söndag 30 september 2012

Ojojojojoj vad mycket garn....

Igår var det symässa i Borås. Eftersom min käre bror precis har flyttat till Bosnäs (ligger strax utanför Borås) så slog vi två flugor i en smäll, hälsa på broder och garn-garn-garn på en och samma dag! 
Vi anlände strax innan elva och då var det relativt packat med kvinnor inne på Åhaga. Jösses vad utställare, jag vart imponerad faktiskt! Det fanns allt som en garnfantast kan tänka sig och lite mer tror jag!

Det fanns väldigt fina garner som kostade en halv förmögenhet (eller iallafall 200 spänn för 50 gram, inget för min smala plånbok tyvärr) men det fanns oxå billigare alternativ (tack och lov!!!). Fast man kan ju klappa vilka garner som helst utan att det kostar en krona och klappat garn har jag faktiskt gjort! 
Att få känna en super-duper-mjuk babyalpaka i handen är som att bli religiös, man smälter som smöret i Småland...

Efter två timmars klappande, köande, shoppande, pratande och "påfyllande av garntarmen" kände både mamma och jag att det fick räcka. "Garntarmen" var överfull och min skalle i ett enda rus, dax att åka med andra ord. 
På väg ut kom det fram en kvinna och sa att hon läste min blogg, senare läste jag att hon var projektledare för syfestivalen (Hej Fia!). Hur kul känns inte detta! Trots att min blogg inte är en ren stickeblogg så verkar den gå hem lite överallt, jag blir både glad och så otroligt stolt!

Käre far kom och hämtade oss för färd mot Bosnäs och broder Fredriks nya hus. Vägen var under all kritik, kan säga att det var ett under att inga kotor halkade åt skogen! 
Framme vid Fredriks lilla blåa hus kom det en liten kisse och välkomnade oss med öppna tassar, Tissen gillar ALLA och alla gillar Tissen. 

Tissen har förmodligen fått rejält med syrebrist under födseln så han är cp-skadad, han har svårt med motoriken och kan inte hoppa upp på ett fönsterbräde, det är för högt... Fredrik blev dock alldeles förälskad i den stackars kissen med den speciella gången och tog hem honom och sedan dess har de varit som ett slitstarkt gammalt par de där två!

Här har vi broder i kökstagen, duktig på matlagning är han (och singel för den som undrar) och bjöd oss på en supergod kycklinggryta.

Nästan hela stugan är nytapetserad och nymålad, här är Fredriks sovrum.

Köket var fint när han flyttade in, dock hade personen innan rökt sönder hela huset så det var mycket jobb innan brorsan kunde flytta in.

Här ligger Emmy inne i tv-rummet.

Här får han nog elda i vinter, det var redan för kallt för Renées fötter kan jag säga!

Den lille Tissen har numera tillgång till utevärlden alltid, kattlucka fanns redan och efter att de satt dit nät kan Tissen inte komma ut från altanen (Han kan alltså inte hoppa över räcket!).

Han älskar sitt nya hem kan jag lova!

Han var lite dålig ett par dagar då pappa och brorsan höll på att flytta, han fattade nog inte vad som skulle hända... Han åt inget på flera dagar men sedan han flyttat ut och fått andas lantluft så har han fått aptiten åter.



Det var en väldigt rolig dag på alla de sätt och vis men det är oxå skönt att få åka hem... jag somnade som en bebis i bilen, vaggad av bilbrummandes och vägbanans skavanker...

Vad köpte jag då undrar ni nog alla, jo detta: 
4 nystan "Gotland" för 100 kr (som ska bli ett sittunderlägg).

10 nystan raggi
4 nystan mellanraggi 
2 nystan let´s knit

Let´s knit kostade 25 kr styck och raggi och mellanraggi endast 10 kr styck. 
JAG FYNDADE!
Hade nog köpt mer om inte min budget var uppe i taket (dålig månad...) plus att man måste ju få plats med allt oxå. Jag väntar med spänning på nästa års symässa för den ska vi åka på, det är redan "tesagt"!



fredag 28 september 2012

Hundar i massor!

Hundar är alldeles underbara! Idag kom en som föder upp två olika raser och helt plötsligt fanns det sju olika hundar på loftgången samtidigt! Jösses vilket liv men ack så söta de kan vara...

Den grå lilla plutten är en 15 veckor gammal Stafford Shire bullterrier och jösses vilken godbit! 

