onsdag 12 oktober 2011

En riktigt rolig kväll!

Igår var det sticke-afton och jäklar vad vi hade roligt! Detta med att sticka kan nästan ibland komma lite i andra hand för vi har alltid massor att ventilera. Vi pratar faktiskt om precis ALLT, politik, världsproblem (dom löser vi!), lite skvaller och lite om det som hände förr...

Jag har ju varit fruktansvärt dålig på att visa mina alster, sorry... Nu ska ni iallafall få se att jag har kommit en bit på Emmys kofta! Bakstycket färdigt, ena framstycket färdigt och nästan andra oxå. Sen är det "bara" ärmarna kvar! Och så ska man ju sy ihop den oxå...


Buddha tycker att det är relativt bra kvalitet på sticket men bäst är nog trådarna som hänger och dinglar så frestande, det gäller att passa sina alster så det inte blir en hög med trassel!


Jag har inte bara stickat på Emmys kofta, åh nej, jag har varit tvungen att ha annat sticke oxå av den enkla anledningen att jag gärna vill sticka framför tv:n, då måste det bara vara räta maskor. Ni vet sådana hära "snurr-halsdukar", detta är en sådan i Järbos Stella:


Här är en till:


och ännu en:


Det har blivit lite tv-tittande som ni kanske förstår... Men nu är Stella-garnet slut så jag får väl hitta på något annat som är enkelt. Garn har jag ju!
Och om ni undrar vad jag ska göra med alla halsdukar så kan jag meddela er att de ska säljas, förhoppningsvis alltså...

tisdag 11 oktober 2011

Barnet kom hem...

Var på utvecklingssamtal idag. Tycker sådana där samtal är lite "läbbiga", ens barn ska alltså bli bedömt och ska passa in i en viss mall... Mitt barn har lite problem med koncentrationen... Inte för att hon blir stökig eller så utan hon blir stressad när det är för mycket liv och rörelse omkring henne. Iallafall så var väl allt rätt så bra enligt hennes lärare. Ja, ja... Man får pusta ut och vara glad...

Emmy frågade sen om hon fick komma hem. Jag hade det liksom på känn efterom hon har messat om detta innan. För min del så gör det inget om hon kommer hem tidigare, bara det går bra med fadern. Jag kan tänka mig att det inte är så kul när ens barn inte vill vara kvar hos en... Iallafall så är hon just nu hemma och gör sin matte-läxa. Ikväll ska vi träffas och sticka, det ska bli kul!

måndag 10 oktober 2011

Nu har jag varit lite behövd!

Jag har nämligen hjälpt min kära vän Anette med lite data-bekymmer. Jag är väl inte direkt någon datanörd men ibland får jag faktiskt rycka ut som en räddande data-ängel, känns bra att få hjälpa till!

Annars har det varit en sådan där trist dag igen. Jag har kommit på lite mer varför jag känner så här. Jag levde ju ihop med Gibson i så många år och vi var så himla tajta, det var liksom han & jag hela tiden... Sedan han har försvunnit från mitt liv har jag tappat halva mig, jag vet inte vem jag är längre. Min identitet är liksom borta och jag måste helt sonika lära mig leva igen som bara "Jag Renée" och inte "Renée, Gibsons matte". Det är så jäkla svårt...

Om sanningen ska fram så trodde jag faktiskt att Gibsons död skulle få mig att bryta ihop, alltså bli ko-ko på RIKTIGT! Inte räknade jag med att jag skulle känna som jag gör nu... Jag är faktiskt förvånad men samtidigt glad för att jag inte är inlagd typ. Märkligt vad saker kan göra med en egentligen...

Veckan som kommer nu blir iallafall full med roliga saker. Jag ska träffa flera kompisar och jag ska ha det riktigt skoj. Jag vet att jag kommer att hitta mig själv någon gång men att det säkert kan ta lite tid. Nu ska jag ta en liten dusch och sen smörja in mig med några kilo smörja... Eller orkar jag detta? Hmm... Klockan är ju mer än vad jag trodde... Ja, vi får väl se om jag somnar ren eller skitig!

God natt på er alla mina vänner där ute!

söndag 9 oktober 2011

Om en katt och lyckan att ni finns...

Jag börjar med att tacka er för era kommentarer. Jag läser allt ni skriver och suger i mig som en svamp av era råd och tips men oxå när ni skriver om era bekymmer och livsöde. Att veta att man inte är själv är det bästa som finns, även om jag är själv här hemma så har jag en hel värld av vänner här ute på nätet! Ibland måste man dock skriva ett inlägg för att man ska få den insikten...

