tisdag 29 november 2011

Jäkla kattskrälle!!!

Ni vet att jag skrev om garnet jag skulle beställa som var regnbågsfärgat. Idag kom det... La det på bordet och tog bort plasten från skicktidningen när jag hör ett konstigt ljud... Det liksom... smaskar eller nåt! Kollar runt lite och vad får jag då se? Jo Buddha har snott det nya nystanet och håller på å käkar på det för allt han är värd! Jag trodde jag skullöe smälla av, hur kan han vara så snabb?


Tur att jagf hann se honom innan detta nystan hade förvandlats till ett enda stort trassel...


Så vackert regnbågsfärgat... Detta ska alltså bli en snurr-sjal åt en här i samhället. Jag har även gjort ett par vantar till henne som jag glömt att ta kort på (attans!), jag får visa dom sen!


Beställde två stick-tidningar oxå. Jag älskar garnet Fine wool eller Reuma Thermal wool som det hette tidigare, det är så gossigt helt enkelt!



Igår fick jag faktiskt bägge kissarna på samma bild, det var jag bara tvungen att sätta in här!


Just nu fäller de värre än en gammal julgran...

måndag 28 november 2011

Lite vimsig kanske?

Åter igen har jag gjort en riktig tabbe på grund av min enorma vimsighet... Jag har hela tiden trott att det var IDAG som Marie (min ledsagare) och jag skulle baka men ack, ack... Det är liksom NÄSTA måndag. Gissa vem som har köpt hem grejer? Mjöl är ju inget som förstörs men all mjölk, vad ska jag göra med den? Det blir nog en sockerkaka om dagen gissar jag men å andra sidan kan jag bjuda hela samhället sen!

Annars är livet lite krassligt, jag är fortfarande hes som en kraxande kråka och kanske är det tur att vi ska baka NÄSTA måndag så slipper jag att smitta ner både Marie och alla bullar. Jag har att göra ändå, jag har två katter som fäller så in i norden. Hur kan ett så litet djur ha så mycket päls?

lördag 26 november 2011

En pratig lördag

Ibland får man prata mer än vanligt. Idag har en kompis till mig varit här och vi pratade och pratade trots att jag har dragit på mig en heshets-förkylning. När hon hade gått och vi hade ätit mat så var det barnets tur att ha prat-stund. När hon var färdig sa hon "det var skönt!". Bra att de får ur sig skiten, då mår man bättre sen!

Ikväll ska jag sitta i min sköna fotölj och sticka, det ska bli så gött!

fredag 25 november 2011

Här har ni receptet!

Många har berömt min saffranskaka och god är den ska ni veta! En av er köpte till och med Allas men då hade det ju kommit ut ett nytt nummer, attans! Därför ska ni här få receptet så ALLA kan njuta av denna underbara kaka:

Mandelmasse- och saffranskaka
ca 12 bitar
tid ca 15 min + 1 timme i ugnen

100 g rumsvarmt smör
200 g mandelmassa
2 dl strösocker
2 ägg
1 pkt saffran + 1 sockerbit
finrivet skal från 1 apelsin
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 dl mjölk
ev florsocker

1. Kör smör, mandelmassa och socker i en matberedare eller blanda för hand. Tillsätt äggen ett i taget, kör matberedaren lite till. Lägg över smeten i en vanlig bunke.

2. Stöt saffran och sockerbiten i en mortel. Rör ner saffran, apelsinskal, vetemjöl och bakpulver i smeten, rör så att det precis blandas. tillsätt mjölken.

3. Häll smeten i en smord form (typ sockerkaksform) som rymmer 1 1/2 liter.

4. Grädda kakan på galler längst ner i ugnen i 175 grader ca 1 timme.

5. Låt kakan vila några minuter i sin form. Vänd den uppochner på ett sockrat bakplåtspapper. Sikta över florsocker. Ät och njut!


torsdag 24 november 2011

Dagens "att göra"...

