måndag 31 maj 2010

Vad ska jag göra i USA???

Jo jag ska hälsa på mina släktingar i Sarasota, Florida. Det är min mor och far och jag och Emmy som ska åka. Vi ska vara borta i två veckor och ha det mysigt som fasen!

Så nu vet ni det ni som undrar!

"Jag vill åka hem!"

Ja, precis så sa min lilla puppa till mig när telefonen ringde framåt kvällen. Hon hade inte varit många timmar hos sin pappa när hon ville hem... Hon grät och var jätteledsen!

Det var bara för fadern att köra hem henne... När hon låg här i sängen sen så sa hon "jag vill vara här när jag är sjuk". Hon mår alltså inte bra än... Imorgon skulle de ha ute dag så hon får vara hemma imorgon oxå sen får hon gå till skolan. Jag hoppas oxå att psykologen kan hjälpa henne med detta problem.

Att vara förälder är banne mig inte lätt...

Duktig som faen!

Ja faktiskt fick jag tummen ur denna otroligt stora häck och satte mig vid telefonen... Jag har rtingt till smärtenheten om ett intyg angående min medicin när jag åker till USA. Sen har jag fixat en tid till Emmy hos habiliteringens psykolog! Hon ska dit nästa måndag.

Sen avbokade jag cell-provstiden... Orkar fan inte... Är jag dum då kanske? Nä jag tar det en annan gång för jag försökte på nätet att ändra tid men det enda som gick det var att avboka... Ja då avbokar jag väl!

Sen kanske det blir stopp i avloppet för jag rakade mina lurviga grott-kvinne-ben i duschen...

En lugn natt...

Tack och lov säger jag. Barnet var så trött så hon däckade som en liten bebis. Jag tror inte hon orkade en natt till med ångest.

Nu på morgonen så var hon hungrig och efter att ha ätit lite så var hon piggare. Ändå pratade vi om att hon skulle prata med psykologen på habiliteringen. Det är så skönt att hon själv är positiv till detta. Jag vet själv när jag var liten så hade jag sådan ångest (hon är lik mig som ett bär tyvärr) men inte visste mina föräldrar vad det var eller om det fanns hjälp att få. Jag fick bara höra att man inte fick bete sig så som jag gjorde (ångest är ju rätt likt trots faktiskt). Detta gjorde att jag höll all ångest inom mig.

Ni som har eller har haft ångest vet ju vad som händer om man inte släpper ut den... Det sprängs till slut!!!När jag var 30 var jag "sjuk" av min ångest. Så sjuk så jag knappt kunde gå utanför dörren. Plötsligt kände jag att jag ORKADE inte mer. Jag gick till doktorn och fick remiss till psyk. Där fick jag ett antal samtal och blev botad! Eller det sitter ju i bakhuvudet men nu vet jag hur jag ska göra om det börjar.

Jag äter oxå en medicin som heter Efexor som innehåller både seratonin och noradrenalin och denna är både mot medstämdhet och ångest. Denna medicin plus samtal gjorde mitt liv till ett underbart liv istället för ett liv som var helt åt helvete...

Jag kan säga att jag har faktiskt hellre EDS än att få mitt psykiska elände tillbaka! Jag led alltså av en kronisk depression med panikångest. Inget jag önskar min värsta fiende...

söndag 30 maj 2010

En liten fika...

Emmy, jag och Gibson tog en liten fika-tur ner till dammen. Jag satt i rullen och Emmy tog cykeln.


Vi såg flera små dunbollar på vägen. Visst är dom alldeles underbara!


Den här bilden har faktiskt Emmy tagit, hon är jätteduktig på att fota!


Vi satte oss vid kanten och Emmy lekte lite med en pinne i vattnet.


Till sist en bild på Gibson. Han kanske skulle behövt solbrillor i solen!


Nu är det kväll och Emmy har feber... Med tanke på den där kräkningen (Michis hade magsjuka och spydde sen hela natten) så är det väl bara att vänta och se vad som händer...

Mors dag!

"Just det, det är ju mors dag idag" säger Emmy och springer iväg och hämtar ett paket till mig!


Visst blir man rörd ända in i hjärnbalken av denna fina tavla hon har gjort i slöjden!


Sen öppnade jag brevet som hörde till och då kom det en tår i ögonvrån... Alla gånger man skäller och blir arg, allt är visst förlåtet. Jag ÄR nog en bra mamma verkar det som!


