Jag har inte dött men...

...just nu känns det som om jag är på väg till graven... Mår skitdåligt och ska snart lägga mig i soffan. Jag kan säga att jag kan ta smällen idag, jag hade roligt iallafall!

Så här var det; jag var bortbjuden igår! Jag blev så himla glad över en inbjudan hos en mamma till en klasskamrat till Emmy. Hon har flyttat till hus och bjöd mig och ett par till på gröt och skinkmacka. Jag kan säga att det är första gången från det jag blev sjuk som någon utomstående har bjudit mig, jag blev nästan rörd!

Emmy var oxå med och med tanke på hur det fnittrades bakom pojkens dörr så hade de säkert skitkul! Vi satt och pratade medans "Så mycket bättre" gick i bakgrunden, kändes så skönt att det inte var något uppstyltat utan att man känner sig nästan som hemma!

Idag ska jag åka till Nässjö och titta på när Emmy har dansuppvisning men först ska jag försöka bli människa igen...

Plötsligt var det söndag!

Jag har tillbringat helgen i Göteborg tillsammans med Emmy och faster Pia. Just nu håller vi på å landar lite, helgen har varit intensiv men lugn ändå. Imorgon ska jag in och göra en laserbehandling i underlivet så jag kommer skriva om allt sedan, just nu vill jag bara ta det lugnt!

En rolig liten historia!

Sann är den dessutom! Barnet mitt satt och kollade på något sjukhusprogram när jag kommer in i rummet. Jag frågar henne vad som har hänt med mannen de visar, han har som brännskador på knäna.

"Vad har hänt med honom?"

"Han åkte sådan där mc, du vet väl vad mc är för något va?, jo han åkte mc och krockade"

"Jaha..."

"Han krockade med ett får mamma!"

"Va, ett får! Det var märkligt att han skadade sig på knäna..."

"Jag tror allt att det var en get du vet för de är ju lite du vet hårdare och inte lika ulliga..."

Ibland kan man verkligen undra hur barn tänker...