Han var inte lätta att fota vill jag lova, många bilder blev det med bara svans eller ett öra på. Till sist gick det  att fota för Kristina tog honom i sitt knä. 

15 veckor men vilken tyngd! Han kommer nog bli en otroligt vacker hane och förmodligen bli pappa till massor med valpar med just denna färg som kallas "blå". Hans namn är faktiskt "Mister Blue" så jag hoppas att de hittar en snygg "Mrs Blue" till honom sen. 

Idag skiner solen på oss. Den skiner trots att sorgen hänger över oss. Vår vän som var sjuk har vandrat över till änglarna... Mina tankar går idag till hennes familj och speciellt till hennes man som blir så ensam... 


torsdag 27 september 2012

Ett väldigt luddigt inlägg...

Jag har massor av idéer, har alltid haft faktiskt. Mitt huvud bara spottar ur sig saker som skulle kunna göra hela min lägenhet till världens mys-pysigaste hem. Min hjärna är gjort till att hitta på saker, så har det alltid varit. Det fanns en tid då jag faktiskt kunde göra dessa idéer till verklighet, hur kul var inte detta...

Jag kan ibland bli väldigt frustrerad över att min inspiration blir hämmad av min kropp. JAG VILL SÅ MYCKET! Inte för att jag vill visa upp mitt hem som en vit oas på bloggen, ånej, det är verkligen inte min stil. Min stil är en salig blandning av allt, ett hem där man känner sig HEMMA, ett hem med massor av olika stilar och massor med färg, det är JAG...

Nu för tiden tycker jag att alla som visar upp sina hem har samma stil. Alla ska ha shabby shic eller fransk-lantlig stil och vitt, vitt, vitt med lite inslag av rosa. Kära vänner, observera nu att NI FÅR HA DET PRECIS SOM NI VILL HEMMA HOS ER!!! Jag bara säger att detta är inte jag för fem öre, jag är ingen vit person, jag kan till och med må dåligt i ett vitt, spartanskt hem.

Ibland får man se hur andra har det genom att de visar bilder på bloggar och reportage i tidningar. Allt är alltid så rent, så avskalat på personlighet... Var är högen med räkningar? Högen med reklam från dagens post? Handväskan som hänger på köksstolen? Pennan som alltid ligger på bordet ifall man måste skriva något? Smulorna på bänken....

Vad jag vill säga med allt detta svammel är att det är tillåtet att ha det precis som man vill!!! Skit i vad som är på modet (om du nu inte gillar det stenhårt), ett hem ska vara DIN borg. Våga vara annorlunda, våga vara DU...

Glöm inte att om du inte kan älska dig själv så kan du inte älska någon annan....

tisdag 25 september 2012

Det får allt bli en riktig slödag...

Vissa dagar så känns det som om ryggsäcken man har innehåller 50 kilo bly... Man orkar inte ta på fasaden av att vara en någorlunda normal människa... Så idag slöar jag, jag ska inte göra så där jättemycket kan jag säga. Har knappt tänkt att laga mat men äta måste man ju.

Regnet strilar så där sakta så det knappt syns och det är bara 8-9 grader ute... En perfekt dag för tända ljus och myspys med katterna. Jag gillar hösten om den visar sig från sin fina sida men när allt är grått och ruggigt så vet i katten, då är det inomhus som gäller.

måndag 24 september 2012

Den nya billiga lådan!


Till vänster ser ni den lådan jag hittade på loppis, en modcat som kostar 1195 nypris. 
Nytt lock ska inköpas (sedan, den gamle lådan ska slitas ut först) och sen är den som ny! Faktum så har den aldrig varit använd, den gick nog sönder i låser direkt och de slängde den hellre till loppis än att kolla om det fanns reservdelar. Iallafall så är det inte ett endaste märke på den och det borde det vara om den varit använd.

Idag har jag ägnat några timmar till att sova, håller på att sänka mitt dolcontin samtidigt som jag äter kortison så jag vet faktiskt inte riktigt hur jag mår. Då är det bättre att sova känner jag!

söndag 23 september 2012

Duktiga jag!

Faktiskt så kände jag mig så j-a duktig igår när jag la mig i sängen. Jag hade alltså tvättat mina kuddar, madrassöverdraget, täcken plus att jag hade dammsugit hela sängen. Det tog visserligen hela dagen eftersom jag gjorde det hela i etapper men attans vad duktig jag kände mig! Att jag idag har så in i nordens ont i arslet är väl lönen för glädjen antar jag...