Jag har satt upp dessa grejer brevid datorn så jag kan titta på dom när hon är hos sin pappa. Hon ska ju dit imorgon. Tack och lov så har hon lugnat sig nu och jag hoppas att det förblir lugnt nu. Jag kommer ändå att ringa psykologen på måndag. Hon behöver nog prata med henne tror jag...

Åh nej, inte bra alls...

Att en kräkning kunde göra så mycket... Jag menar att den gav Emmy konstiga tankar. Hon har legat hela natten och haft panikångest över att hon är rädd för att kräkas... Jag har gjort så gott jag har kunnat för att stötta...

Nu på morgonen skulle hon inte äta ens för hon ville inte spy... Efter mycket övertalande och stort besvär så började hon äta. Nu verkar hon faktiskt bättre efter att ha fått i sig lite mat.

Jag ska ta och ringa till psykologen Emmy har på habiliteringen på måndag. Hon kanske kan hjälpa henne så hon inte får några bestående men av detta. Även om hon vet att det inte är farligt att kräkas så sitter minnet av hur Michaela såg ut när hon kräktes så hårt på hennes näthinna... Jag tror inte det är någon idé att ringa idag på en söndag. Då får hon bara träffa människor hon inte känner och ingen kommer att kunna göra nåt idag ändå.

Vilken tur egentligen att jag själv har haft panikångest i flera år (från det jag var 6 tills jag fyllde 32 tror jag det var). Jag vet ju hur man gör plus att det inte är farligt. När jag gick på terapi så fick jag lära mig att bara slå bort tankarna så fort dom började. Hjärnan bara lurar en ju! Så fort Emmy börjar hyperventilera säger jag "stopp" till henne och oftast slutar hon faktiskt. Hon vet ju oxå att det inte är farligt. Hon vet att hjärnan sänder ut signaler till kroppen och startar en kris-situation. Kan man stoppa redan när man börjar andas fort så stoppar man hela proceduren.

Vi är otroligt trötta idag men vi ska ta och försöka gå till ön i dammen och fika en sväng. För att glömma bort det som var igår...

lördag 29 maj 2010

Ja dom små barnen...

Meningen var att Michaela skulle sova över hos Emmy. Dock hade flickebarnet ätit lite för mycket "krafs" (godis, chips plus cocacola...) så det råkade hända en olycka...

Jag satt på toa.

"Mamma!!! Skynda dig!!!"

"Jag sitter på toa!!!"

"Michaela har kräkts!!!"

Ja vad gör man? Jo man bromsar allt vad kiss och bajs heter och skyndar sig ut för att kolla läget. Läget var så här: Ett golv med spy, Michaela ståendes med spy på kläderna och mitt barn som hoppar som en stolle på stället och skriker "Jag vill inte kräkas, jag vill inte kräkas, jag vill inte kräkas!!!".

Mitt barn är fullkomligt vettskrämd för att kräkas. Att se sin allra bästa kompis göra det gjorde henne helt uppåt väggarna av ångest... Emmy hackade tänder, hon skakade och hon hyperventilerade! Riktig panik alltså...

Michis fick gå hem... Emmy var så rädd för att det skulle smitta henne så det gick inte att övertala henne om att det inte var farligt... Nu har hon lugnat sig lite men jösses vilken jäkla kväll! Det är ingen dans på rosor att vara ensamstående förälder ;-)

Knut knöt en knut...

Om nu Knut knöt knuten så var han banne mig inte bra på att knyta knutar! Hängde ni med? Garnet som jag stickar med, drops Delight, har knutar på sina ställen. jag stickar på som vanligt, alltså skiter jag i knutarna.

Pratade med Anette i telefonen och vad får jag se, knuten har GÅTT UPP!


Fan och hans moster säger jag bara... Jag är ju skapad så att mina fingrar är allergisk mot sådant där pilligt göromål... Ja, det var ju bara att sätta sig och ha tungan rätt i mun och försöka få allt tillbaka på stickan igen efter att ha dragit upp åtskilliga varv... Tur att jag inte hade kommit så himmelens långt för då hade jag nog börjat gråta!

Sen ska man ju komma på vilket varv man hamnade på... Helt plötsligt har jag tre maskor för mycket, hur jag nu har kunnat få det? Skit samma, man ska ju öka maskor hela tiden och jag tror ingen ser om det felar lite nånstans...

Hur gör ni när ni har knutar på garnet?

