Så trots massor av kläder så frös jag plus att det blåste in snö på ansiktet hela tiden. Ytterst obekvämt! Dock är jag väldigt tacksam för att jag är handikappad i dessa tider, jag slipper ju faktiskt att skotta!
När jag kom in så var jag iskall om hela kroppen. Kaffe sattes på och vetekudden värmdes. När jag startade datorn och kollade på mina mejl så blev jag genast varm av att jag hade fått mejl från Monica, Buddhas uppfödare. Hon hade skickat massor med kort på den lille älsklingen! Här är några (jag har förstorat dom därför är de lite gryniga...)
Jag längtar väldigt mycket efter denna lille krabat nu... Skönt att tiden faktiskt går så himla fort!