Nu till katten... Katten heter Tissen och är min brors. Idag kom han till min mor och far för en veckas "semester". Brorsan ska åka till Kreta och behövde katt-vakt. Tissen är allt en VÄLDIGT speciell katt, när han föddes fick han säkert syrebrist för han har en del svårigheter i livet. Balansen är kaputt, hans framben fungerar inte riktigt som de ska, det ser ut som han går lite på styltor. Han ser dåligt oxå så avståndsbedömning är inte det bästa... Han kan alltså inte hoppa som en vanlig katt utan både hoppar och landar med bakbenen, som en kängru!

Okej att han är kass på att hoppa, inte ger han upp för det! Han har lärt sig klättra istället!

Mamma och pappa ville inte att han gick in i "finrummet" utan satte för där. Tissens hörsel är väldigt bra och han stod i evigheter och lyssnade på klockan som hänger på väggen där inne. Pappa gick till slut och stängde av den.

Brorsan hade bytt foder (från en royal canin till en annan royal canin) men detta gick inte så bra... Tissen fick utslag bakom ena örat, det är därför han har en halv tratt på sig. Han skulle klia sig blodig annars!

Eftersom vi är lite löjliga med våra djur åkte vi hem till mig och hämtade mitt lilla katt-träd så Tissen skulle kunna kloa på nåt.

Han skuttade fram direkt, nosade på den ordentligt och sedan kröp han in.


Visst ser han ut att trivas den lille Tissen!

lördag 8 oktober 2011

Vad får dig att vilja leva?

Denna veckan har varit svår... Skulle någon fråga mig den frågan så vet jag faktiskt vad som är drivkraften till att jag inte har gått ner mig i det djupaste hål, vad som har fått mig att glöda inombords. Denna veckan har varit annorlunda, jag har känt mig deppig, rastlös och trött på mitt liv...

När man känner på det sättet så börjar (iallafall jag ) man att tänka. Vad har hänt? Vart är jag på väg? Många frågor ploppade upp i huvudet och efter denna veckan har jag hittat lösningen på mitt hemliga recept.

Jag behöver få känna mig behövd!

I måndags åkte Emmy till sin pappa... Här sitter jag och bara sitter... Innan hade jag en hund som behövde mig, som gjorde att jag kom ut och träffade folk. Visst, jag går ut nu med men vädret har faktiskt varit boven i dramat oxå. Katterna är ju min tröst men de behöver inte mig egentligen, katter tror ju att vi bor hos dom liksom!

Förra gången Emmy var borta tog jag bort Gibson, denna gången har jag verkligen fått känna av hur det känns att vara utan honom. En stor bit av mitt sociala liv rycktes bort, inte hade jag en aning om att det skulle bli så här tomt... Jag kommer säkert att vänja mig, jag får fortsätta försöka ge mig ut när vädret blir bättre helt enkelt. Någon ny hund vill jag faktiskt inte ha.... En man kanske? Efter att ha läst alla bloggar om hur era män är (nämner inga namn alls) så vet jag inte om jag vill det heller...

fredag 7 oktober 2011

Summan av kardemumman (eller svar på frågor)!

En del frågor har det blivit och jag ska försöka svara så gott jag kan på dessa. . Jätteskoj av ni verkligen vågade fråga, jag trodde nästan att ingen skulle fråga någonting! Jag har valt att inte skriva ut vem som har frågat vad, hoppas det är okej. Nu börjar vi:

 Tjärtvålen blev jag intresserad av, jag har också en massa konstiga hudproblem och speciellt vid bröst, hals och nacke. Var hittar jag en sådan. Jo, EDS, vet man om det är en stressrelaterad sjukdom eller inte? Och bindväv, vad gör den eller vad är det den inte gör när man har EDS? För mig låter det som något som gör ont, men jag har ju förstått att du har svårt att gå längre sträckor, sätter det sig i lederna också?

Tjärtvålen skickar jag efter från Dermoshop, kostar bara 29 spänn! Dermoshop har grejer som är lite snälla mot huden så har ni hudproblem ska ni kolla in den sidan!

EDS är inte stressrelaterad men den kan säkert förvärras vid stress. Själv tål jag inte stress, jag är så trött och allt tar så lång tid för mig att göra. Så stressa gör jag ALDRIG numera!

När man har EDS så är bindväven "skruttig", bindväv finns i nästan allt i kroppen som leder, senor, huden, blodkärl, ja faktiskt i allt utom i skelettet och själva musklerna. Därför har nog de flesta med EDS svårt att röra sig (mer eller mindre) eller har värk.


Vilka symtom har du av din sjukdom? Hur länge har du haft den?

Jag börjar med sista frågan: EDS är ärftlig så man föds alltså med den.
 Mina symtom är att jag främst har sådan djävulsk värk från hela kroppen. Sedan har jag nervskador lite överallt (om kotorna sitter lite si och så kan det bli på detta vis) och detta gör att jag har väldigt dålig känsel plus att jag tappar saker och det domnar och sticker (främst i armar och händer). Sedan är min hud helt åt skogen (vid EDS kan man oftast dra i huden, den är superelastisk), den är skör och full med skit!
Min ryggrad är jättekänslig för stötar så jag måste ha både nackkrage och korsett...

