tisdag 27 mars 2012

Igår blev jag allt chockad!

Först fick jag ett sms från dottern där det stod: "Jag har skadat jumsken på gympan, kan inte gå, jag kommer hem". Nähä, tänkte jag, då får hon väl halta hem (hon vet ju att jag inte kan köra bil, jag har ju inte ens någon bil kvar!). Sen tänkte jag att hon kanske behövde hjälp så jag ringde till hennes mobil. Ingen svarade...

I nästa sekund såg jag någon utanför dörren. Där kommer Emmy, inte haltandes utan buren av sin gympalärare!  Vad i hela friden? Jag fattade ingenting... Emmy kunde inte gå så han bar in henne i vardagsrummet och la henne på soffan. Jag följde med honom till hans bil för att hämta Emmys väska. Emmy hade försökt skjuta en boll i mål och sträckt sig på något sätt. Till och med sjuksköterskan hade varit och tittat på henne, alltså var det inte någon direkt fara...

Jag gjorde dock som sköterskan hade sagt, jag gav Emmy en alvedon och lät henne vara i soffan. Troligtvis sträckte hon en muskel som går från ryggen och ner i jumsken. Igår hade hon riktigt ont och fick använda mina kryckor när vi gick upp till mormor och morfar.

Att gå med kryckor är inte lätt det heller. Emmy fick ont i händerna nästan direkt...

Det var en hund som blev superglad när vi kom, här har han slängt sig i gräset och kliar ryggen.


Sen vilar man lite mellan varven!


Bollen är hans käraste leksak, han har den i munnen hela tiden, som en napp!


Här har vi faktiskt tagit bollen för honom men han har koll på var den är.


Här är dom bästa vännerna: morfar och Sigge...


Det blir nog tyst när han åker hem till sitt igen...


En uppdatering angående Emmy: Idag var benet mycket bättre, hon kunde gå fast hon var lite stel. Jag sa till henne att hon skulle ta det lugnt idag för jag vill inte vara med om att hon blir hemburen av sina lärare varenda dag... Man vet ju faktiskt aldrig!