Gjorde en annan sak igår som jag oxå är stolt över. Jag uppdaterade min telefon. Inga fler missöden på stan när telefonen tappar täckning nu inte! Jag har en Nokia N8 och dessa måste ha rätt mjukvara för att funka ordentligt. Detta skulle ha gjorts för säkert ett halvår sedan så tack för att tummen åkte ur! Duktiga jag... Fast idag skiter jag i att vara duktig, idag ska jag bara vara nöjd hela dagen, det räcker...

lördag 22 september 2012

Säg gärna "HEJ!" till alla mina kvalster...

Jag har fått ett ryck idag. Detta är inte så vanligt när det gäller mig så jag får passa på medans rycket finns där. Idag gjorde rycket så jag kände för att städa min säng... Jag började tvätta kuddar och täcken och sedan körde jag igång med min nya super-duper-dammsugare...


Detta är inte bajs, det är all skit som jag dammsugat upp i mitt sovrum. Säg "HEJ!" till alla mina kvalster, har nog dammsugat upp fem miljoner av alla de 417 miljarderna... Kan säga att jag är så nöjd med denna dammsugare, det är mycket renare efteråt på något sätt... Innan så kändes det som om det blev dammigt efter en halvtimme igen men nu håller det sig fint faktiskt.

Så i kväll så ska jag lägga mig i en säng som doftar nytvättat överallt. Nu återstår det bara att bädda den oxå... Har ju hjälp med det annars för jag är kass på påslakanen. Ja ja... Det ordnar sig väl...

fredag 21 september 2012

Ibland dör telefoner när man bäst behöver dom...

Min hemtelefon har varit lite konstiga sedan jag skaffade bredbandstelefoni så att det händer mystiska saker med telefonerna hemma är jag van vid. Att det händer mystiska saker med mobilen är jag dock INTE van vid...

Igår åkte jag färdtjänst till stora staden Nässjö för att träffa min älskade ledsagare Marie. Precis efter att jag hade passerat 50-skyltarna så tappade den kontakten fullständigt... Tänkte inte mer på detta då Marie och jag hade lite annat för oss.

Först var vi på Ria-loppis. Vi hittade en massa fynd, Marie köpte ett par nästan nya Nike-promenadskor för nästan ingenting och jag hittade en MODCAT- kattlåda som de faktiskt skulle kasta på tippen så den fick jag alldeles gratis. Det enda felet var att locket var skadat i låset men man kunde köpa nytt som reservdel. Tror inte ens den var använd alls! En ny kostar 1195 så jag tror jag gjorde ett fynd...

Sedan gick vi till Nässjö läkarhus, jag skulle ta lite sprutor. Hejco var tillbaka efter att ha varit sjukskriven några veckor. Han fick en stroke 2010 och nu hade de hittat ett aneurysm som hade växt så nu har de satt in en stent så det inte ska bli någon mer stroke (förhoppningsvis!). Jag var så glad att han var tillbaka kan ni tro!!! Utan honom skulle nog livet kännas konstigt, han kan mig utan och innan och litar på mig till max.

Jag hade ju feber för ett tag sedan för att jag hade glömt mina orudis. Nu ska jag testa att äta kortison i en vecka för att se hur jag reagerar. Blir jag superduperbra så är det ju något inflammatoriskt som är fel och då skickar han mig till rematologen. Bara för att man har EDS så får man inte stirra sig blind på det, man kan ju faktiskt få andra sjukdomar.

Efter mina sprutor gick vi i ösregn till ett fik och åt goda mackor. Både Marie och jag äter enligt LCHF och gissa vad som händer när man inte är van vid att äta bröd? Magen protesterar hej vilt! Med värkande magar gick vi till apoteket och efter ett tag där så åkte Marie hem. "Jag klarar mig själv" sa då jag.

När jag kom ut från apoteket tänkte jag då ringa färdtjänst. "Hej min döda telefon, vill du ringa lite???" Det gick inte alls om jag nu inte skulle ha ringt 112, lite onödigt kanske... Så jag bad att jag skulle möta någon från Anneberg det första jag gör när jag kommer in på ICA. Gissa vad jag möter det första jag gör? Ett äldre par från Anneberg! Fick låna deras telefon och allt löste sig. Ibland är det bra att be, tänk på det.