Jag ska hitta ett garn, det låter väl roligt? Jag har fått en beställning av en tjej som vill ha en snurr-halsduk i regnbågsfärger. Nu undrar jag om jag ska ta olika färger på garnet eller köpa ett nystan som redan är randat?Det sista blir väl smidigare antar jag. Kolla på garnwebbshoppar är ju inte helt fel!

Känner mig lite off idag... Märker att de där sprutorna jag fick i nacken börjar släppa, de höll i en vecka men nu börjar helvetesvärken krypa fram igen. Bara bita i det sura äpplet och få fler sprutor antar jag... Tur att min sprutskräck numera nästan är botad, annars skulle jag nog vara ett nervvrak! Och ska jag kunna sticka så MÅSTE jag ta sprutorna. Utan stickning vore livet bra trist, inte sant?

Tack alla som kommenterar hos mig trots att jag inte har surfat runt hos er på ett tag, jag orkar liksom inte... Ibland har man fullt upp med att leva helt enkelt... Så en STOR kram till ER ALLA!

onsdag 23 november 2011

Det doftar jul!

Kolla in denna snygga kreationen jag skapade idag! Det är en saffranskaka och receptet fanns i tidningen ALLAS, kakkan smakade mumma kan jag lova. Sen doftade hela lägenheten jul och det var inte dumt att få lite julstämning...

En bild på min lille Buddha får det oxå bli idag, kolla in vilken krage han börjar få. Han väger ju 7 kilo så han är inte direkt liten längre, ända är han "lille" Buddha...

Jag mår relativt bra idag fast bakningen krävde en värktablett men det är ju inget konstigt. En sköterska ringde från gyn och kollade så jag mådde bra idag, det var inte dåligt!

Nu ska jag snart gå ner till Anette för att sticka en sväng, vi syns snart!

tisdag 22 november 2011

Jag har ju varit borta i hegen!

Det kanske vi skulle berätta lite om eller? I fredags bar det iväg med tåg till storstaden Göteborg. Vi skulle helt enkelt ha en mys-helg tillsammans, jag, Emmy och faster Pia. Efter en rätt lång tågresa var vi framme vid stationen i Göteborg. För att ha det så smidigt som möjligt hade Pia fixat plats på hotellet som ligger över själva stationen, hur smidigt som helst!


Så här glad blir man av att få gå på toa efter en lång tågresa!

Stationen ligger inte långt från Nordstan och alla roliga butiker som finns där. Emmy ville helst gå in i denna butiken:


Äta måste man ju göra mellan affärsbesöken och vad är inte smidigare än Mc Donalds?


På fredagen fick vi höra att just denna dag var det premiär för jul på Liseberg. Vi tog en taxi och skulle gå in (jag i ruillstol alltså) när vi blev stoppade av en tjej. Liseberg bjöd alla brukare och ledsagare på grtatis inträde! Att jag inte är brukare och Pia inte ledsagare sket vi i, vi tog tacksamt emot Lisebergs snällhet! ALltså var det bara Emmy som fick betala inträda...



Lampor finnes överallt och det är så vackert...


Snö fanns oxå men den var faktiskt konstgjord!





Inne i de små butikerna såldes julgodis och diverse saker. Emmy längtade så mycket efter Buddha så hon köpte en låtsas-Buddha!


Nästa dag var det dax att åka spårvagn till naturhistoriska muséet. Jag kan säga att Göteborgs gator inte är speciellt handikappanpassade, jag höll på att flyga ur rullen när framhjulen hamnade i ett hål mitt i vägen!

Här är Emmy och jag i väntan på spårvagnen, visst är vi glada!


Jag kan meddela alla som behöver skjuta en rullstol upp till naturhistoriska muséet att det är banne mig ingen baggis direkt... Det är brant uppför och Pia hade att göra när hon rullade mig uppför.


Väl inne fanns det massor att titta på, valar, späckhuggare och en massa annat!