Nu jäklar är den färdig!



Nu har jag stickat färdigt citronen! ÄNTLIGEN! Dom sista varven kändes som en eveghet måste jag säga. Min ömma moder ska hjälpa mig med att fästa trådar och spänna ut den, jag är inte hänt med fästning kan jag säga... Idag ska jag börja på nästa citron, den ska bli orange-röd tror jag...

fredag 28 maj 2010

Ingen rolig fredagskväll...

Jag skulle bara ta en sista liten runda med hunden nu ikväll. Brukar bara gå här utanför och direkt när jag öppnar dörren så ser jag en liten folksamling på andra sidan gatan. Jag känner igen en av dom, en kvinna och hon sitter hukad över något i gräset...

Naturligtvis var det hennes katt som låg där i gräset... Död, brutalt påkörd av en av dessa som tycker det är jättekul att köra genom samhället som en galning. För ungefär en månad sedan blev hennes andra katt påkörd så nu har hon inga katter kvar...

Det var tragiskt att se henne bära hem detta blodiga bylte. Katten var hennes sons... Man får ändå känna tacksamhet över att katten troligtvis dog direkt men roligt är det inte...

Jag kunde inte hejda mig...

Jag hittade en present till pappa. Han älskar att pyssla med bilen så det blev ett kit med avfettning och diverse andra sprayer för att rengöra bilen med...


Jagf "råkade" oxå gå in i garnaffären (Jag blev dragen i håret ända dit, jag looovar!!!) för att "bara" titta... Naturligtvis tvingade expediten mig att köpa detta ljuvliga bomullsgarn som jag ska göra en sjal till mig själv av.


Detta tvingade hon oxå på mig..Det ska bli en sjal till Emmy hade jag tänkt.



Jag skulle ju "bara" titta... Sen var jag ju tvungena att köpa en rundsticka till detta oxå. Ja, ja, man lever ju bara en gång eller hur! Sen är jag ju snart färdig med "citronen", bara några hemskt lååånga varv kvar...

Jag blir lite vrång!

Så här är det: Jag bor ju som ni vet i ett hyreshus. I hyreshus finns det oftast ett trapphus. Detta trapphus ser ut som en JÄVLA SOPTIPP just nu... Jag blir så förbannad på de så kallade vaktmästarna som är så slarviga så det inte är klokt... Om man nu har ett sådant jobb så ska man väl sköta det?

Sen har jag ett annat jäkla dilemma idag... Pappa fyller pensionär på lördag... Måste in till stan idag IGEN!!! Jag blir så trött...

Nästa vecka är Emmy hos sin pappa och då ska jag bara ta det lugnt! BASTA!

torsdag 27 maj 2010

Shopping!

Jag hade en liten lapp i min plånbok. På denna lilla lappen stod det att man fick 25% avdrag på ett köp på Lindex om man handlade innan denna dagen är slut. Naturligtvis måste man som halv-fattig ensamstående mamma passa på att handla!

Så jag tog mina onda fötter och styrde kosan mot Eksjö. Tänkte att det var torgdag i Nässjö och då är alla människor där. Mycket riktigt! Lugnt och skönt med parkering precis utanför...

Detta köpte jag till Emmy:


Här ser ni det jag handlade till mig själv, en klänning och ett par ljuvliga haremsbyxor:


Jag har inte provat ett enda plagg så jag hoppas att det passar... Det svåraste är att köpa byxor till Emmy för hon har en extremt liten rumpa! Hon tyckte iallafall att kläderna var jättefina! Än så länge kan mamma köpa kläder utan att det blir katastrof...

Sen köpte jag lite fikabröd på Princess konditori. Tog även en kaffe Latte som jag skulle sippa på i bilen tänkte jag. Naturligtvis brände jag bort halva gomen plus att jag såg en polisbil och i samma veva så spillde jag kaffe över hela bröstet...

Jobbigt...

I vårat hus har det bott tre familjer som alla är från Tjetjenien.
Idag på morgonen så utvisades en av familjerna...

Detta är en av anledningarna till att jag inte ville ha migrationsverk i mitt hus. Nu har man lärt känna familjerna och nu har en utvisats, en till väntar på att utvisas och en får stanna men får inte bo kvar i huset...

Hela huset blir oroligt...

onsdag 26 maj 2010

Ord som berör...

