En trist "före" bild...

Ska klippa mig idag så nu ska ni få se den nakna sanningen... Så här ser jag ut, nyvaken och fruktansvärt oklippt:

Här i nacken var jag nästan rakad sist jag klippte mig, jag kan inte fatta hur mitt hår växer!

Ja, så här ser jag ut utan smink och alldeles nyvaken!

Emmy var ju hemma igår för att rökmaskinen på dansuppvisningen gjorde henne helt täppt. Idag mådde hon bättre, hon har hostat som en dåre och nu får hon iallafall upp skiten! Sen ville hon gärna gå till skolan idag, det är ju lucia!

Innan man går till skolan MÅSTE man ju gosa med katterna...

Först Buddha...

...sen Tussan...

...och till sist lille Buddha igen.

Till sist en närbild på en slapp kisse.

Dancing queen!

Tog en tablett och sov som en stock på förmiddagen. Gudars vad skönt det är att sova! Huvudvärken slumrade till och jag kunde åka till Nässjö och titta på dansuppvisning utan större problem.

Halv fyra började det och det tog inte lång tid innan barnet intog scenen. De var så duktiga! Jag har spelat in dom men jag har inte kolalt på filmen än. Ska bli kul för Emmy att se det så här efteråt. Alla var duktiga och nu menar jag de andra på uppvisningen. Det var allt ifrån bugg, linedance till hiphop, en salig blandning med andra ord!

Emmy var inte riktigt pigg efteråt... Hon hostade och sa att hon kände sig konstig. Sen kom vi på att det säkerligen berodde på 2 saker; den ena är att hon är lite skör, hon anstränger sig för mycket, och det andra är att de använde rökmaskin... Emmy har fortfarande svårt för vissa saker även om hennes astma har blivit bättre. Hon får faktiskt vara hemma imorgon och vila upp sig!

Nu ska jag snart lägga mig igen för jag är tröttare än en björn som gått i ide...

En pratig lördag

Ibland får man prata mer än vanligt. Idag har en kompis till mig varit här och vi pratade och pratade trots att jag har dragit på mig en heshets-förkylning. När hon hade gått och vi hade ätit mat så var det barnets tur att ha prat-stund. När hon var färdig sa hon "det var skönt!". Bra att de får ur sig skiten, då mår man bättre sen!

Ikväll ska jag sitta i min sköna fotölj och sticka, det ska bli så gött!

Vad det är skönt att lördags-slöa...

Jag har då inte gjort mycket idag... Har gått ett varv runt huset och dragit upp början på en sjal som helt plötsligt hade en maska för lite, grrr... Visst bli man en aningens förbannad! Vi kan fråga Anette hur arg man kan bli, hon uppfinner nya svordomar ibland när hon är förbannad (vilket är ofta!)!

Emmy har kommit hem oxå, ordningen är återställd... Hon håller på och spelar in egna filmer med mobilen. Vi har kollat på dessa och skrattat som fasen! Hon pratar nämligen engelska och det är inte alltid som språket är som det ska, det blir både svengelska och andra språk tror jag. Roligt är det iallafall!

Vilken tavla!

Halloj! Sorry men idag har jag varit lite på vift så besök hos ER har jag inte hunnit med... Ibland är det bara så, tiden bara går och helt plötsligt är det kväller... Men jag har haft lite roligt eller jag kanske skulle säga att barnet mitt har haft roligt! När det är lov så har bland annat studieförbundet vuxenskolan i Nässjö olika aktiviteter, idag har Emmy varit på en aktivitet som heter "Mixed media" och om det gillades? MASSOR!!!

Mixed media handlar om att man kan göra konst av ALLT! Idag gjorde de tavlor och det både målades, limmades, klipptes och grejades på alla de sätt. Här är Emmys tavla, fin tycker både hon och jag!

Detta är alltså tyg som limmats på tavlan med lite kedjor runt om.

