lördag 16 oktober 2010

Den krampande rumpan...

Vaknade halv 4 i natt av att hela höger sida krampade. Mest satt det i högra rumpan... Hela benet var bortdomnat och foten surrade så där äckligt!

Bäst att bota med riktiga grejer, tänkte jag och tog fram min spikmatta med LÅNGA piggar på... Det gjorde ont kan jag säga men ont ska med ont fördrivas...

Idag har jag fortfarande kramp men känseln har kommit tillbaka och det surrar inte riktigt så mycket. Jag har till och med varit och handlat! Fast med mycket möda och stort besvär...

Min käre far ringde på morgonen och undrade om jag behövde handla innan Emmy kommer hem. Pappa är min hjälte... En man med ett stort hjärta och med en ödmjukhet som jag är imponerad av... 

Nu är jag dock ordentligt trött och måste nog sova en sväng i soffan. Det kostar att åka och handla, så är det bara...

(Än har ingen nappat på min kontaktannons... Synd... Vore bra med en man som kunde bära mina kassar så pappa får ledigt!)