Här är jag längst ner brevid käkbenet från en blåval.


Emmy fick ont i ryggen av att vandra runt och titta på allt så vi kollade inte runt precis hela stället. Utanför var det oxå rätt fint:


På lördagskvällen åt vi den godaste middagen jag någonsin har ätit, mörad ryggbiff med potatispuré och rödvinssås... Mums...

Söndagsförmiddagen gick åt till att shoppa lite småsaker innan tåget gick hemmåt klockan 15:00. Väl på tåget tappade Emmy en tand så blodvite uppstod:


Jag shoppade lite oxå, mest smågrejer som detta, ett julthé från Indiska och ett pepparkaksthé från en thé och kaffehandel. Bägge två är jätegoda kan jag meddela!


Stationsbyggnaden bjöd oxå på en hel drös med affärer, bland annat en med en massa tidningar. Där hittade jag dessa sticktidningar som jag aldrig tidigare sett. Skulle jag köpt alla så hade jag blivit ruinerad för det fanns säkert ett 20-tal men det blev dessa två:


Pappa kom och hämtade oss i Nässjö och körde hem oss. Jag kan säga att jag har haft en av de bästa helgerna i hela mitt liv och jag tackar Pia för att detta fick mig att glömma min operation på måndagen.

Nu är man tillbaka i vardagen och jag håller på att tvätta idag. Jag är allt lite trött men mår relativt hyffsat annars. Blöder gör det fortfarande men det har jag ju tabletter emot så det hoppas jag ska lugna sig.

måndag 21 november 2011

Lite trött är jag allt...

Det tar på krafterna at göra ingrepp, jag är helt slut i kroppen just nu! Fast samtidigt är jag så otroligt tacksam att skiten äntligen är över...

Kom in klockan 08:00 och fick sitta i väntrummet ett tag innan jag fick et eget rum där jag fick klä mig i långa strumpor, ursnygga trosor, blå sjukhusrock plus en hätta om håret. Jag lovar att jag var hur snygg som helst! Där låg jag och kollade i skvallertidningar en stund innan det kom in en sjuksköterska och pratade lite om vad som skulle hända härnäst. Eftersom jag redan har massor med medicin i kroppen så sket vi i lugnande innan, det hade varit en fis i rymden!

Sedan fick jag gå in i op-salen och lägga mig på en brits efter att de tagit fram en pall så jag kom upp! Blodtrycksmanchett på vänsterarmen och pulsmätare på höger pekfinger medan de skulle sätta en nål på höger hand.Första nålen misslyckades så de fick sätta den i armvecket istället. Sen fick jag smärtstillande via nålen (som jag inte kände, det var nog dålig styrka på det...) innan de sprutade in det berömda propofolet så jag somnade...

Vaknade fort och kände mig relativt pigg direkt. Hade inte ont i magen men ack vilka nervsmärtor jag hade i ändan, hade troligtvis legat lite fel eller nåt... Sen kom min gynläkare och pratade med mig. De hade tagit bort rätt mycket och skulle jag få tillbaka detta så brukar de vilja ta bort livmodern. Hon undrade om jag skulle ha fler barn men det ska jag ju INTE så då gör det ju inget.

Sen fick jag klä mig och gick ner till apoteket för att ta ut blodstillande medicin som jag ska äta i en vecka. Pappa kom och hämtade mig och det kändes verkligen skönt att få komma hem... Jag är sååå trött och längtar redan till sängen faktiskt. Det blir en tidig läggning ikväll misstänker jag.

Tack för alla hälsningar, det värmer. Jag orkar nog inte hälsa på er idag men jag ska försöka imorgon, KRAM!

söndag 20 november 2011

Plötsligt var det söndag!

