onsdag 22 december 2010

Min älskling är hemma...

Dagen har varit väldigt lång. Bara denna väntan är ju så himla jobbig... Ville bara åka så jag fick rädda honom från allt hemskt! Till slut kom iallafall pappa och vi kunde åka. Naturligtvis hamnade vi  både i en kö efter plogbilen plus att det liksom var kö överallt inne i Jönköping...

Fram kom vi iallafall och jag anmälde och betalade kalaset, sedan var det bara att vänta...

Plötsligt hör jag min älskling komma ylande bakom andra sidan dörren! Tala om att verkligen inte vilja vara kvar där, han ville bara hem helt enkelt.

Ut kommer han, iklädd en tajt "träningsdress" i grönt! Han var så söt så jag nästan dog... Denna dress får de när de har sår eller när de behöver kompresser som ska sitta kvar. Himla smidig faktiskt. Dock så såg han helt förvirrad ut och verkade inte förstå att han skulle få åka hem.

Vi var tvungna att stanna vid A6 för att ta ut medicin men Gibson var tyst i bilen... Märks att han inte mår perfekt, han skäller nämligen som en galning i vanliga fall när man stannar bilen! Sedan åkte vi de nästan 5 milen hem.

Väl hemma blev han så glad så han kissade precis utanför ingången, pinsamt men vad gör man? Vi gick in och jag tänkte att han skulle äta lite, Gibson hade andra tankar för äta ville han absolut inte. Han gick raka vägen in till sin ryamatta och la sig och somnade... Han har ju säkert varit nervös hela tiden på sjukhuset, inte konstigt om han är trött!

Läste hans journaler och då hade han inte bajsat sedan jag lämnade honom... Lite oroande men redan nu ikväll så bajsade han en hög och matte andades ut... Sedan skulle jag kolla såren. De sa att det inte rann så mycket längre men jag undrar om de skojade med mig för rann hade det gjort! Nu var ju frågan hur jag skulle lägga om det så det håller hela natten... Anette hade kompresser men när jag såg hur mycket det hade runnit så började hjärnan arbeta...

BINDOR! Finns väl inget som suger upp så bra som Always och Libresse! Trots att jag själv inte har mens så har jag ändå sådant hemma så jag tog en Always med vingar där det rann mycket och lite trosskydd (märke okänt) där det inte rann så mkt. Hoppas att det duger! Resultatet får ni reda på imorgon...

Nu sover alla utom jag... Dagen har varit lång och min kropp har inte hämtat sig alls... Har svårt att slappna av när kroppen är en spänd fiolsträng! Ju bättre Gibson blir desto bättre kommer jag att må. Tänkte tagit kort på honom oxå så ni fick se såret men jag tyade inte... Ni får se det imorgon! Kram på er alla ni snälla människor...

"Matte, jag vill hem!"

De har ringt från djursjukhuset och sagt att Gibson är piggare plus att han inte vill vara kvar där längre, han gnäller och längtar hem! Gudars så glad man kan bli...

Såret är mycket bättre, det bara kommer någon droppe ibland. Det som var svullet är numera mycket finare. Bara det att han gnäller och vill hem visar ju att han är mycket piggare!

Vi ska åka och hämta honom när pappa har slutat jobba. Klockan fem ungefär får jag träffa min partner igen... Det känns så skönt!

Jag kan meddela er att det är inte billigt när sådant här händer... Jag har räknat ut att det kommer att kosta ägaren till den bitande hunden ungefär 5000 kr... Tur att jag hade försäkring för totalsumman blev ca 16000...Det hade inte varit roligt att betala... Tror inte det blir roligt att betala fem tusen heller men så är det ju...Har man en hund som bits så får man ju betala...

Jag måste säga att detta har tagit hårt på mig både psykiskt och fysiskt... Min kropp är helt åt skogen, den krampar helt kaotiskt, går inte att få stopp på det! Psykiskt känner jag mig skakad... Kommer inte att utmana ödet alls hädanefter utan undvika de som jag inte vet hur de är... Tror inte Gibson skulle klara en sådan här pärs till (och inte vi andra heller)...