Här där vi bor i Norge finns ett ställe, Frambu, för sällsynta/ovanliga sjukdomar. Dit kan patienter och anhöriga komma och mötas, och lära mera om sjukdomen. Finns något sånt i Sverige, eller i närheten där du bor? Âr din sjukdom ovanlig? Finns det några "träningsspecialister" speciellt för sjukdomen?

Jag har varit på ett ställe som heter Ågrenska där de har olika vistelser, kurser m.m för många olika sjukdomar. Där var jag i tre dagar och lärde mig MASSOR om EDS plus att vi fick träffa den som kan mest om EDS i Sverige, dr Ingemar Söderlund. Tyvärr läste jag precis på ett forum att han ska gå i pension, en stor förlust för ALLA med EDS...

EDS kan inte tränas bort... Man kan skada mer än det gör nytta om man tränar som fasen (har gjort det själv och idag är mina fötter sönder...). Jag tycker att man ska göra det man kan istället. Kan man gå ut en promenad så gör det! Kan man yoga så gör det! Men gör ALDRIG något som inte känns bra för då förstör du din kropp!

EDS är vanligare än man tror, en på 5000 säger de lärde att det ska finnas, dock är bara en bråkdel diagnostiserade. Många (som min mamma) blir inte så handikappade som jag är utan kan leva ett ganska normalt liv med lite värk som sedan doktorn klassar som förslitningsskador. Många får fel diagnos, själv levde jag i 17 med diagnosen fibromyalgi, fast själv kände jag att det var fel!
Ni har tur som har ett ställe där ni kan träffas och prata, många har behov av just att prata...

När debuterade den för dig? Hur stor risk är det att din dotter får den?

EDS är ju ärftligt men oftast vet man kanske inte att man har sjukdomen förräns i vuxen ålder. Jag föddes med höfterna ur led vilket är ett av alla symtom som finns (det är nog lika vanligt att man föds med "hela" höfter oxå plus att de som föds med höfterna ur led inte behöver ha EDS).
Mina problem började när jag började spela fotboll. Jag vrickade mina fötter hela tiden. Till slut kunde jag inte gå vanligt utan att vricka fötterna så jag slutade med fotbollen. Sedan höll det sig bra tills jag började jobba vid 18 års ålder, då kom de stora problemen...
Min flicka har ärvt EDS från mig. Risken är 50/50 vid befruktningen faktiskt.

När fick du din diagnos? När fick du din rullstol? Dina "problem" (ja du fattar) kom de smygande eller eskalerade det fort? Din dotter har väl också diagnosen har jag för mig, när fick hon den och var det några problem med att få den?  Och så en fråga om Buddha eller snarare om rasen. Jag har aldrig haft en raskatt och antar att de är "lite dyrare i drift" än vanliga bondkatter ;) Vad är kostnaden för en sådan?

Jag fick min diagnos 2007 (jag tror det var så iallafall, minnet är så kort..)  efter att ha levt i 17 år med fel diagnos. Då träffade jag rätt doktor!

Min rullstol fick jag strax därefter, jag hade så ont i fötterna så jag kunde inte gå knappt alls. Numera äter jag ju massor med mediciner och kan gå med kryckor, inomhus går jag utan någonting! Längre sträckor kan jag inte gå utan då måste jag åka rulle.

Min flicka fick diagnosen i och med att jag fick den. Hon har haft problem med sina lungor (oxå bindväv) sedan hon var 2,5 plus att hennes leder är fruktansvärt böjbara. Hon har redan värk i sin kropp och hon är bara elva...

Kul med en fråga om Buddha! En ragdoll kostar ca 6500 kr. Oftast får man tinga en och då betala en del av summan och sedan betala resten vid hämtning. Sedan tillkommer det försäkring men det är en liten summa i månaden, knappt kännbar! Annars tror jag inte att de är dyrare i drift än vanliga huskatter. Ragdolls är inte som vanliga katter utan nästan mer som en hund! En alldeles UNDERBAR ras tycker jag!

Tack så mycket för era frågor, hoppas ni har fått svar! Fortsätt gärna fråga här på bloggen, eller mejla mig om du hellre vill detta. Kram på er ALLA!

torsdag 6 oktober 2011

Dax för frågestund!

Eftersom jag ibland får mejl där det frågas en del om EDS så tänkte jag att jag kunde ju ha en frågestund här på bloggen! Det får frågas om vad som helst, det behöver alltså inte handla om EDS. Kanske undrar du hurdana trosor jag har, vem vet?
Så fråga på för glatta livet! Imorgon kommer svaren (om det nu är någon som undrar något)...

Vill oxå passa på att tacka för alla grattis-hälsningar till Buddha, jag läste upp dom högt för honom!