Jag har tillbringat helgen i Göteborg tillsammans med Emmy och faster Pia. Just nu håller vi på å landar lite, helgen har varit intensiv men lugn ändå. Imorgon ska jag in och göra en laserbehandling i underlivet så jag kommer skriva om allt sedan, just nu vill jag bara ta det lugnt!

torsdag 17 november 2011

Två sprutor i nacken!

Så fick det bli! Jag kan meddela att det gjorde ont som fasen och jag blev helt vimmelkantig efteråt men huvudvärken mildrades tack och lov. Dock så skulle jag ha tagit många fler sprutor för att bli av med huvudvärken men vi börjar med detta så får vi se vad detta leder till. Ett steg i rätt riktning!

Nu blir det lite packning och sen den sköna sängen, jag längtar till läggdax faktiskt!

Jag får hjälp!

Ringde till Nässjö Läkarhus i ren desperation och tala om att ha tur; Hejco hade en tid vid kvart i tre!!! Nu ska vi se vad han hittar på. Vi har pratat innan om bedövning av nerven men vi får väl se helt enkelt. Just nu skiter jag i vad som händer bara det blir bättre än detta.

Nu är paniken så nära...

Jag har sådan värk... Jag skulle kunna hänga mig eller vad som helst för nu är det illa! Har precis höjt min medicin plus fått ketogan som extramedicin men ack, ack... Saken är den att när jag var hos Hejco sist så pratade vi om att jag måste få igång blodcirkulationen i musklerna eftersom alla nerver i musklerna är så ikläm. Sagt och gjort, jag plockade fram min Tens-apparat...

My gadd, det var inte bra alls... Mina muskler orkar inte med ens en sådan behandling. Medicinen jag har kunde fasen klubba en häst men hjälper mig gör den INTE. Iallafall inte just nu. Nu funderar jag starkt att ringa och be att de bedövar nerven trots att jag är så spruträdd... Men jag orkar inte mer just nu, värken har börjat gå mig på nerverna (ja så är det ju faktiskt!). Just nu känns allt bara så in i helvete illa...

Det är säkert bättre imorgon... eller?

onsdag 16 november 2011

Propofol!

Faktiskt så går allt så fort så jag är helt i chock över detta med operationen på måndag. Fast allra mest är jag nog chockad över denna doktor som trots att det var mindre personal tog sig tid och pratade...

Vi diskuterade detta med operationen och sövning. För ett antal år sedan hände det som så att jag vaknade upp på operationsbordet precis när de var färdiga... Detta skrev han in i journalen och sa att troligtvis kommer jag att bli sövd med propofol... PROPOFOL! Det var ju det som Michael Jackson dog av!!! Jag började skratta hejdlöst över detta... Doktorn sa att han kunde garantera att ingen lämnas ensam när man får detta medel så jag kunde vara lugn! Men roligt var det allt!

Sen berättade jag om detta med sövning och EDS, det finns en viss risk eftersom allt blir så slappt och därför måste man vara försiktig med just nacken. Har man riktig otur så kan det hända saker som kotförskjutningar (det vill jag inte ha flera) eller så kan nacken gå av (det vill jag ABSOLUT undvika!)... Doktorn skrev OBS! med stora bokstäver och bad mig att även påminna narkospersonalen innan jag skulle sövas.

Jag känner mig lugn inför det som ska hända, jag får ju sova! Fast när vi läste min journal så hade jag fått det iallafall för de skulle inte ta bort det med slynga (som var sagt från början) utan med laser. Slynga använder dom om det sitter på livmodertappen men mitt sitter liksom baktill på livmodern och då måste de använda laser.

Nu ska jag göra ingenting, huvudvärken spränger så det blir lugnt och fridfullt fram till kvällens sticke-träff.

tisdag 15 november 2011

Oj vilken brådska!

Jag har väl berättat innan om mina cellförändringar i underlivet eller? Iallafall så finns de där och bort ska dom! Det har tagit lite tid att få en tid till operation, jag vill nämligen vara sövd. Idag besökte jag en alldeles underbar läkare som skulle skriva en op-remiss. Det första jag fick göra var att berätta min historia om min sjukdom, han var väldans intresserad, kul med sådana läkare(han var tysk så det kanske är så att tyska läkare är bättre eller?)!

