Mjau, mjau, mjau!

Lille Buddha är minsann inte någon tuffing, nä snarare tvärtom! Idag har han gått och låtit som rubriken visar... Inte lätt att vara ny... Ändå är han världens duktigaste och går på lådan och äter hur bra som helst! Dock så är det väldigt läskigt att bli lämnad i ett rum om alla går till ett annat, hua! Inte kan man komma efter heller för så ligger ju den "farlige" ivägen någonstans...

Har märkt att han är otroligt kvällstrött! Märkligt men sant. På kvällen, vid 18-tiden, så jamar han på oss. Då vill han att man ska sätta sig i soffan och han ska kela och gosa MASSOR tills han är som en "ragdoll", helt lealös alltså! Så mysig han e!

Helst en liten lätt massage på den lilles trampdynor...

Sedan sover lill-killen som en liten nasse!

Idag har han oxå varit ett substitut till en dammsugare. Kan säga att han såg inte så hemskt fräsch ut efter att ha inspekterat under min säng... Den är nämligen så låg så man kan inte dammsuga under plus att det är en sockel inuti efter det att jag en gång i tiden hade vattensäng. Så allra längst bort vid huvudändan var det inte rent och fint... Fast NU är det nog det!

Mer ös idag!

Den lille Buddha har ju sovit väldigt mycket sedan han kom hit. Kanske hans sätt att acklimatisera sig, vad vet jag? Idag var det iallafall mer ös på honom!

Det första han gjorde i morse var att kissa på lådan, sen åt han och direkt efter det gick han och bajsade! En sådan exemplarisk kisse...

Gibson har börjat att verkligen undra varför denna lille sudd inte vill träffa honom... Buddha är ju rädd för honom men så jäkla nyfiken... Snart kommer nog Buddha att våga sig fram, han går närmre för varje gång. Min förhoppning är att de blir bästa vänner men det räcker om de accepterar att den andre finns...

På tal om Gibson, detta kort tog jag igår på hans sår... Det blir bättre och bättre även om det ser lite sisådär ut. Det nedersta drän-hålet (nere vid snutten) har läkt ihop, skitbra! Det tar ju tid naturligtvis, de ska ju läka inifrån och ut och de är ju rätt så stora...

En hälsning från lille Buddha!

Jag vill först och främst hälsa till min förra matte Monica. Jag har det jättebra här! Denna lilla tjej här på bilden bara älskar jag och helst vill jag ligga på henne eller iallafall väldigt nära!

Jag är så avslappnad och sover så skönt, jag får till och med en filt på mig så jag ska ha det varmt och skönt!

Jag har faktiskt inte bara sovit idag även om den mesta tiden har gått åt till det... Nä jag har faktiskt lekt med mina leksaker oxå. Sen är det lite konstigt med den andre store saken som ligger på golvet... Men idag tycker jag nog inte att han är lika farlig.

Äter och dricker gör jag oxå, har dock inte vågat mig på en bajs än men jag sparar till en stor korv!

Nä nu säger jag mjau på er alla och fortsätter min vilostund i soffan...

Vadå nyår?

Jag har liksom aldrig egentligen fattat detta med nyår och varför man ska göra en massa "saker"... Det finns flera anledningar varför jag inte gillar nyår men den allra största anledningen är:

NYÅRSRAKETERNA!!!

Jag var på en fest en gång för länge sedan (när jag var ung, smalare och hade långt lockigt hår) och fick för mig att jag skulle gå hem tio i tolv... Jag var rädd innan för raketer men efter den hemfärden vart jag helt paniskt rädd!

Numera klarar jag av det utan att få fullkomlig panik. När man har både barn och djur får man ju hålla masken liksom... Varken hunden eller barnet är rädd för raketer men tänk om kissen är det...

Förr om åren, när jag var frisk och arbetade, så arbetade jag mer än gärna just den dagen så jag slapp allt vad nyår hette. Numera gör jag minsta möjliga den dagen...

Finns det fler därute som avskyr denna dag?

Första natten!