Den 23 november börjar nästa den riktiga mixed media, idag var det ju bara lite prov egentligen. Hoppas bara att fler ungar får gå på sådant här och fördjupa sig i sin kreativa ådra.

Själv försökte pappa och jag gå till apoteket när barnet var borta men ack så knöligt det blev... VI snurrade runt hela Nässjö centrum för att konstatera att det inte gick att parkera utanför apoteket för varenda gat-jävel var avstängd...

Vi åkte upp till lasarettets apotek istället men det hade hela pensionärsstyrkan oxå tänkt så vi fick köa ett bra tag... Om de gamle bara handlade vore det en annan sak men när de pratar om sina döda släktingar plus det nyaste barnbarnbarnsbarnet så önskar man att golvet bara skulle öppna sig.... Ser de inte att det är lång kö?

Fast jag fick ju min belöning sen, jag fick gå till garnaffären och klappa garn. De reade ut jubiléumsgarnet för 15 kr nystanet så jag köpte så det räcker till en pippi-tröja. Jag SKA banne mig sticka en sådan!

Nu ska jag försöka göra mig iordning för sängen. Jag är helt slut...

Men jösses!

Sitter i soffan och kollar på tv. Dottern kollar på datorn och hojtar plötsligt till "Jag ska banne mig göra en film!!!".
Jag garderar mig direkt mot inblandning genom att säga: "Nu kan jag ju INGENTING om detta så fråga INTE mig om du behöver hjälp...".
Tror ni hon behövde hjälp? Nä... Vips så hade hon gjort ett ihop-klipp av bilder med Katy Perrys "I kissed a girl" i bakgrunden... Hon är inget geni på matte men datorn är minsann en helt annan sak. Synd bara att det inte hjälper henne ett skit i skolarbetet (iallafall inte än på ett par år...)...

Sömniga söndagen...

Är visst inne i ett sömnigt stadie verkar det som... Var uppe hos mamma och pappa och åt och somnade i deras soffa på övervåningen efter maten... Mamma sa att jag hade snarkat som en tok...

Imorgon ska min ledsagare komma och vi ska ut och gå en sväng. Med tanke på att min ekonomi inte tillåter några shoppoholic-dagar så får man göra en budget-dag istället... Nu var det länge sedan jag handlade något förutom mjölk och sådant, så det känns som om en shopping-dag hade suttit fint... Men man kan inte få allt...

Att ha barn är dyrt, speciellt då alla kläder har vuxits ur... Hur kan de växa så himla fort? Eftersom jag är en smurf längdmässigt så har hon snart vuxit ifatt sin mamma... Hon är 11 år och det fattas nog mindre än 10 cm... Fast då är jag bara 155 cm, tre äpplen hög alltså! Snart kan hon ha mina kläder om det nu inte vore för att hon är smal som en pinne och jag är...mindre smal...

Nähä, nu blir det lite tv och stickning innan läggdax. KRAM på er!

Medans potatisen kokar...

Här siter jag och skriver lite medans potatisen kokar på spisen. Har ni oxå barn som är hungriga NUUUUU? Alla växande barn är kanske sådana men har man dessutom en sjukdom som äter energi så är det viktigt med bra mat och flera mål på dagen. Jag lagar alltid ett mål mat efter skolan men jag är osäker på om alla barn får mer mat än den som de får i skolan... Inte kan det bero på pengabrist för jag är ju ensamstående och har råd...

Fast å andra sidan kanske det beror på vad man prioriterar. Jag har alltid prioterat mat, handlar så jag alltid har mat i frysen. Lagar jag mat så gör jag ofta mycket och fryser in småportioner. Mat kostar ju rätt mycket, så är det... Sen är jag lite petig och köper aldrig halvfabrikat... Hur gör ni?

Igår gjorde jag världens godaste köttgryta, jag blev nästan förvånad faktiskt! Har aldrig gillat att laga mat men faktiskt börjar den känslan att ändras. Har ju oxå börjat baka lite så om några år är jag kanske en mästerkock, vem vet?

Dagens ungdom...