Iallafall så fick jag en kallelse om operation på MÅNDAG!!! Vilken fart det blev helt plötsligt nu då, jag som hade tänkt mig om ett par veckor... Ja, ja, jag får väl bita i det sura äpplet och bara tycka att det är bra när det är över. Sen ska jag ringa på fredag om vilken tid jag ska få, lite märkligt men så funkar det visst nu för tiden.

Sen måste jag säga att vissa människor är så otroligt sura och egoistiska så det inte är klokt. Jag hoppas jag ALDRIG blir sådan själv!

måndag 14 november 2011

Ibland bara glömmer man eller nåt i den stilen...

Skrev inte i går. Ibland tappar man helt fokus på sitt liv, vissa dagar har jag bara inte lust. Egentligen har jag inte lust nu heller för skallen säger att den där "ringaren" är tillbaka och bankar innanför pannbenet... Men, men... Nu tar jag sats och skriver helt enkelt!

Gårdagen gick i lugnets tecken. Stickade och tittade på tv det mesta plus lagade en ytterst äcklig indisk färsgratäng... Slängde alltihopa faktiskt och undrade hur de hade knopat ihop det receptet? Kanske hade de blundat och slängt i saker i smeten? Gott var det iallafall inte...

Innan vi skulle lägga oss igår kom tanken på att jag kanske skulle gå med hunden först... Vad sorgset det känns när sådana saker ploppar upp. Det känns som om han finns hos oss ändå och på ett vis så gör han väl det. Livet har ju förändrats så otroligt mycket sedan Gibson dog, det är så tyst och tomt numera... Samtidigt är det ju skönt oxå för jag blir ju inte direkt piggare...

Hoppas ni där ute har det gött och får njuta av ett vackert höstväder idag, här skiner solen!

lördag 12 november 2011

Vad det är skönt att lördags-slöa...

Jag har då inte gjort mycket idag... Har gått ett varv runt huset och dragit upp början på en sjal som helt plötsligt hade en maska för lite, grrr... Visst bli man en aningens förbannad! Vi kan fråga Anette hur arg man kan bli, hon uppfinner nya svordomar ibland när hon är förbannad (vilket är ofta!)!

Emmy har kommit hem oxå, ordningen är återställd... Hon håller på och spelar in egna filmer med mobilen. Vi har kollat på dessa och skrattat som fasen! Hon pratar nämligen engelska och det är inte alltid som språket är som det ska, det blir både svengelska och andra språk tror jag. Roligt är det iallafall!

fredag 11 november 2011

Jag kan, jag KAN!

Jag har alltid sagt att jag inte är bra på att läsa mönster... Det är jag väl inte heller men om sanningen ska fram så har jag blivit bättre och jäklar vad glad man blir när det släpper! Igår fick jag ett sms om jag kunde sticka ett par vantar åt en tjej... Jag funderade lite och hittade ett mönster och garn och började sticka. Vips så var en vante färdig! Tjockt garn gör ju att det går fort som attan, nu ska jag bara göra en till och "pimpa" den så det syns att jag har gjort den. Sen ska ni få äran att se detta mästerverk... Eller vad det nu kan bli... Man vet ju aldrig...

Nu ska jag se om jag hittar något att mumsa på... Sov gott sen mina små vänner!

torsdag 10 november 2011

Var är den denna gången då?

Finns det fler människor än jag som alltid tror att jag lägger laddaren till mobilen på samma ställe varje gång men sällan hittar den? Fattar inte hur svårt det kan vara att lägga ALLA laddare på SAMMA ställe! Blä så trött jag blir...

Ps. Har hittat laddare till 3 andra telefonmärken (det kan ju vara bra att ha, he he...)...

Hur gör jag?

