Kärlek vid första ögonkastet!

Barnet kom ju hem igår, nyfiken som sjutton över den nya kissen. Tufsan var dock inte lika nyfiken, hon var helt slut! Hon låg bakom sängen hela dagen... Troligtvis hade hon haft en hård natt med buddha... Så Emmy fick vänta och vänta och vänta...

Innan Tufsan kom ut så passade hon på att mysa med Buddha:

Kolla killen, är han inte ljuvlig (och så börjar han bli STOOOR!).

Mycket mys senare och massor med dataspel så kom hon ju fram till Emmy som låg i soffan. Dock gick hon och gömde sig en liten stund till för hon blev lite snopen över en ny människa i familjen!

En stund senare tror jag att all kärlek var besvarad från alla håll! Här har ni en bildkavalkad från Emmys första mys med Tufsan:

Visst är det underbara bilder!

Idag har myset fortsatt. Hon har vågat gå här inne nästan obehindrat, lite snarrädd är hon än men det är mest för höga ljud.

Emmy undrade lite försiktigt om det var meningen att vi skulle behålla henne? Hon var nog rädd för att jag skulle säga att hon inte kunde stanna...

"Klart hon ska stanna!"

Emmy tittade på Tufsan och sa till henne:

"Tänk att du fick komma till detta kärleksfulla hem!"

Vad vore livet utan barn och djur? INGET!

Nu vill jag INTE!

Lilla Tufsan... Att helt plötsligt få ännu en ny medlem i denna familj blev nog en aning traumatiskt. Efter att ha sovit hela dagen nästan kom hon trippandes fram till den som låg i soffan. Hon trodde säkert att det var jag som låg där! Så hon vände genast på klacken och kröp in under sängen igen...

Emmy ligger just nu och kliar henne och spinner gör hon. De kommer nog att bli vänner de oxå men är man liten och rädd så är man. Sakta men säkert byggs förtroendet upp. Det kommer att bli kanonbra, det vet jag!

"skämtar du med mig?"

Just den meningen sa min flicka till mig för en timme sedan. Hon ringde mig för att fråga om hon fick komma hem idag. Hon var lite "mammasjuk" nämligen. Berättade att vi hade ett till husdjur här hemma. "Skämtar du med mig?" blev svaret. Hon blev så glad över att vi nu även hade en liten Tufsa här!

Dock har jag förvarnat henne om Buddhas kärlekssånger... Hon skrattade och sa att det gjorde nog inget men hon har ju inte hört eländet än...

Igår kväll borstade jag Tufsan innan jag la mig, hon gillar att bli borstad. Hon gillar det så mycket så hon vet inte hur hon ska göra! Därför är det faktiskt lite svårt för hon flyttar sig hema tiden.... Dock lägger hon sig på rygg så man får gärna borsta magen! Inte dåligt eller hur?

Imorse var Buddha i sängen som alltid. Han ska ligga på min kudde och bli klappad innan vi går upp. Gissa vem som oxå kom och undrade vad vi gjorde? Hon blir mer och mer modig, snart är hon nog inte lika rädd längre. Nu är hon så snarrädd, tror ni att det lugnar sig? Vill ju att hon ska vara lugn och känna att här kan hon slappna av. Men det kanske kommer så småningom?

Halv tio hos mig!

Nu ska jag berätta hur jag har fått tillbringa min kväll. Buddha har purrat och mjauat och kurrat HELA kvällen... Operation av stämband kanske vore en bra idé? Nä, jag skämtar faktiskt nu!

Dock blev jag riktigt förvånad då jag tittade ut i hallen efter att ha hört detta jäkla oljud länge och väl. Där ligger Tufsan på golvet och Buddha biter henne på huvudet lite sådär kärleksfullt... JÖSSES, som porrfilm för katter I MIN HALL!

Tack och lov att Tufsan äter piller, vad hade hänt annars? Tack och lov oxå att Buddha ska bli av med de två kulorna som är roten till detta onda... Jag hoppas VERKLIGEN att det lugnar sig sen för detta oväsendet kan jag aldrig lära mig att stå ut med om jag ska vara ärlig. Det osar nämligen "katt" lång väg... (fasiken vad rolig jag var nu, hahaha...)...

Mjau...prrrr....prrrrr...mjau...

Buddha är kär... Han är så kär så han måste berätta detta högt och tydligt för Tufsan. Tufsan själv svarar honom ibland med ett litet pipigt, ynkligt "prrr". Då tror ju Buddha att han har sitt på det torra och blir lite modigare och försöker att gå nära Tufsan. Detta gillas dock INTE utan då kan det hända att han blir "utfräst" eller i värsta fall jagad genom halva vardagsrummet...

