lördag 27 november 2010

Och så vart jag ensam igen...

Barnet ville idag åka till sin pappa. Med tanke på att hon kom till mig för två veckor och en dag sedan så ska hon ju dit men det blev så himla tomt här i lägenheten... Fastän man kanske egentligen inte säger så mycket till varandra på en hel dag så är det ett sällskap bara att någon sitter i samma rum. Märkligt det där...

Eftersom minusgraderna knackade på dörren idag, plus att barnet kände sig förkyld så har vi faktiskt inte gjort så himla mycket. Allt pyntande (låter som om jag har pyntat stockholmsslott men det handlar om två fönster...) har gjort min kropp helt öm... Detta plus denna jäkla kyla. Igår vid sista rundan så tog jag på mig lite för lite kläder och vad tror ni hände då? KRAMP i hela jäkla kroppen! Tur att man lär sig av sådana misstag...

Jag hoppas att ni alla därute får världens mys-pysigaste första advent. Själv ska jag ta en kopp kaffe plus lite choklad och tända det första ljuset... Mys-pys om något!

Hur vet man att det är väldigt kallt?

Jo, man går ut och drar in ett stort andetag genom näsan. Fryser snoret så vet du att det säkert är minus 10 grader eller mer. Vem behöver en termometer?