Eller vad jag nu ska kalla barnen i Emmys klass... Idag var jag och hälsade på dessa barn som ska bli Sveriges framtid. Skolan har "besöksdagar" några gånger om året, då ordnar klass 6 med fika som säljs på rasten. Förtjänsten går till deras klassresa. Det är väldigt populärt att föräldrarna kommer och hälsar på i skolan under dessa dagar, idag var det precis fullt i samlingssalen med fikande föräldrar och barn.

Det är viktigt att någon gång gå och titta hur de har det i skolan, det är ju så annorlunda mot när en annan gick... Numera får alla arbeta individuellt och i sin egen takt. Det var ju egentligen inte så hemskt länge sedan man fick aga barnen i skolan, tänk vilken skillnad det är nu... Tänk vad många länder det är som fortfarande inte har någon lag mot att aga barn...

Jag är glad att jag inte är liten längre, att jag har gjort mitt i skolan... Jag gillade inte skolan men hade den fördelen att jag hade lätt för att lära. Snappade upp allt som sas och detta hade jag nytta av vid läxförhör. Kommer inte ens ihåg om jag någonsin gjorde några läxor men nåt måste jag ju ha gjort...

Emmy är inte lik mig där, hon har lite koncentrationssvårigheter och är inte bra på att ta in information. Hon blir väldigt lätt distraherad och i en klass med 18 elever är det inte alltid frid och fröjd... Som förälder vill man att ens barn ska hänga med och vara duktigt men det är inte alltid så...

Vad tycker ni om skolan? Var det bättre förr? Ställer skolan för stora krav? Eller är det kanske för slappt? Skriv gärna och berätta hur det är där DU bor!

Barnet kom hem...

Var på utvecklingssamtal idag. Tycker sådana där samtal är lite "läbbiga", ens barn ska alltså bli bedömt och ska passa in i en viss mall... Mitt barn har lite problem med koncentrationen... Inte för att hon blir stökig eller så utan hon blir stressad när det är för mycket liv och rörelse omkring henne. Iallafall så var väl allt rätt så bra enligt hennes lärare. Ja, ja... Man får pusta ut och vara glad...

Emmy frågade sen om hon fick komma hem. Jag hade det liksom på känn efterom hon har messat om detta innan. För min del så gör det inget om hon kommer hem tidigare, bara det går bra med fadern. Jag kan tänka mig att det inte är så kul när ens barn inte vill vara kvar hos en... Iallafall så är hon just nu hemma och gör sin matte-läxa. Ikväll ska vi träffas och sticka, det ska bli kul!

Inte någon gyllne morgon precis...

Nä, fy hundan för att vakna med ena näsborren täppt så man får ta i från tårna för att försöka få bort skiten plus en förkylningshuvudvärk som har lagt sig ÖVER den vanliga huvudvärken... Vissa dagar kunde man faktiskt få radera ur sin livs-bok fast när jag tänker efter så skulle jag ju i så fall radera hela livet och det vore inte så bra så vi skippar det förslaget!

Iallafall så ska jag nog inte göra alldeles för mycket idag. Barnet har åkt iväg på lek (eller får man säga så? "Vi leker inte längre mamma!!!" Fast det gör de visst så jag fortsätter att säga så, BASTA!) och är borta hela långa dagen... Imorgon avgår hon till sin pappa och är inte hemma på 2 veckor så jag har ju tid att både vara sjuk och bli frisk igen.

 Jag ska nog iallafall vara snäll mot Buddha idag och låta honom äta lite mer spindelväv utanför... Jag kan meddela er att selen jag köpte sitter jättebra och än har den inte gått att dra av, skitbra! Så jag kan verkligen rekommendera att ni köper en Hurtta Y-hundsele till er katt för den är bra och framförallt så kan inte Buddha "klä av sig" den!