Lille Buddha... Fast jag tror att han gillar detta. Faktiskt så tror jag att hon gillar det oxå! Tufsan tycker nog att denne lille skit ska tuktas helt enkelt, han är väl för bortskämd enligt henne. Eller så har han lite för mycket hormoner i skallen (eller i kulorna)... Ska bli skönt när de blir bortopererade, onsdag nästa vecka, tills dess får jag allt stå ut med Buddhas serenader... (Fast det är ju faktiskt lite guligt oxå...). Lite roligt är det dock, har Buddha varit tyst ett tag så ropar Tufsan på honom! Kärleken kanske är besvarad?

Någon undrade vad Gibson tycker om det hela. Ärligt talat så tror jag han skiter i dom! Han har nosat på Tufsan och det har gått bra, hon är inte rädd för honom. Bara han får ligga på sin matta i vardagsrummet så är han nöjd!

Ska bli kul och se vad barnet tycker om det hela! Än så länge vet hon inget, jag ville inte säga något innan jag visste att det skulle gå bra. Jag ska ringa nu i helgen och berätta, det ska bli kul!

Vad duktig jag är!

Ibland är jag riktigt stolt över mig själv. Stolt över att jag faktiskt kan komma fram till en lösning genom att lirka och inte tappa tålamodet. En ny medlem i familjen kräver ju att man får använda huvudet lite.

Lilla Tufsan hade både långa klor och tovor i pälsen. Pälsen är ju en sak, krävs ju borstning flera gånger, det går inte att få bort allt med en gång precis! Klorna var ju en annan sak... Hur skulle jag göra utan att bli slarvsylta? Märkte att kissen inte gillade att bli fasthållen, då for hon åt alla håll! Så jag tog och gjorde det medans hon låg helt stilla på rygg i sängen! Vi blev nog lika snopna bägge två att det gick så bra.

Snart är hon ju vacker som en prinsessa! Buddha är ju prinsen så de borde ju passa ihop ju. Buddha sjunger serenader för Tufsan och tror att han är den snyggaste mannen i världen. Jag tror att Tufsan tycker att han är en pojkspoling för hitintills har hon vänligt men bestämt jagat bort honom! Det är nog tur för Tufsan att Buddha är en ragdoll, han blir trött efter ett tag och måste vila, hahaha!

Det är inte lätt att vara ny...

Det tar säkert ett tag innan våran nya familjemedlem är lika gosig som Buddha men det går åt rätt håll iallafall. Från att ha bott inne på en toalett och inte vågat gå ut på grund av en hund till att strosa runt överallt och kolla in hur vi har det här. Trots en hund (som inte bryr sig) och katt (som bryr sig VÄLDIGT mycket) så går det över all förväntan.

Här är hon i fönstret och har blivit en "alien-katt"!

Traskar runt bland mina orkideér medans jag själv hade hjärtat i halsgropen (vält INTE ner någon blomma nu!)...

Fast en olycka händer ju så lätt eller hur?

Det var dock tur att det inte var någon som hade stänglar för då hade jag nog blivit lite sur. Nu var det bara en kruka som gick sönder, ingen fara.

Hon måste ju tänka att hon har kommit till ett himmelrike, från toalett till ett klätterträd!

Hon har faktiskt sovit här inne i natt! Buddha brukar ligga där på eftermiddagarna så det lär väl bli slagsmål om det...

Igår låg jag och läste och hon hoppade upp i sängen. Gick runt mig och purrade lite, undra vad hon ville berätta?

Idag på morgonen märkte jag att hon har kissat på lådan. Skitbra för det var jag lite orolig för.

Sedan vågade hon sig inte ut i köket så jag ställde ett fat med mjukmat inne i sovrummet. Tog sedan hunden på en sväng. När jag kom tillbaka var allt uppätet!!! Det var inte dåligt. Nu har hon lagt sig bakom sängen och sover, hennes bästa gömställe tydligen, INGEN kommer in där!

Tuss är inte kastrerad ännu. Nu äter hon p-piller så det inte ska bli nåt mellan Buddha och henne. Inte för att jag skulle kunna tänka mig detta, han får inte komma nära henne men man vet ju inte. Hon ska kastreras sedan men nu ska jag ta Buddha först och sen får jag vänta lite för jag måste samla inop lite pengar först. Tänkte vänta tills de har sådana där kampanjer, man får det lite billigare då.

På morgonen låg hon och gottade sig inne i klätterträds-huset så gick jag fram och började kela lite med henne. Vad är det jag hör? Lägger örat mot hennes kropp och lyssnar... Jo, hon spinner!

Jag tror faktiskt att det blir så att Tufsan stannar här!