Idag var jag som vanligt ute och traskade lite (även om jag sitter i rullstol så traskar jag ändå, jag tänker inte på att jag inte går med mina ben längre!). Jag går förbi en man som börjar prata med mig. Jag pratar nämligen med mycket folk här i samhället. risken finns att mina rundor med hunden blir väldigt långa tidsmässigt på grund av prat.

Iallafall så pratade jag med denna mannen. Han miste sin fru för 6 år sedan och det var detta vi pratade om.

"Ibland när jag vaknar så undrar jag var hon är. Det kan ta ett tag innan jag kommer på att hon inte finns mer..."

"Utan henne känner jag mig halv som människa..."

Detta bland annat var ord som han sa. Man blir ju rörd ända in i märgen av hans ord. Han berättade att hans fru bara hann vara pensionär i 24 dagar innan hon dog. Hon hade cancer i hela kroppen...

Lev nu, lev idag. Imorgon kan det vara för sent...

Med dessa ord menar jag inte att man ska handla upp alla sina pengar NU eller så. Jag menar att man ska ta vara på varenda minut. Att kunna öppna ögonen och verkligen SE! Många stressar runt i livet utan att se att barnen växer upp.

Ställ dig frågan "Vad är viktigt i MITT liv?"...

Tänk på att det mesta GÅR FAKTISKT att ÄNDRA om man vill!

Mormors bod fyller år!!!

Hon är så glad så hon lottar ut fina grejer. Är du nyfiken klickar du HÄR!!!

Hund-rumpa med bekymmer...


Ja, alltid är det nåt eller hur brukar man säga... Hundens rumpa är inte bra, analsäckarna är fulla med en massa var och han blir helt svajjig i bakdelen av detta... Ja, det var bara att sätta sig och ringa till djursjukhuset och få en tid till filialen i Nässjö... Och säger dom att dom vägrar att spola säckarna så blir jag en ILSKBIGGA kan jag säga! Nu har jag hållt på och tömma detta äckliga i flera månader så nu får det vara nog! Sen orkar jag inte mer... Hur lätt är det att sitta och vrida ryggen ur led när man redan har ont?

Det sura jag kände i mitt sinne igår har krypit ner och satt sig i mina ben... Dom är jättesura på mig för att jag var i stan igår kan jag säga! Men vem bryr sig, jag ska ta ett varmt bad och bara njuta om en stund.

Barnet är ledig från skolan idag, det är visst studiedag. Michis är här och dom ska nu gå ut och fotografera lite. Emmy fick en digitalkamera i julklapp men sen har vi inte köpt något minneskort till den. Hon är väldigt duktig på att fotografera min lilla dam! Sen är dom ju för roliga när dom poserar och grejar! Häromdagen så filmade dom med kameran och jag skrattade inom mig så det inte var klokt över hur de höll på!!! Ska se om jag får lov att visa er en av filmerna sen, barnet kanske inte vill och då får det va.

Nä nu blir det ett bad, jag ska skrubba mig för jag tycker hela jag luktar hund-rumpa, BLÄÄÄÄÄ!!!

tisdag 25 maj 2010

Mumsfilibabba!


Blir ni sugna? Alla gillar kanske inte budapest men själv är jag väldigt fötjust i denna bakelse... Anettes bror hade lånat min bil och bjöd på detta som tack för lånet typ. Gott var det som bara den och hur trevligt som helst hade vi.

Annars kan jag säga att jag är färdig för både sängen och stupstocken ;-) Fy fasen vad det värker i mina ben! Kramp som inte ger med sig är inte så himla skönt... Men vad gör väl lite värk egentligen... Jag har haft en underbar eftermiddag med Emmy inne i stan. Jag kan gärna betala lite för det faktiskt för vad är bättre än att umgås med sitt barn?

Småsurt...

Jag är sur idag... Man får faktiskt lov att känna sig lite purken ibland. Vädret är lika surt som jag tyvärr, kallt och blött. Jag ska muntra upp mig med en fika hos Anette snart, då blir jag säkert på bättre humör.

Jag återkommer alltså när jag är gladare...

måndag 24 maj 2010

Väderomslag...

Jösses vad fort det går, ena stunden så skiner solen, andra sekunden så ser det ut så här:



Om ni tittar riktigt nära så ser ni hagelkorn i min blomster låda:


Nu ska jag ta mig ett bad och njuta en stund...

Blomster, blomster och lite mer blomster...