När jag kom hem så fungerade telefonen igen, grrr.... Så idag har jag uppdaterat min kära lilla Nokia så detta inte ska hända mer, iallafall inte i år kanske...

onsdag 19 september 2012

Nu lär det bli UFO:n i huset...

Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag ska sticka för tillfället. Helt plötsligt hade jag två olika strumpskaft och jag vet inte vilket jag ska sticka... Sen har jag ju kjolen... Det är lite mycket nu känner jag...

tisdag 18 september 2012

Regnet det bara öser ner...

Jag blir dock inte blöt, jag behöver ju inte gå ut! Det enda positiva med att inte ha hund längre måste jag säga. Nu blir det myspys i soffan medans min kjol blir färdig (hoppashoppashoppas). Sen måste jag hitta både mönster och garn för min kusin har beställt sockar. Har ju inte stickat sockar på länge så nu får jag använda mina hjärnceller lite extra. Så avancerat är det ju inte, jag gör snurrade sockar som är lite enklare att göra.

Nu har de städat med min nya dammsugare.

Minus:

  • Alldeles för kort sladd.
  • Alldeles för kort rör. Alla är inte pygméer som dammsugar!
Plus:
  • Du får se hur mycket skit det faktiskt är på golvet (URK...)(Skulle tagit kort men missade detta).
  • Det var mindre hår kvar när man hade dammsugat färdigt.
  • Smidigt att slippa påsar, bara tömma på toa.
  • Att man kunde välja sugkraft, ska man dammsuga gardiner vill man ju inte suga in hela skiten i röret!
  • Bra tillbehör, både det som hörde till och det man kunde köpa till extra.
Alltså slår alla plussen de få minusen. Ska se om det går att fixa ett annat rör plus att jag ska köra med ett twinner-munstycke. De andra bara drar ju skiten framför sig...

Nu jäklar öppnade sig himlen! Myspys som sagt...

måndag 17 september 2012

Imorgon gäller det...

Jag har gått och investerat i en ny dammsugare (eller gått och gått, jag har inte gått en meter då jag beställde den via nätet...), nu hoppas jag verkligen att den håller vad de lovar på reklamen också.


Detta är en vattendammsugare, det innebär att det istället för dammsugarpåse finns en behållare med vatten som ska ta upp all skit. En i hemtjänsten hade en sådan hemma och hon var supernöjd!
Nu återstår det bara att jag ska bli det också, imorgon gäller det, då ska det städas...

Dagen har bjudit på blandat väder, först regn och sedan sol... Jag lånar min granne Kristinas hundar och går ut med när vädret är fint, på så sätt får jag behålla lite av den känslan som jag saknade så vansinnigt när Gibson dog. 
Kristina har två illbattingar av rasen Puli, det är banne mig fullt ös hela tiden! Jag orkar bara ta dom en och en, de blir avundsjuka på varandra när jag bara tar den ena men jag orkar inte hålla i två, sen har jag ju bara en hand när jag håller i joysticken. Det är så kul att se vilken glädje de visar när jag kommer och ska gå ut med dom, inte för att de inte tycker om när Kristina går med dom utan för att jag låter dom springa hela vägen så de verkligen får rasta av sig. Ibland är det bra att ha rulle!

söndag 16 september 2012

Höst, höst, höst...

Ja faktiskt så kommer hösten smygande, färgfestivalen har börjat!!!














Ja, kan man annat än njuta? Färgerna är ju fantastiska och mer lär det ju bli. 
Började morgonen med att säga till två barn som pallade plommon och äpplen från grannens träd. Okej om man tar en av varje men inte att man har med sig en kasse som man fyller! När jag sa till så sprang de bakom en buske. Stackars tanten som bor där har nog inga plommon kvar nu...Jävla ungar...

lördag 15 september 2012

Mina planer, mina drömmar...

Ja, ni skulle bara veta vad som försiggår inne i min skalle, det är en verkstad utav dess like! I verkligheten är det dock en annan sak, att få ut alla planer ur skallen och göra dom till liv är inte riktigt min grej... Samtidigt så tror jag att det är bra att man har lite planer, i skallen är ju livet perfekt!