Jag skrev om hemtjänstens städ igår och någon skrev att de inte kan byta rum när de städar... Här byter de gärna rum men jag har inte velat detta för jag tycker att Emmy kan städa själv men handlar det om en gammal människa så kan de väl för bövelen göra detta! Prata med handläggaren i så fall för jag tror att de ska kunna byta rum ibland iallafall. Annars är de ena riktiga fisar måste jag säga!

Tonårsbekymmer hos en elvaåring...

Barnet mitt är verkligen så himla mycket inne i puberteten... Hennes humör åker bergochdalbana och hon far riktigt illa av detta. Som mamma är det inte direkt lätt heller, man får höra både det ena och det andra. Igår var det en "gråt-och-må-pss-så-in-i-norden-dag"... Det enda man kan göra är ju att prata, prata och åter prata... Först vill hon inte riktigt men efter lite lirkning och ett antal tårar senare så kommer sorgerna upp... Jag tror hon gråter både över tonårsbekymmer och över Gibson faktiskt...

Min egen pubertet började ungefär i samma ålder som Emmy.Själv var jag dock mycket tystare, jag höll alla bekymmer inom mig och mådde hur dåligt som helst. Som barn började jag att få ångestatacker och inte blev det bättre i tonåren. Det värsta var nog att jag hade INGEN att prata med... Allt som jag hade inom mig bara lades på hög och inte förrän jag var 30 så sprack den bubblan. Jag orkade helt enkelt inte mer...

Jag fick alltså gå till doktorn och säga som det var, jag hade ångest... Detta tyckte jag var så pinsamt, varför har jag faktiskt ingen aning om. Iallafall så fick jag hjälp med mitt psyke och kan ni tänka er, JAG BLEV FRISK! Varför vågade jag inte göra detta innan?

Därför kan jag säga att jag är lycklig över Emmys vredesutbrott även om det är jättejobbigt. Att få ur sig skiten direkt är så superbra! Fast jag har ju ett barn som berättar allt för sin mamma... Hur ser det ut hemma hos er? Ni som har barn i denna ålder, berättar de hur det är inombords eller är de tysta? Har de världens tonårsutbrott eller är de som vanligt? Berätta!

Min lilla fotomodell!

Igår for Emmy till Eksjö med sin pappas sambo. Jag skulle hängt med oxå men huvudet ni vet... Bara att acceptera och vara glad... De skulle nämligen ta bilder hos en modellfotograf, så spännande! Inte för att jag hade velat vara med på bilderna, just nu är min hud allt annat än vacker men jag hade gärna tittat på...

Många timmar senare kom barnet hem. Det hade tagit en jäkla lång tid så jag var glad att jag inte följde med. Bilderna blev iallafall så jäkla bra fast de var himla dyra, tror de kostade 500 kr stycket... Titta och njut:

Tycker hon ser helt bedårande ut, fast hon är ju mitt barn och man tycker ju alltid att ens barn är bedårande! Jag sa till henne innan hon åkte att jag var ledsen för att jag var så tråkig som inte kunde följa med.. Då fick jag en kram och så sa hon "du är aldrig tråkig mamma!".

Tur att jag har henne...

Fröken Fin!

Flickebarnet skulle äntligen bli klippt idag... Tror det var ett halvår sedan... Så blir det när pengarna ska gå till så mycket, vissa saker prioriteras bort helt enkelt. Nu var det iallafall dax och faktiskt så blev hon snygg som attan, en liten "Victoria Beckham" kanske? Fast blond...

Två lila slingor (som tvättas bort vid nästa hårtvätt) blev pricken över I:et. Barnet blev så nöjd och modern tycker likaså... Vad tycker ni?

Dax för nästa katt...

Idag går Buddha och jamar och ser ut att inte vara tillfreds med livet... Även om han inte var så himla tjenis med Gibson så känner han nog att det fattas något.

Igår låg Emmy och jag och pratade om Gibson. Tror det är viktigt, speciellt för henne som inte var med när han dog, att prata om honom så man kan bearbeta sorgen. Hon tycker, som jag, att det är så fruktansvärt tomt i våran lägenhet. Sen sa hon en annan sak: "Jag känner mig inte riktigt trygg nu när Gibson är borta...". Själv känner jag precis samma sak... Våran personliga väktare är ju numera borta, vem ska skydda oss nu då? Kanske Buddha??

