fredag 29 oktober 2010

Lyckan vart kortvarig...

Telefonen ringde 20:40...

"Mamma, kan du hämta mig?"

"Redan?"

"Ja, det var den tråkigaste festen jag har varit med om!"

Säg den lycka som varar för evigt... Fast mig gör det egentligen inget för jag tycker att det är bra att hon har en egen vilja. Hon går hem om hon vill det. även om alla andra stannar kvar. En tjej med skinn på näsan som inte bryr sig om vad andra tycker!

Disco-fredag!

Det lilla barnet har blivit stort... Man märker det väldigt tydligt när de ska på disco. Med fina kläder och lite smink så ser hon äldre ut helt plötsligt!

Snälla mamma fick stå och locka allt detta hår... Bra blev det iallafall och barnet blev nöjd trots att jag drog henne i håret ett antal gånger...

Sen kom musiken på och man måste prov-dansa i hallen vid spegeln! För att komma i fas antar jag! Nu har hon ju blivit så stor så hon ska gå på det sena discot... Det börjar vid 20:00 och håller på till 22:00. Mamma följer dit och hämtar, trots att vi bor bara ett stenkast ifrån. Vem vet vad som kan hända annars?

När jag ser henne så uppspelt och nervös så kan man ju inte annat än tänka på sina egna skoldanser... Vi hade inga danser så här tidigt i ålder utan dessa började när vi gick i 7:an. Då fick man åka in till stan för att dansa. Jösses så spännande det va! Man längtade ju ihjäl sig! Minns min första skoldans med en blandning av skräck, lycka och pinsamhet... Jag hade ett par byxor som jag hade sytt själv i cerise plus en tröja som var turkos... Oj så jag såg ut... 

Snart är det dax och jag vet inte men det låter som om hon hyperventilerar ute i hallen... Tala om att hon är nervös!

Jag känner ibland att jag är lite sugen på att bara gå upp på ett dansgolv och dansa som fasen! Men hur skulle det se ut? Jag dansar i huvudet istället så håller jag alla ben och kotor på plats för det kan ju bli en katastrof av det hela!

Nya bilder och trist besked...

Jag har fått nya bilder på den lille Snickers/Buddha! Är han inte bedårande...



Dock så berättade Snickers uppfödare Monica att vi inte kan komma och hälsa på i helgen. Deras älskade hund Sunny hade troligtvis fått en hjärnblödning och de har fått avliva henne... Hon blev hela 14 år... Hela familjen sörjer naturligtvis och vi skjuter upp besöket lite. Man vill ju sörja i fred...