Morgonrundorna i dessa tider handlar nästan enbart att titta vilka blommor som har kommit upp i naturen. Eftersom jag bor typ 100 meter från en damm med skog runtom så brukar jag gå dit och strosa lite (hur man nu strosar i en el-rullstol???)...

Idag träffade jag på två stycken arbetande karlar som tog mått på min rullstol.Dom ska göra så att även jag (och andra handikappade) ska kunna gå runt dammen. Just nu är det fullt med rötter och annat ivägen och bara en liten, liten stig men de ska fixa så det går att rulla fram där. Men de trodde inte att en rullstol kunde komma fram ändå på alla ställen på grund av att det var för trångt så nu blev de förvånade att en rullstol inte var bredare. Så snart kan jag visa bilden från HELA dammen (nu kan jag bara åka runt en fjärdedel kanske).


Blommorna ovan heter??? Jag vet det egentligen men minnet...

Här är iallafall förgätmigej:


Detta är faktiskt en liten, liten smörblomma som gömde sig bland en massa blader men jag hittade den allt!


Här har ni en av mina absoluta favoriter; daggkåpan... Innan har jag alltid tyckt att den inte har haft någon som helst charm men för två år sedan så verkligen SÅG jag den och blev förälskad... Om jag gifter mig nån gång så vill jag ha daggkåpa och förgätmigej i min bukett! (Nu vet ni det alla karlar som läser... Önsketänkande...)


På tal om karlar och giftemål så blev jag väldigt glad över alla kommentarer där ni tyckte att jag var lite väl modig som släppte in en tavelförsäljare. Jag ska förtydliga lite där; han var utanför hela tiden och min hund låg emellan honom och mig! Han fick saft och kexchoklad vid mitt bord precis utanför dörren. Jag skulle nog ALDRIG släppa in någon i mitt kök tror jag. SÅ modig är jag inte!

söndag 23 maj 2010

Ryggomvridning!


Jag har alltså gjort precis som rubriken säger, en ryggomvridning... Iallafall känns det som ryggen har vridits en bit åt fel håll...

Igår var jag som vanligt ute en sista gång med hunden. Brukar bara gå runt huset typ. Hade tagit av mig korsetten för dagen och gick lite sakta runt grann-huset. Plötsligt kommer hunden ut ifrån en som bor där. Det är en hanhund och han går emot oss och visar alla tänder han har. Det är just då jag gör min vridning...

Jag ville ju bara komma bort ifrån hunden... Vände mig alldeles för fort och kotorna följde väl inte med eller nåt. Iallafall så har jag jäklars ont idag, det strålar upp i huvudet och ut i armarna. Mår lite bättre nu efter att jag har vilat på soffan hela förmiddagen. Tur man har ett barn som klarar sig själv!

Sen bjöd jag en tavelförsäljare från Polen på saft och kexchoklad (stackars var hungrig...). Köpte även två tavlor som hans fru hade målat. Då ville han att jag skulle träffa hans bror för vi kunde ju eventuellt gifta oss i framtiden!!! HjÄLP! Jag sa vänligen men bestämt NEJ till detta!

Livet är iallafall inte helt händelselöst!

lördag 22 maj 2010

Presentation av mina balkonger...

Jag har alltså två balkonger, en på framsidan (som är en del av en loftgång) och en på baksidan. Idag har jag grejat lite med lite trädgårdsarbete nämligen. Jag grejade så mycket så jag fick lägga mig och somnade i tre timmar!

Här är min lägenhet sett från baksidan. Jag bor alltså på andra våningen. Man går ut på balkongen från mitt tv-rum. Fönstret till vänster är mitt sovrum.


Här är framsidan. Till vänster om min ytterdörr är köket och till höger Emmys rum.


Idag har jag alltså varit på baksidan och grejat med dessa jäkla blomkrukor med dött gräs... Inget av mina olika grässorter överlevde denna vinter. Så det var bara att hiva skiten... Det är tungt att hiva... Fast jag gör det gärna så här någon gång, det är så himla kul att GÖRA något ibland faktiskt även om kroppen protesterar som attan! Jag har satt krasse i mina blomlådor. Hittade en ny dvärg-sort som inte blir så stor. Å så kan man äta blommorna, coolt va!

Sen tänkte jag att det skulle bli en aning billigare att så blommorna själv. Jag har hellre dom pengarna till annat (T.ex garn i USA typ...)...

Barnet kom hem och väckte mig efter min låååånga tupplur. Hon hade INTE handlat upp alla pengar, inte ens hälften!!! Tala om att min bebis börjar bli stor...