Känns ändå så skönt att vi båda kan prata om Gibson, vi tillåter oss både att vara ledsna och glada när vi minns alla saker som hänt genom åren. För Emmy är det nog extra konstigt, hon har ju haft Gibson i hela sitt liv... Jag minns när vi kom hem med Emmy ifrån BB. Vi satte ner Emmy i bilstolen och Gibson gick fram, nosade lite på henne och tittade på oss precis som om han visste att det var hon som hade funnits i min mage...

Många fina minnen, tack och lov att man har dessa som man kan plocka fram och prata om när saknaden blir stor... Tack för att ni delar med er av era sorgliga minnen, alla ni som läser och alla som kommenterar är värda en stor kram!

Tack alla ni snälla där ute...

Era kommentarer har hjälpt otroligt mycket, att veta att så många tänker på en i en sådan här situation värmer hela min själ! Sen är det så många som har varit med om liknande och delar med sig av sin sorg... Känns skönt när man vet att man inte är ensam om att sakna sin djur...

Här hemma är det tyst och tomt... Emmy fick reda på det när hon kom hem ifrån skolan. Hon grät i min famn men sedan kunde vi sitta och titta på bilder av Gibson och prata minnen.

Jag har gjort som ett litet altare med bild på Gibson, ett tänt ljus och i glasflaskan ligger det en hårtuss från honom...

Detta kortet tycker jag är så fint, de två "syskonen" som vi skämtsamt sa om dessa två.

Min kära syster skickade blommor till mig dagen efter, så fina, jag blev så himla glad...

Jag är inte världens bästa just nu... Att läsa era bloggar blir liksom inte av, jag orkar inte helt enkelt. Huvudet känns helt tomt... Antar att det får ta tid att bli "normal" igen, han har ju varit min käreste vän i hela 14 år och det kan man inte ta med en nypa salt direkt. 

Gibson kommer att kremeras ihop med andra, en så kallad gruppkremering... Jag kände att det kvittade om han kremerades själv eller ihop med andra. Det är ju bara själva skalet av honom som finns kvar... Stoftet kommer att spridas i en minneslund i Rimforsa (ligger någonstans vid Linköping).

Jag tror inte att jag kommer att åka dit och titta. För min del finns Gibson i mitt hjärta varenda minut i resten av mitt liv. Att ha en grav/minneslund att gå till kvittar mig.

Nu ska jag försöka gå ut och gå en sväng. Frisk luft är ju aldrig fel!

Många kramar till er ALLA!

Gibson skräms!

När barnet går till skolan tar jag rullstol och hund på promenad. Hade tänkt gå en liten lagom runda med hunden, vädret var lagom och inget regn i sikte! Vi gick till tomtgränsen och Gibson bajsade på sitt vanliga ställe (märkligt, precis som om hans hund-toalett står där!).

Sen börjar han att skrämmas rejält... Han går och släpar bakändan på något sätt. Genast tänker jag att det är dax för den sista sprutan idag, nu har ryggen pajjat på honom oxå... Han går och hasar bakändan efter sig 20 meter och jag vänder för att ta hunden med mig hem (tänker att jag får väl ringa pappa och veterinären och få det överstökat)....

Då sätter han sig ner och kliar sig i ändan! Vips så försvann alla symtom på "åka-till-veterinären-för-sista-sprutan-syndromen"! Gissa vem som blev glad! Visst att jag har sagt att det snart ska bli ett slut på det hela men han har varit så pigg det senaste och då får han hänga med ett tag till. Ja ja... Vi får väl se vad som händer i framtiden (tur man inte vet något om den)....

Idag var det dax för skolfoto. Igår var det någon som flätade hår och idag var det dax att kolla in lockarna. Visst blev det rätt så bra, eller?