Lille Buddha var allt lite rädd för sitt nya hem igår... Och vem hade inte varit det? Däremot tog han oss till sitt hjärta direkt och så fort han ser Emmy eller mig så börjar lilla sötnosen att spinna som en liten traktor!

                                             
Han har sovit emellan oss i min säng och om han har vaknat så har han bara gnidit sig lite emot oss och börjat spinna och till slut somnat om. Inga problem alltså!

På morgonen tog Emmy honom och ställde honom brevid lådan och direkt gick han och kissade! Inte dåligt!

Gibson då? Ja, han tar saken med ro:

Han förstår att han ska vara försiktig så han har inte varit på honom alls. Buddha var lite morsk imorse och vågade gå förbi honom! Han gick dock på tvären och vågade inte ta ögonen ifrån honom. Jag tror faktiskt att han snart förstår att Gibson inte vill honom något illa.

Nu gör Buddha det som små kissungar gör mest: sover alltså! Naturligtvis brevid Emmy i soffan...

Nu vill jag tillägna några rader åt Buddhas uppfödare! Hon skriver att hon måste vara en värdelös uppfödare som blir så ledsen varenda gång hennes kattungar lämnar henne. Om detta vill jag bara säga att det är just det som gör dig till en exemplarisk uppfödare! Att älska varenda kattunge som sin egen gör att dessa små liv blir trygga individer. Du ska vara stolt över att du har gjort allt för att de ska känna sig trygga och älskade. Det märks på Buddha att han har en grundtrygghet, han är hur cool som helst! Fortsätt så här, "dina" älsklingar blir toppen-katter på grund av att du har gett dom en bra start!

Nu ska jag ta en dusch! (Bara så ni vet ;-))

Blir man förvånad?

När man lever mitt liv så får man vara med om det mesta. Jag är nämligen en kvinna med världens otur när det gäller ALLT! Idag åkte vi alltså och hämtade kissemiss...

Här ser ni en mycket glad lill-matte!

Vi var mitt i skogen när det mycket oväntade händer (eller väntade med tanke på hur mitt liv är...)... Min kära mor kör bilen och helt plötsligt är vi i diket! MEN VA FAN! 

FDet kanske inte ser så farligt ut men bilen satt fast stenhårt, gick varken att backa eller köra fram, bilen bara slirade...

Fanns bara ett alternativ: RINGA PAPPA!

Pappa kom efter en kvart eller nåt och han hade grus med sig.

Dock gick det inte med grus så pappa körde fram sin jobbarbil för att bogsera upp min bil...

Det gick! Tala om att man blev glad, inte vill man sitta fast mitt i "ödemarken"!

Väl hemma såg Buddha Gibson och började låta som en STOR motor, en arg motor alltså... Inte bra...

Han har dock lugnat ner sig nu och ligger i Emmys knä och sover.

Det löser sig nog... Gibson har inte gått fram till Buddha en enda gång. Han vet att han inte får... Vill att kissen ska veta att Gibson inte är farlig. Det gör han nog vad det lider...

Nu är det NÄRA!

Ny dag, nya utmaningar! Jag har försökt kasta skiten bakom mig för annars får jag nog ett hjärnsläpp eller nåt... Dock är jag tacksam för att jag är relativt stark, mitt liv har liksom gjort mig sådan!

Personerna hade som ursäkt att de hade helt enkelt inga pengar... Jag frågade hur de hade gjort om de hade varit i samma situation som jag, alltså att stå på ett djursjukhus med en räkning där man MÅSTE betala! De hade inget bra svar på det hela... Iallafall så ska jag få mina pengar, det var inget de bestred alls, det var bara det att just NU fanns inte hela summan. Jag får ju iallafall pengarna, annars blir Renée JÄVLIGT arg! (Jag var rätt arg redan igår, sa precis det jag skrev på bloggen plus lite till...)

Nu tar vi nya tag, jag ska ju för fasen snart hämta en liten ull-tott! Lite nervösa är vi både Emmy och jag men jag tror det ska gå bra. Vi har förberett oss så gott det går!

KRAM till er alla där ute!!!