Full fräs mot nya äventyr!

Här är hon som ska ut på äventyr! Att stanna upp för att mamma ska kunna ta ett kort är nästan omöjligt!


Här springer hon iväg, fort som en blixt så man inte kommer för sent! Emmy skulle med resa till Linköping med kören. Först skulle dom till något "fenomen-bla-bla-bla", sen till cloetta för att handla upp alla pengar man har med sig, sen skulle de äta på Mc Donalds och till sist ett besök i Linköpings domkyrka... Det blir nog en lång men rolig dag!


Mamma passar på att bara vara idag... Solen skiner och åsk-ovädret igår har gjort vädret behagligt igen! Åskan slog ner inte så långt härifrån och en i mitt hus var utan signal i sin telefon idag! Jag har inte märkt att något av mina tekniska grejer har gått sönder, tack och lov! Faktiskt så höll vi på att göra i byxan både jag och Emmy och Michaela när det brakade till så nära! Barnen studsade flera meter såg det ut som!

Jag har igår och idag varit flitig med sticket. Här ser ni mitt alster:



Enligt mönstret så är det inte mycket kvar att sticka men jag ska förlänga den en aning för jag tycker nog allt att den blir lite liten annars...

fredag 21 maj 2010

En tur som förtrollar...

Just så tycker jag att naturen gör med mig just nu, förtrollar mig! Tänk alla färger, värmen och lukter som finns när man är ute... Idag är det riktigt varmt och solen kommer snart att ha torkat bort spåren av de 30 mm som vräkte ner igår. Naturen fick sig en energi-kick och exploderade lite till!

Här har ni den älskade bäcken som jag lekte massor av gånger vid som barn. Tänk vad man skitade ner sig! För att inte tala om hur blöt man blev... Bäcken här går rätt igenom hela samhället och regnar det för mycket så blir det översvämning nere vid vårat hus (typiskt..)...


Ser ni: Hundkex på gång!!!


Detta är mina fovoritblommor av alla vilda blommor som finns: Förgätmigej... Färgen är så vacker, blommorna ser precis ut som sådana där ill-blåa ögon som man bara vill drunkna i...


Blir alla dessa blommor pollinerade så kan jag lova att det blir en herrans massa körsbär i år!


Precis när jag hade lämnat de vackra körsbärsblommorna så kände jag en doft som jag väl känner igen. Det är häggen som har börjat blomma. Vi hade ett sådant träd på våran trädgård hemma när jag växte upp. Synd att deras blomningstid är så kort för de doftar ljuvligt!


Här har sommaren börjat så smått känns det som. Ändå har jag inte hängt in vinterjackan för gott. Man vet ju aldrig...

torsdag 20 maj 2010

Dunder och brak!

Vilket jäkla oväder det har varit här... Ösregn blandat med hagel och åska i flera timmar. Emmy och jag satt i soffan och pratade medans regnet öste ner och åskan gjorde så lyset blinkade. Lite mysigt är det allt så länge åskan inte är precis över en. Då är jag rädd kan jag säga!

Jag har hunnit att sticka en aning medans vi satt där i soffan. Flera har undrat vad en citron är för något. Här kan ni klicka och titta lite närmare på en citron om ni vill. Jag börjar få in lite flyt i stickningen så det går undan lite mer än innan. Tänkte jag skulle sticka lite mer innan jag sätter in en bild på den.

Nu ska jag lägga mig och imorgon är det sista dagen för denna vackan som jag behöver gå upp tidigt... Jag avskyr att gå upp tidigt. Får jag inte sova så blir jag en galen yxmördare! Jag blir sämre i kroppen om jag inte sover. Tur att denna sjukdom gör att man är trött för jämnan, svårigheter med att sova har jag inte (om jag inte har värk vill säga...)...

Min mumie-hand.

Nu skiter vi i alla trista människor och tar nya tag! Nu ska jag nämligen berätta om min resa jag gjorde igår. Ingen speciellt lång resa för den gick bara till Nässjö men ni kan ju tänka er hur jobbigt det var att sitta och köra en bil med denna stora fågelskiten precis i synfältet:


Anledningen att jag åkte till Nässjö var att jag skulle hämta min mumie-hand. Ja ni vet den där grejen de gipsade på min hand för att göra ett avtryck. Den var nu alltså färdig och skulle finjusteras för att passa mig.