En del kanske undrar hur jag kan sticka när jag inte mår bra? Mitt svar blir så här: Egentligen säger min kropp bestämt NEJ! till stickning. Så varför stickar jag då? Så här är det; jag kan inget annat och när jag får ont så MÅSTE jag göra något för att skingra tankarna. Skulle jag sitta helt stilla och bara tänka "EDS, EDS, EDS, EDS....." hela tiden skulle jag bli en galen yxmördare... Alltså stickar jag... Det är naturligtvis inte bra att jag gör det för det leder till att jag får ÄNNU mer ont men jag försöker ta det lite lugnt.

När jag var på smärtenheten i Eksjö så frågade doktorn hur pass smärtlindrad jag önskade bli. "Så jag kan sticka!" svarade jag. Jag fick min önskan uppfylld och även om jag får ont av det så är jag tacksam för att jag kan göra NÅGOT. Jag försöker att sitta så bekvämt som möjligt och jag stickar ALLTID med rundstickor annars kan jag inte sticka alls, det bli för tungt.

Jag är evigt tacksam att jag kan göra något, innan jag blev dålig så höll jag på hela tiden, är en människa som har varit pedant och varit på språng jämt och ständigt. Att helt plötsligt gå från fullt ös till lugna gatan är inte lätt men sticket, barnet och mina djur hjälpte mig. Så ni som mår dåligt med massor av värk eller annat som gjort att ni inte är som förr, hitta någonting som ni kan göra så ni känner att "jag KAN faktiskt ändå!". Man behöver inte göra saker varje dag men att få göra något är så viktigt för självförtroendet.

Sen vet jag att jag är så in i norden envis, kanske har det lite att göra med saken, eller vad tror ni?

onsdag 9 november 2011

Gårdagens vedermödor...

Först kom min granne in med dessa läckerheter:

Om ni tycker de ser lite annorlunda ut så är det för att grannen var konditor i forna Jugoslavien (Vilken del vet jag faktiskt inte). Han kommer lite då och då med godsaker till mig och även till de andra grannarna. En mycket trevlig man är han men ett problem finnes; vi pratar inte samma språk! Han pratar tyska förutom sitt modersmål och jag kan knappt ett ord tyska... Dock går teckenspråk rätt bra ibland, tack och lov...

Igår hade vi stickekväll. Jag skev i ett tidigare inlägg att jag höll på med en grej som jag inte kunde sluta sticka på! Här är den:


Visst är den så jäkla fin, jag är så stolt över den... Den är stickad i merinoull och mönstret finnes i den nyaste tidningen "Stickmagasinet".

Nu tänkte jag då börja på en till sådan sjal igår. Så här långt kom jag:

Uppläggning plus ett varv alltså... Kan säga att man börjar med att lägga upp 380 maskor... Hur många gånger måste man räkna så det stämmer tror ni? Till råga på allt blev jag störd hela tiden så Anette fick räkna åt mig.

Fler saker som jag har gjort utan att visa är dessa benvärmare i raggsocksgarn, stickade två räta, två aviga, ett nystan till varje tub.


Sedan har vi dessa knävärmare, stickade två räta två aviga halva vägen, sedan ökade jag till tre räta två aviga. Dessa är oxå stickade i raggsocksgarn.

Vädret är dock inte vinteraktigt här i småland, kanske får man strunta i att använda de stickade paltorna i år... Vi får väl se helt enkelt, hoppas det kommer lite lite snö på julafton iallafall...

tisdag 8 november 2011

Är jag utvilad?

Nja, det vore nog en överdrift att kalla det så... Snarare minimalt mindre trött, det är nog dom rätta orden. Jag har iallafall sovit som en gris och jag är så glad för detta.

Igår var jag ju som ni vet hos min käre läkare. Jag kan säga att jag blir glad bara av att se honom! Tänk vad en trevlig, kunnig och glad läkare kan göra... För mig gör han underverk bara genom att jag alltid får tid hos honom.