Här är några av mina planer:

  • Göra en egen stickbeskrivning på en kofta eller tröja. Detta är ju inte så himla svårt, bara att sticka lite, hihi!
  • Måla om mina möbler. Detta är lite svårare, eller vi säger mycket svårt! Orkar ju inte...
  • Skaffa mig en man. För att göra mina planer kanske jag behöver en sådan? Fast jag vet inte om jag vill ha någon, tycker karlar bara är till besvär, iallafall om man bor ihop med dom...
  • Skriva en bok. Detta kommer jag kanske att göra en vacker dag! Vad den ska handla om är än så länge hemligt...
  • Lära mig meditera. Ett måste!!!
  • Få bättre kontakt med mina änglar. Jag pratar med dom varenda dag men jag kan inte se dom... Övning, övning, övning...
  • Kunna hjälpa andra... Om det är någon önskan jag har så är det denna. Tänk att åka ner till Afrika med massor med mat eller se till så forskningen om cancer får mer pengar! Önsketänkande? Ja, vem vet?


Så nu har ni fått se en bråkdel av alla mina planer... Jag tror att vi alla har planer, läste för ett tag sedan att det var bra för själen att dagdrömma. Vad drömmer du om?

fredag 14 september 2012

Mannens lott i livet...










Tussan vet precis hur hon ska göra, hon klämmer ner sig bredvid Buddha för att få lite "gos" av honom. Aldrig att hon gör likadant för honom inte! Det är som om det är Buddhas lott i livet att ge Tussan det hon vill ha. Tänk om man hade en sådan man!!!

torsdag 13 september 2012

Ett år har gått...

Denna älskade hund, min bästa vän när han levde, föddes ute i ladan av sin mamma Wilma som var av rasen labrador. Pappa var en stor tysk långhårig schäfer som hette Rizze. Lilla Gibson föddes den 12 augusti, han hade 8 syskon och allihopa föddes svarta utom Gibson som hade en liten, liten vit strimma under hakan.

Jag valde Gibson när han endast var 8 dagar, ingen visste då hur de skulle se ut när de blev större, det var väl lite som att köpa grisen i säcken men jag gjorde ett bra köp! 

Jag kan ibland undra hur många mil jag gick med honom medan han levde? Både han och jag älskade att vara ute i skog och mark och dit jag gick gick också Gibson. Han var inte den modigaste av hundar, han vågade aldrig gå utanför stigen utan att jag gjorde det så jag visste alltid att man kunde lite på honom.

Efter att Emmy föddes så blev hans uppgift i livet att kolla så hon inte gick utanför gården och han var fenomenal på att mota bort henne från grindöppningen.

Sista året av hans liv var lite besvärligt, som 13-åring blev han biten av en mastiff och blev opererad två gånger, andra gången hade han en halv liter var i buken... Efteråt rann det "klet" från såret i hela lägenheten och jag la om såret med dambindor för det sög iallafall upp all vätska...

Gibson gillade alla djur så att skaffa katt var väl inget, för Gibson var han en kompis direkt! Buddha var allt lite mer tveksam men så småningom låg de i samma soffa!


Bästa kompisen var denna man i svart päls, Snobben. Snobben har för ett tag sedan också lämnat jordelivet så jag tror att de nu springer och busar uppe bland molnen...



Sen helt plötsligt blev vi med ny kisse, Tussan flyttade in till oss lite hastigt och lustigt. Det första hon gjorde var att gå direkt fram till Gibson och stryka sig mot hans ben, man kanske kan kalla det för kärlek vid första ögonkastet, vem vet?

Idag är det alltså ett år sedan jag tog bort min bäste vän. Ett år sedan han dog med huvudet i min famn. Ett år sedan jag grät så jag trodde att hjärtat skulle spricka... Numera känner jag enbart glädje när jag tänker på honom. Han fanns där för mig när jag som bäst behövde honom. Vi fanns för varandra...

Numera lever jag ensam med Emmy och mina katter. Någon ny hund är inte på tal, min kropp orkar inte i samma tempo längre och vem vet hur jag mår om tio år? Katterna sköter ju sig själva men en hund måste ju aktiveras, därför väljer jag att vara utan hund...



Om jag saknar hundlivet? Absolut... Livet är inte alls detsamma, en hund ger så mycket mer än motion, de gör att människor möts och börjar samtala, de öppnar upp den allra suraste människa!

Gibson, jag önskar att du har det så roligt där uppe, den dagen jag själv lämnar denna jord så kommer jag och ger dig en bamsekram!