Stig och alla andra (det var visst många som hade hjälpt till att slå sina kloka huvuden ihop...) hade gjort ett ypperligt bra jobb! Mumie-handen var skön att ha handen i och min tumme sitter som en keps kan man säga!




Denna ska jag alltså sova med så min hand för det första hamnar i rätt läge (och inte ihopknölad) och för det andra håller min onda tumme skyddad. Jag har använt den i natt och den har suttit bra! Jag trodde faktiskt att jag skulle vakna och ta av den men inte...

Ha en riktigt skön dag nu alla mina blogg-vänner!

Till er alla...

Ni ALLA underbara människor... Jag finner inte ord för hur gulliga ni är! När man får sådana här personliga påhopp vet man inte riktigt hur man ska göra så jag blir glad över att ni har gett mig tips över hur jag SKA göra.

Jag vill oxå förtydliga varför denna människa är så jäkla arg och varför hon så gärna vill kalla mig rasist (konstigt, är inte DET rasistiskt att hoppa på en annan människa som man inte känner och som hon bara har läst om?)

Jag hade en annan blogg innan på msn. Där skrev jag precis som jag gör idag; om mina vardagliga problem med mitt liv. För ett och ett halvt år sedan ungefär så bestämdes det över våra huvuden att migrationsverket skulle hyra lägenheter i våra hus. Det är så lätt och sitta där och bestämma si och så när man inte bor där det ska bli!

Vi ville inte att migrationsverket skulle hyra lägenheter i vårat hus. Vi ville inte att det skulle flytta in hyresgäster som efter tre månader skulle bli hämtade med polis. Vi kände alla i huset att vi inte orkade detta!!!

Vi blev lovade ett möte innan detta skulle hända. Trots detta löftet så flyttade dom in iallafall. Jag ringde till ordföranden och han sa att jag kunde ju flytta! Vi som hade bott här i 7-15 år var inte värda ett skit! Detta gjorde att vi blev vansinniga och gick till tidningen. Tyvärr riktade tidningen våra ilska fel, vi var ju arga på de som vi hyrde av!!!

Istället skrev de att vi var rasister! Det var inte alls det det handlade om, vi ville bara ha lugn och ro här...

Du som skriver anonymt här, du såg kanske inte i tidningen att vi fick en ursäkt av ordföranden??? Att det var han som hade råkat kalla oss för detta och tidningen nappade direkt!

Allting är inte svart eller vitt... Det finns en massa gråzoner i allt och jag tror inte att man ska kalla alla som råkar säga en enda mening fel för si eller så. Inte undra på att det är krig i världen när man tänker så!!!

onsdag 19 maj 2010

FEGIS...

Denna kommentaren fick jag idag:

Anonym sa...
Nja, stava kan jag och läsa också. Jag kan även uttrycka mig utan att behöva använda en massa svordomar.Dessutom vet jag exakt vad jag skulle svarat om mitt barn uttryckt sig så."Det är ju en massa sådana där negrar här nu" Alla dina rasistiska uttal i din förra blogg. Alla dina "jävlakärringar" k och ditt gnällande över allt och alla människor som inte ser ut eller beter sig precis som du vill gör att jag vidhåller att du är inskränkt och ond.

19 maj 2010 09.02


Nu svarar jag på detta sättet: Att läsa min blogg är helt och hållet frivilligt!!! Eftersom du verkar ha läst min blogg ett tag så måste du ju ändå tycka om mig eller??? Lilla vän... Jag tycker nästan synd om dig att du retar upp dig så... Och vade gällande det "rasistiska" i min förra blogg så kan jag ju fråga om DU skulle vilja bo mitt i en flyktingförläggning? Där våld och stölder är vardagsmat och polisen kommer varje dag?

Hur vet du vad jag svarade mitt barn? Du har ingen aning alls för tror du jag skriver ner varenda ord jag säger???

Synd att du inte vågar stå för dina åsikter, det har iallafall jag gjort!!!

tisdag 18 maj 2010

En citron (eller kanske 20% iallafall)!

Jag fick en fråga om jag stickade? Och det gör jag faktiskt men anledningen till att ni inte fått se nåt förräns nu är för att det var VÄLDIGT pilligt i början för mina fingrar! Jag repade upp flera gånger innan jag fick till det!

