så alla dessa mil blir till noll när man umgås via nätet. Efteråt fick jag ett sms från Pia att hon hade fått den hjälpen hon behövde plus att hon äntligen fick komma till någon som begrep vad hon pratade om. Underbart, så underbart...

Att kunna göra någon glad är ju bland det bästa som finns! Att kunna hjälpa någon med det lilla man kan är alldeles underbart! Nu hoppas jag att Pia kommer att må så mycket bättre och att detta ska hjälpa henne i hennes vardag så hon kan få vara den mamma och fru hon faktiskt är. Livet ska inte ta slut bara för att man får en kronisk smärtsam sjukdom. Det är var människas rättighet att få den smärtlindring man behöver. Om det sedan inte går att smärtlindra (som min nervsmärta...) då är det en annan sak men när man kan smärtlindra som läkare och säger att man gör det inte bara för att man har en policy... Tänker man så då är man ingen bra läkare.

En bra läkare ska ha som policy att HJÄLPA människor!

Vissa läkare vill man faktiskt kasta i sjön, jag har flera namn på min lista...

onsdag 3 november 2010

Den vilda jakten på strumpstickan...

Dagen har verkligen varit lång känns det som... För en som lever sitt liv mest i soffan så kan stadsbesök plus stick-café bli en sak för mycket... Det var värt det iallafall!

Först måste jag förklara överskriften! Detta hände: Vi sitter alla och stickar och pratar som vanligt. Anna-Britt ska plocka upp maskor, hon stickar på ett par sockar och behöver därför flytta sin fotölj så hon sitter mera nära en golvlampa.

Då upptäcker hon följande: EN STRUMPSTICKA ÄR BORTA! Vi (läs de andra för själv satt jag lugnt kvar i soffan och såg på) började att leta. Först letade vi på alla möjliga ställen... Sedan letades det på alla omöjliga ställen! Efter detta tog alla paus och gned geniknölarna för att få fram var stickan kunde vara. Sedan letades det igen. Till slut sa vi att det måste ju helt enkelt vara ett spöke som flyttat på det! Anna-Britt fick låna en sticka av Anette och vi fortsatte sticka och prata.

Plötsligt säger Anna-Britt lite tyst: "Jag hade nog bara fyra stickor med mig..." Mycket riktigt... Den femte stickan som vi inte hittade hade hon aldrig tagit med sig och anledningen att hon hade kunnat sticka innan utan att fatta att den var borta var för att hon höll på med hälen! Tänk vad man kan vända upp och ner både på en lägenhet och ens huvud bara för att man letar efter en liten strumpsticka...

Nu är jag så jäkla trött så jag somnar snart med datorn i knäet! Imorgon är en annan dag, då skriver jag om mitt stadsbesök, nu är det sängen...

Nya bilder på en sötis!



En liten Buddha...

Idag hinner vi inte med några karlar!

Idag händer det grejer! Först ska jag åka till Nässjö och träffa en tjej som heter Pia. Hon har oxå EDS men där hon bor (uppåt Umeå) så är alla läkare helt puckade så hon har inte fått någon hjälp för sin värk. Istället har de velat ta bort medicinen för henne!

Pia har tre barn, man och en hund. Hur menar de att hennes liv ska se ut när hon ligger och gråter för hon har sådan värk? Är det inte bättre att ta lite medicin, även om det råkar vara morfinpreparat, och få vara den mamma och fru hon kan vara? Jag har ju en underbar läkare och jag frågade honom om han möjligtvis kunde hjälpa Pia och se det kunde han!!!

Så idag ska Pia gå till min doktor och ÄNTLIGEN få hjälp med sina smärtor! Tänk att behöva åka genom halva Sverige för att hitta en läkare som är intresserad av EDS och som tycker att det är bättre att man får smärtstillande än att lida! Min doktor anser att man absolut ska ha smärtlindring så man kan leva sitt liv.

"Du ska bara göra ROLIGA grejer Renée!" sägar han!

Så idag får karlarna vänta för jag har annat för mig!

tisdag 2 november 2010

4 saker...

Anna skickade vidare denna utmaning:

4 tv-program jag tittar på:
  1. Mythbusters
  2. Djurpolisen
  3. Mördar-program på tv 4 fakta (vet inte specifikt vad de heter tyvärr...)
  4. Nu blir det pinsam men nu säger jag SvampBob...
4 saker jag gjort idag:
  1. Vaknat
  2. Tittat på när hemtjänsten har städat
  3. Somnat i soffan
  4. tvättat
  5. gått med hunden (som ni märker så var denna dagen inte speciellt upphetsande...)
4 saker jag längtar efter:
  1. Emmy
  2. Buddha
  3. En solig semester med barnet och kanske en man (?)
  4. En egen trädgård...
4 av mina önskningar:
  1. Fick jag önska mig precis vad som helst så önskar jag att det inte finns några sjukdomar i världen.
  2. Att mitt barn växer upp och klarar skolan galant!
  3. Att Gibson ska dö i sömnen...
  4. Att jag ska vinna på hästar (händer inte ändå men önska kan man ju!)
4 saker jag avskyr:
  1. Människor som tror att de är värda mer än någon annan!
  2. Människor som inte ser sina egna brister och bara gnäller på andra...
  3. Ensamheten... Samtidigt som jag älskar den...
  4. Att vakna tidigt, brrrr....
Nu ska jag skicka denna vidare... Hmm.... Svårt är det men dessa är "nominerade: Tantaluran, Madlar och Fenixmonas!!!

