Den lilla vännen är numera hemma i tryggheten... Vägen till Nässjö var uppstressad, Gibson skällde hela tiden och när vi kom till veterinären så var han helt skakig... Fast han är rätt rolig när han kommer in i rummet där, han går alltid direkt upp på vågen! 35 kilo hund...
Sen gjorde han mig förvånad för han hoppade upp självmant på bordet! Jag nästan svimmade... Sedan skulle ju den otäcka veterinären klämma och känna. Hu, så hemskt! Sen konstaterade hon att den vänstra analsäcken var inflammerad och tog fram en STOOOOOR spruta! Gången till den säcken var visst trång så det var väl därför som den var som den var, inflammerad...
Jag trodde ju att de skulle söva min älskling men ack, ack! De körde utan, jag fick hålla svansen så hon såg ordentligt. Gibson tyckte inte direkt att det var skönt men han stod ut och överlevde! Nu är rumpan spolad och sen ska han ha penicillin i en vecka plus ett återbesök om två veckor. Blir säkert bra som fasen!
Emmy ville inte vara med in i rummet när vi grejade med Gibson så hon satt i väntrummet hela tiden. När jag kom ut så var hela väntrummet fullt med en massa tyskar så jag såg knappt barnet mitt! Sen satte vi Gibson i bilen och gick och hyrde tre filmer plus köpte lite gott till Gibson. Apoteket var vi ju tvungna att gå till oxå. Tack vare besöket och medicinen så blev man 800 spänn fattigare... Ja, ja, vad gör man inte för sina barn, eller hur!