Detta är alltså en citron (det är tänkt så iallafall!):


Det tar väldigt lång tid att sticka då jag inte är riktigt "tjenis" med ökningen där man ska gå under och bakom... Ja ni fattar va? Mina fingrar blir som stelopererade när jag har hållt på för länge och då blir man inte lite arg!

Hade tänkt att min släkting i USA som vi ska bo hos ska få den (om den blir bra alltså). Roligt att ge bort något man har gjort själv! Jag hoppas verkligen att den blir bra...

Har ni något tips på någon annan sjal man kan sticka? Hade tänkt göra en till mormorn i USA-familjen oxå...

Lite vårbilder...

Idag på morgonen så var jag ute på min vanliga hund-promenad. Solen finns där bakom molnen idag men vill inte riktigt komma fram mer än några minuter. Den kanske känner sig lite vissen idag... Vem vet? Iallafall så har det hänt mycket i naturen och jag blev förvånad hur GOTT det luktade ute! Skog helt enkelt (tror jag...).

Gässlingarna har växt en aning sedan sist och är inte lika skygga längre. Fast det är väl bäst att hoppa i dammen ändå när det kommer ett monster på hjul och ett med fyra ben!


Detta ska föreställa blåbärsris som faktiskt är på gång med blomning.


Detta ska bli midsommarblomster. Det är inte långt dit om man räknar! Tänk vad fort tiden går! Nu fick vi lappar från skolan om när det är skolavslutning... Jösses...


Denna bilden är enbart vacker tycker jag...


Här fick jag faktiskt vända och rulla tillbaka samma väg jag kom ifrån. Det var en kulle med sand längst bort och den fastnade jag i! Tack och lov att jag kan ta spjärn med benen, en helt rörelsehindrad hade fått stå där! De kommer ju säkert att göra denna väg bättre men ska sanningen fram så AVSKYR jag den typen av grus! Den får mina kotor att dansa hambo inombords! Det och kullersten...

måndag 17 maj 2010

Jag tror jag vet...!


Jag har kommit på varför jag har fått den där elaka kommentaren! Det måste helt enkelt bero på min lite udda hobby att ta död på mördarsniglar!!!

Stor-mamma-mördar-snigel kanske blev sur...

På resa med ett helvetes-ben!


Idag var jag helt enkelt tvungen att åka till något apotek eftersom Gibsons medicin klingade på sista versen... Hade ingen lust alls eftersom min kropp just nu är lite motstävig om man kan kalla det så.

Jag hoppade ändå in i bilen och körde mot Eksjö. Nästan direkt började vänsterbenet att jävlas... Att trycka ner kopplingen var nästan ett dagsverke! Jäkla ben! Det blev liksom total-kramp i det till slut så det måste ha sett rätt roligt ut när jag gick inne på apoteket, som en haltande trä-gubbe!

Men ibland så vill kroppen inte som jag vill och då får man helt enkelt acceptera att idag har jag fått ett helvetes-ben, hurra, vad kul!!!

Jag får vara glad att jag kunde åka till stan, jag kom dit, jag var där och jag kom hem! Som balsam för självkänslan, jag kan själv!!!

söndag 16 maj 2010

Tack alla ni SNÄLLA människor!


Ett fång med rosor till alla ni SNÄLLA människor som skrivit så fina ord här på bloggen. Jag är rörd ända in i märgen!

Jag kan säga att jag INTE har tagit åt mig av denna extremt fula kommentar MEN jag tycker att det är så fult att göra så. Hur många får inte sådana här kommentarer och blir jätteledsna? Jag tror att det är många. Det känns som om vissa har som hobby att sitta och skriva fula kommentarer till folk. Kolla bara på dessa kändisbloggar, det dräller med hatiska kommentarer och dom är ju verkligen riktade till personen ifråga...

Jag har haft ett rent helvete sedan i fredags... Min kropp tålde inte loppis och garnhandling så jag har mått pest... I fredagskväll somnade jag vid 19, vaknade vid 22.30 och gick med hunden, sedan sov jag till 14 dagen därpå (Pappa gick med hunden åt mig på morgonen). Ändå har huvudvärken inte släppt, jag ska faktiskt lägga mig efter detta inlägget igen... Det är så trist när man är så dålig så man inte orkar NÅGOT! När jag är som "vanligt" klarar jag ju iallafall av att sticka men nu är det kört. Kroppen vill inte göra någonting för minsta lilla så mår jag illa och det dunkar i skallen. Jag lyder... Jag kan ju inget annat göra tyvärr...