Nu är det er tur att gnugga era geniknölar!

En liten uppdatering...

Inte lika rädd längre... har faktiskt fått flera kommentarer och skrivit tillbaka till och med! Jag börjar visst få lite skinn på näsan! Får helt enkelt se det som en kul grej istället för att man ska hitta prins Charming (för jag undrar om han finns på riktigt alltså...).

Vad ska man titta efter då? Jag kollar alltid det de har skrivit om sig själva. Där kan man sålla bort rätt många tyvärr... Att skryta om sig själv funkar inte för mig. Inte om det är för smörigt och kärleks putti-nuttigt heller. Då får jag rysningar! Jag avskyr ju kärleksromaner till och med så då förstår ni eller?

Så att vara över-romantisk fungerar inte på mig... Jag är en vattuman och vattumän tänder på killars hjärnor har jag läst. Stämmer på pricken i mitt fall!

Vi får väl se vad framtiden har att bjuda på... Kanske en solig dag imorgon?

Hjälp, jag är rädd!!!

Nu har jag gått med i spraydate och redan efter tio minuter vill killar prata med mig! Jag blir livrädd! Hur är man funtad då? Kanske ska lägga ner detta, jag behöver väl ingen karl för fasiken!!!

Det är mörkt...

Somnade på soffan och vaknade vid 16:00.... Eller var det mitt i natten? Mörkret hade redan börjat smyga sig på så jag var förvirrad där en aning!

Idag har jag varit slöare än slöast... Känner mig som världens största zombie just nu. Vet inte om det beror på vädret eller min sjukdom men segt är det!

Jag har funderat mycket (är nog därför jag är trött) på livet och hur jag vill ha det i framtiden. Just nu är mitt liv en aning suddigt och vimsigt och jag skulle gärna vilja rätta till det lite men hur? Att hitta den där extra lilla kraften som man behöver för att få struktur är inte det lättaste när all kraft går åt till att bara leva. 

Visst kommer man i olika skeden i livet när man helt enkelt måste stanna upp och stämma av läget på något sätt. Vem är jag? Hur vill jag ha det? Hur ska jag uppnå det jag vill? Verkligen svårt...

måndag 1 november 2010

Tiden går för fort...

...speciellt när man är ensam i lägenheten. Barnet åkte till sin far idag. Jag har tittat på tv och stickat, innan dess var jag hos Anna-Britt och kliade taxen Egon på kroppen (han fick en helkroppsmassage nästan...) och snackade en sväng.

Jag har ofta den senaste tiden tänkt på detta med att skaffa en partner, en man alltså! För det första så kanske man inte skaffar en så där smidigt... För det andra så har jag funderat på en annan sak: Jag kanske inte ska ha en partner?

Så här är det: Jag har börjat rannsaka mig själv från alla håll och kanter. Jag BEHÖVER ju inte någon man egentligen. Nä, jag har ju hund och hemtjänst istället!

Sen är jag nog världens tråkigaste person... Vem skulle vilja dela sitt liv med en "slowmotion-kvinna"? Tänk er själva, när mannen vill äta kärleksmiddag så vill jag sova, när mannen råkar krama för hårt får jag huvudvärk och mår illa...

Jag har nog varit själv för länge helt enkelt! Går det lära en gammal Renée att bli en normal människa? Svar: nej... Jag är ju normalt onormal! Jag trivs rätt bra med det liv jag har fast ibland kommer det vågor av känslomässig katastrof och sköljer över mig. Jag söker inte något extremt åt något håll, vad jag vill ha är trygghet... Trygghet och respekt!

Vad anser ni ett förhållande behöver för att hålla år efter år?

(Gibson och jag har hållit ihop i 13 år och där har vi verkligen ett bra förhållande, han lyder mig vad jag än säger...)

Måndag...

Jag vet att många av er där ute avskyr måndagar av olika anledningar... Själv är jag en aning kluven angående detta. Jag har ju inget jobb att gå till! Innan jag blev sjuk hade jag ett jobb då jag jobbade helger och då är man ledig mitt i veckan. Jobbade natt och då är man så förvirrad och snurrig av att sova på dagarna så man knappt vet vilken dag det är!

Idag är det första dagen på dotterns skollov. Alltså ingen "gå-upp-tidigt-dag"... Barnet ska dock till sin far idag och för första gången ska hon vara borta i 2 veckor. Det kommer att bli hårt... Dock kommer jag att kidnappa henne någon dag för jag skulle gärna vilja hälsa på lille kissen!

Längtar lite efter denna lille gose-tuss! Hur kommer han att bli? En gose-katt? Hoppas det iallafall... Sen undrar jag en sak, om man har ett sådant där katt-träd, håller de sig i detta träd eller sitter de gärna i fönsterna? Man kanske ska möblera om i fönstret så kissen inte river ner alla mina orkideér (då kan jag allt bli lite sur...)...