Jag tog fram min långa lilla lista och började.... Värken var en stor fråga och det bollades fram och tillbaka hur vi skulle göra. Hejco är lite sprut-galen och ville gärna spruta in bedövningsmedel vid nerven men jag är spruträdd så det tar vi i framtiden (eller aldrig!). Vi bestämde oss för att öka plåstret istället från 30 mikrogram till 40. Har idag bytt till 40 så nu får vi se hur detta blir...

Sen pratade vi om extramedicin vilket vi valde ketogan eftersom det funkar bättre på mig. Jag har ju haft oxynorm innan men när mina kotor flyttar sig gör det djävulsk ont och då måste man ha något som smäller lite bättre.

Min hud kom sen... Ni ska bara veta hur den har blivit... Jag har väl aldrig berättat eller visat hur den har varit nu under de senaste åren för att jag tycker att det har varit skämmit. På hela min överkropp har jag stora knölar som gör ont. Igår fick jag det svaret som jag själv visste, att talgproduktionen inte fungerar, kroppen kan inte få ut "skiten" utan det samlas i allt större knölar under huden. detta gör skitont och det enda som hjälper är att trycka ut det hela... Sen måste man "lura" huden att vilja göra sig av med "skiten". Man får smörja med det fetaste man har (typ vaselin) och sen bada varmt så porerna öppnar sig. När jag har badat är vattnet helt fullt av "skit", det är så äckligt men vad ska man göra... Nu har jag iallafall berättat hur det är...

Huden består ju av bindväv så detta fenomen är ju inte direkt konstigt när man har EDS. Dock har jag aldrig hört om det förut... Hejco skrev ut fet kräm så jag slipper bli ruinerad på all kräm jag får köpa. Jag smörjer in hela mig flera gånger om dagen, enda sättet att få huden att bli bra...

Sen pratade vi lite om alltmöjligt, t.ex om detta med naturläkemedel. Hejco tycker absolut att det är värt att testa och jag tycker att man defenitivt kan blanda både vanlig medicin och naturläkemedel. Om det fungerar så är det väl bra? Att använda medel som inte är syntetiska borde ju vara det bästa men räcker det inte så är det ju inget att göra...

Efter mycket prat var min tid hos min käre doktor slut och det var dax att åka till apoteket... Tänk vilken tur jag har som har den bästa doktorn i världen...

måndag 7 november 2011

Så trött...

Klockan är bara halv åtta men nu ska jag faktiskt gå till sängs. Jag är så jäkla trött och har haft sprängande huvudvärk precis hela dagen... Läkarbesöket berättar jag om imorgon (om nu någon skulle vara intresserad), sov gott mina vänner!

Min slappar-katt!

Tittade in i Emmys rum igår och fick se detta:

Detta är min slappar-katt Tussan! Hur kan hon bara ligga sådär? Bland pennor och leksaker, borde det inte göra ont i kroppen? Tussan gillar att ligga bland bråte, ofta ligger hon i en hylla i Emmys skrivbord och där är det då banne mig inte fritt från grejer...
Söt är hon iallafall och idag var det hennes tur att få vara med här, Buddha brukar ju vara med så det var hennes tur idag!

 Tack för era kommentarer! Det räcker att man skriver några ord om ens smärta så skriver ni genast ord som lugnar och gör mig på bättre humör. Utan bloggen vore jag nog helt depp-deppad! Ibland så gör livet att man känner sig totalt nere men livet kan inte vara spikrakt alltid, då vore det inget liv! Å hur skulle man veta när man har roligt om man inte har tråkigt ibland?

Idag ska jag (på tal om ketchup) till doktorn. Först ska jag göra mig vacker (ehrmm?) och sen ska jag kontrollera min lista och se så allt är med. Har så mycket att ventilera så jag skulle nog ha behövt hela dagen. Jag får nog prata i överljudsfart!

söndag 6 november 2011

WÄHÄÄÄÄäääää.....