Barnet blev så nöjd och tyckte att vi skulle fläta håret varenda kväll... Hmm... Då får hon allt lära sig att fläta sig själv!

Jag sköter mig...

Vi vaknade vid rätt tid, inte dåligt! Barnet var så nervös igår för att vi inte skulle göra detta men upp kom vi och till skolan kom barnet oxå. Nya kläder och ny ryggsäck hade hon, nöjd och glad alltså!

Själv mår jag väl sisådär idag. Ont i ryggen har jag och det strålar både ner i benet och lite ut i armarna. Så idag har jag redan beställt en tid till min käre doktor, han är ju rätt upptagen så det fanns ingen tid förräns 5 september men det gör inget. Jag har ju mediciner om jag skulle få ett akut ryggbryt igen!

Sen har jag beställt en klipptid oxå. På torsdag ska håret bli kort, jag tror jag får be henne snagga mig för jag börjar undra om mitt hår lider av superduperväxväxväx... Kan inte fatta hur det växer alltså...

Så idag har jag alltså skött mig och klockan är bara tio... Så skönt...

Här var det vågor!

Här har vi då två stycken badnymfer. Den ena en aningens försiktig och den andra våghalsig som få... Den våghalsiga är alltså Emmy... Hon är född i fiskens tecken och har alltid gillat vatten.

Pappa och jag satt och slappade i ett par stolar så vi hade utsikt mot vågorna. Pappa läste lite och jag stickade. Rosenlundsbadet har en vågmaskin, när de sätter igång den strömmar folket till!

Kanske inga superbra bilder men man ser att det guppar rätt bra där ute.

Tre timmar i vattnet räckte, det tyckte iallafall vi som INTE badade. Det var fruktansvärt varmt och sitta där och något syre fanns knappt att andas till slut... Med andra ord så var det skönt att gå ut...

Denna dagen har varit en av de finaste dagarna vi har haft och då är vi INNE... Pinsamt... Men vi var ju faktiskt inte själva där inne. Badet är dessutom både ute och inne...

Enda negativa är att man får betala fastän man inte ska bada. Snålt... Inte hade de pensionärsrabatt heller...

Hemresan firades med ett stopp i Lekeryd och deras berömda glasskiosk. Glömde dock att fota glassen, jag som skulle läska alla er och speciellt Anette... ATTANS! Jag kan iallafall säga att jag blev hur mätt som helst och väldigt trött efter den glassen.

Nu blir det lite lugn och ro...

Öppettider...

Öppettider är bra att kolla innan man åker någonstans eller hur? Igår bestämde vi att vi skulle åka till Jönköping och Rosenlundsbadet eftersom vädret har varit allt annat än bra och sjön är kall som is... Emmy ringde en kompis som skulle följa med och vi bestämde att vi skulle åka vid tio.

Till saken hör att igår så kunde man inte kolla in Rosenlundsbadets hemsida, den var lika död som Elvis tyvärr... Vi antog att det öppnade relativt tidigt. Idag gick sidan att titta på och hur snopen blir man inte när måndagar är den enda dagen på hela veckan då det öppnar vid 12:00...

Så nu väntar vi på bättre tider alltså. Jag ska INTE bada, min hud är full av sår för tillfället (EDS ger taskig hud eftersom hud är bindväv) men jag ska agera badvakt i en solstol hade jag tänkt. Min käre fader ska oxå hänga med eftersom jag inte kan köra själv.

Vädret har som sagt varit allt annat än bra men just idag strålar solen från en nästan molnfri himmel... Känns lite typiskt men skit samma, ungarna kommer att vara lyckliga ändå och det är huvudsaken. Denna sommaren har inte varit badvänlig direkt, speciellt om man vill bada i varmt vatten. Sjön som ligger några kilometer härifrån är en källsjö och kall som om den innehöll isbitar... Tänk när man var liten så hoppade man i gladeligen men nu doppar jag inte ens stortån...

Hoppas ni får en bra dag idag, det ska jag ha iallafall!