Vilken trevlig gäst jag är...

Min bakfylla har suttit i hela dagen. Man kan knappast vara en trevlig gäst när man mår pest... Idag skulle vi äta middag hos mor och far och samtidigt skulle syrran komma från Jönköping...

Efter middagen fick jag lägga mig och jag somnade stenhårt...

Vaknade efter en LÅÅÅÅNG stund, då hade alla fikat och systra mi hade åkt hem...

Så är det att ha en sjukdom som gör att man inte är på topp jämt... Bara att acceptera att någon vidare bra gäst är man inte... Dock är jag väldans bra på att värma upp din soffa!!!

Bakfull?

Känner mig sådan iallafall... Vad gjorde jag igår? Utanför på parkeringen står det en kvaddad bil, kan jag ha gjort detta? Dessutom har ett träd blivit uppdragen med rötterna.... Måste varit jag med tanke på bakfyllans storlek...

Måtte jag ha haft roligt...

Bakfyllet blev värre av det otroligt otäcka uppvaknadet jag fick: en hund som gnällde på ena sidan plus ett barn som försökte få liv i mig på andra sidan! Minns att jag sov med öppen mun som en riktig fyllerist... Måste ha druckit kopiösa mängder igår alltså....

Det blir nog en lugn dag idag...

Hår...

Funderar lite bara... Jag har haft hund i över 13 år. Hunden tappar ju rätt mycket hår, både långa och korta. Nu undrar jag hur många hårstrån som har kommit in i min kropp utan att jag vet det?

Idag fick jag ont i vänster stortå, så där så det sticks så man håller på att få ett bryt! Kunde inte gå ordentligt utan fick hålla upp stortån från golvet! Genast får jag för mig att det är ett hundhår som fastnat... Det har hänt förr och det gör vansinnigt ont! Nu hittade jag inget hårstrå men man vet ju inte om det finns något inuti...

Har hört om frisörer som har fått operera bort hårstrån som kapslat in sig i kroppen, hu så hemkst. Men med tanke på att man har hår överallt, i maten, i sängen, säkerligen även i öronen, så skulle jag inte bli förvånad om jag helt plötsligt fick konstiga symtom... Eller det är kanske därför håren på benen blivit fler?

(Det kan ju aldrig bero på åldern iallafall...)

Lat mamma = pizza...

Ja, faktiskt var det så att jag lovade barnet igår att hon skulle få pizza idag! Dock kände jag att det var väldigt skönt att få strunta i middagen och låta barnen gå till pizzerian. Emmy leker med en kompis så de skulle dela på en pizza. Dock så har de delat på en halv pizza så nu är det en halv kvar för mig att äta! Tur att de inte är några storätare...

Jag kan oxå berätta för er att min älskade dator har hoppat igång igen! Gissa vem som blev glad... Med tanke på att jag bara skulle få 2000 kr för en dator som kostade 8000 från början så är jag sååå nöjd. Jag tackar er för kommentarerna jag fick av er att ni hade datorer som hade repat sig. Jag tog och fönade den med fönen och lät den vara i några dagar. Sen så bad jag en lång bön innan jag tryckte på knappen och den gick igång! Slutet gott, allting gott!

Lyckan vart kortvarig...

Telefonen ringde 20:40...

"Mamma, kan du hämta mig?"

"Redan?"

"Ja, det var den tråkigaste festen jag har varit med om!"

Säg den lycka som varar för evigt... Fast mig gör det egentligen inget för jag tycker att det är bra att hon har en egen vilja. Hon går hem om hon vill det. även om alla andra stannar kvar. En tjej med skinn på näsan som inte bryr sig om vad andra tycker!

Disco-fredag!

Det lilla barnet har blivit stort... Man märker det väldigt tydligt när de ska på disco. Med fina kläder och lite smink så ser hon äldre ut helt plötsligt!

Snälla mamma fick stå och locka allt detta hår... Bra blev det iallafall och barnet blev nöjd trots att jag drog henne i håret ett antal gånger...

Sen kom musiken på och man måste prov-dansa i hallen vid spegeln! För att komma i fas antar jag! Nu har hon ju blivit så stor så hon ska gå på det sena discot... Det börjar vid 20:00 och håller på till 22:00. Mamma följer dit och hämtar, trots att vi bor bara ett stenkast ifrån. Vem vet vad som kan hända annars?

När jag ser henne så uppspelt och nervös så kan man ju inte annat än tänka på sina egna skoldanser... Vi hade inga danser så här tidigt i ålder utan dessa började när vi gick i 7:an. Då fick man åka in till stan för att dansa. Jösses så spännande det va! Man längtade ju ihjäl sig! Minns min första skoldans med en blandning av skräck, lycka och pinsamhet... Jag hade ett par byxor som jag hade sytt själv i cerise plus en tröja som var turkos... Oj så jag såg ut... 

Snart är det dax och jag vet inte men det låter som om hon hyperventilerar ute i hallen... Tala om att hon är nervös!

Jag känner ibland att jag är lite sugen på att bara gå upp på ett dansgolv och dansa som fasen! Men hur skulle det se ut? Jag dansar i huvudet istället så håller jag alla ben och kotor på plats för det kan ju bli en katastrof av det hela!

Nya bilder och trist besked...

Jag har fått nya bilder på den lille Snickers/Buddha! Är han inte bedårande...

Dock så berättade Snickers uppfödare Monica att vi inte kan komma och hälsa på i helgen. Deras älskade hund Sunny hade troligtvis fått en hjärnblödning och de har fått avliva henne... Hon blev hela 14 år... Hela familjen sörjer naturligtvis och vi skjuter upp besöket lite. Man vill ju sörja i fred...