Rubriken blev som den blev bara för att mitt liv känns just så just nu... Jag är just nu nere i ett gyttjigt dike och försöker med all kraft att komma upp. Känner mig helt off alltså. Måste vara detta höstväder som har gett mig en smocka, vädret är helt grått och ruggit. Min kropp sparkar bakut helt och hållet...

Hoppas ni mår lite bättre än vad jag gör... Fast jag kommer nog snart igång igen, det är bara en liten höst-depp-grej som har dimpt ner i skallen på mig.

lördag 5 november 2011

Jag är ju en upptagen kvinna!

Eller hur? Eller inte... Om sanningen ska fram så är anledningen att jag inte kan slita mig från en sak. Jag stickar... Och stickar... och stickar lite mer... Märkligt att man kan bli som förhäxad och inte kan sluta! Vad stickar jag då? Hihi! Det är än så länge hemligt , hade tänkt visa när jag är färdig och det är jag om typ 5 varv. Snart alltså får ni se... Jag kan säga att jag ÄR SÅ JÄKLA NÖJD!!!

Det händer dock en sak när jag stickar så här mycket... Värken kommer som ett brev på posten...Idag har jag tappat ALLT jag håller i typ. Får kanske vila lite idag... Några minuter iallafall, hehe!

Många undrar om dessa bamboopads jag visade, de äckliga alltså... Klicka HÄR så kommer ni till sidan direkt!

torsdag 3 november 2011

Vilken tavla!

Halloj! Sorry men idag har jag varit lite på vift så besök hos ER har jag inte hunnit med... Ibland är det bara så, tiden bara går och helt plötsligt är det kväller... Men jag har haft lite roligt eller jag kanske skulle säga att barnet mitt har haft roligt! När det är lov så har bland annat studieförbundet vuxenskolan i Nässjö olika aktiviteter, idag har Emmy varit på en aktivitet som heter "Mixed media" och om det gillades? MASSOR!!!

Mixed media handlar om att man kan göra konst av ALLT! Idag gjorde de tavlor och det både målades, limmades, klipptes och grejades på alla de sätt. Här är Emmys tavla, fin tycker både hon och jag!


Detta är alltså tyg som limmats på tavlan med lite kedjor runt om.

Den 23 november börjar nästa den riktiga mixed media, idag var det ju bara lite prov egentligen. Hoppas bara att fler ungar får gå på sådant här och fördjupa sig i sin kreativa ådra.

Själv försökte pappa och jag gå till apoteket när barnet var borta men ack så knöligt det blev... VI snurrade runt hela Nässjö centrum för att konstatera att det inte gick att parkera utanför apoteket för varenda gat-jävel var avstängd...
Vi åkte upp till lasarettets apotek istället men det hade hela pensionärsstyrkan oxå tänkt så vi fick köa ett bra tag... Om de gamle bara handlade vore det en annan sak men när de pratar om sina döda släktingar plus det nyaste barnbarnbarnsbarnet så önskar man att golvet bara skulle öppna sig.... Ser de inte att det är lång kö?

Fast jag fick ju min belöning sen, jag fick gå till garnaffären och klappa garn. De reade ut jubiléumsgarnet för 15 kr nystanet så jag köpte så det räcker till en pippi-tröja. Jag SKA banne mig sticka en sådan!

Nu ska jag försöka göra mig iordning för sängen. Jag är helt slut...

onsdag 2 november 2011

Mina fötter är äckliga...

Inte nog med att jag har ont i mina stackars fötter, de är helt äckliga på ett annat sätt oxå... Min mamma gav mig "Bambopads", alltså sådana där "lappar" som man sätter under fötterna på natten. Meningen är att dessa små lappar ska dra ur en massa skit ur fötterna... Ska man tro på detta? Ja, titta och döm själva:




Fatta hur full av skit jag är....