GARNET HAR KOMMIT!!!

Här ser ni mig med paketet med garn mellan knäna!! När man får sms:et med paketets ankomst så får man ju nästan raketfart på hela kroppen för man måste ju hämta det DIREKT! Anette hade beställt 8 nystan och jag 10.

Detta beställde jag:


Alltså två av varje färg blev det. Älskar det korall-röda, så jäkla snyggt!!! Allt ska bli sockar å jag riktigt längtar att sätta stickorna i det å starta. Det är ju bara det att jag måste sticka färdigt det jag håller på med nu... Men jag e snart klar...

HJÄLP!

jag skulle vilja ha en annan blogg-design på min blogg. Alltså så den blev mer som jag, lite vimsig eller så... Vet ni hur jag ska göra? Tänkte om ni visste någon bra sida man kan gå in och fixa en ny desigt eller så. SNÄLLA HJÄLP MIG!!!

En väldigt trevlig sticke-kväll!!!

Igår träffades tre sticke-"idioter" hemma hos Anette för att sticka, dricka kaffe och prata oavbrutet i nästan 5 timmar! Det var då jag och Anette och sedan Anna-Britt som var med för första gången. Hon är äldre (30 år äldre än mig typ) men en mycket trevlig kvinna! Hon har inte bott i samhället så länge och anledningen att vi började prata var att hon undrade var jag hade köpt mina vinterkängor!

Anna-Britt har en tax som heter Egon. Varje gång vi träffas ute så har jag glömt min kamera hemma men jag hade tänkt ta ett kort på honom så ni får se honom. Han är nämligen så jäkla söt! Han ser ut som en söt gammal gubbe med sin mustasch och sedan går han utåt med framtassarna! Hur gulligt som helst! Tack vare hundarna började vi gå ut och gå tillsammans och på den vägen är det.

Anna-Britt hade bakat en helt underbar kaka med kardemumma som smälte i munnen! Eftersom det var första gången som Anna-Britt träffade Anette så var det mycket som skulle diskuteras angående släktbanden i Anneberg. Anna-Britt bodde här när hon var ung och vid några tillfällen gick hon ut och gick med Anette i barnvagn för en fem-öring!

Har tyvärr inga kort på denna trevliga kväll men Anette kanske har. Vi kommer naturligtvis att göra om denna roliga kväll!!!

När man är glömsk...

Kommer man ihåg någonting då? Nä förmodligen inte! Själv är jag glad om jag kommer ihåg att få med mig röven när jag reser mig upp från en stol typ...

Glömska är ingen ovanlighet när man lider av ett smärtsyndrom. Hjärnan har så mycket smärtsignaler så ett litet "sketet" tandläkarbesök inte finns på dess karta! Man glömmer allt som man ska göra och detta kan ju göra en rätt så förbannad. Ett tag var mitt närminne helt borta... Inte roligt för jag visste inte riktigt varför. Sedan berättade Dr Ingemar Söderlund om detta att hjärnan inte orkar och en sten föll från min kropp. Det fanns alltså en anledning och den hette INTE demens! Jag blev mindre glömsk när jag fick min medicin ökad och då vet man ju att det stämmer. Min hjärna är överarbetad av värk.

Numera tar jag min glömska med en nypa salt. Jag vet ju orsaken så jag hetsar inte längre upp mig om jag råkar glömma ett tandläkarbesök. Sen får man ha lite tips och knep om hur man ska komma ihåg vissa saker. Ta mobilen t.ex. Den är ju helt enkelt helt underbar som "glömsk-hjälpmedel". Själv har jag min på alarm alla vardagar. Då slipper Emmy och jag försova oss till skolan! Sen glömmer jag att stänga av den funktionen när hon är hos sin pappa så idag fick jag hoppa upp och stänga av den men ändå.

Att ha en almanacka på väggen i köket är ju oxå bra. Förhoppningsvis kommer man ihåg att skiva upp sakerna där! Papper och penna lite överallt i hemmet. Gör att man kan skriva upp saker var man än är om man kommer ihåg nåt eller pratar i telefon.

Har ni flera tips på hur man kommer ihåg bättre så skriv en kommentar! Jag ska försöka komma ihåg att läsa dom... ;-)

(ett litet "p.s": stress-syndrom ger oxå glömska, bara så ni vet...)

På besök hos arbetsterapeuten!

Hittade tack och lov en handikapp-parkeringsplats som var ledig precis utanför! Väl därinne träffade en av dom många som har ramlat och brutit någon del av kroppen. En gammal jobbarkompis (kommer inte ihåg namnet ens!) hade brutit bägge benen i armen... AJ, AJ, låter inte roligt! Än så länge har jag inte ramlat men det kanske beror på att jag för det mesta "går" på hjul!

Arbetsterapeuten heter Marine och är en sådan där bra människa som man gillar direkt. "Säg hur DU vill ha det så fixar jag det!" Hur glad blir man då? Berättade om min stackars tumme där yttersta leden är ur led hela tiden och att det gör ont om jag stöter i den i nåt. Går inte att ha fingerringar eftersom den har gått ur led inåt handen, inte utåt... Vi ska träffas en gång till för att göra handledsskydd i plast och göra dom så dom skyddar tummen. Nu fick jag en "sov-ortos" som faktiskt var riktigt skön. Man kan ändra den lite eftersom det är som stålstråd inuti. Vi får väl se efter några nätter!




Jag hoppas ju iallafall att den ska hjälpa. Ska få en till den andra handen också.

Sen har jag varit i affären och handlat det jag behöver under veckan:

GODIS ÄR GOTT!!! Iallafall ibland... Kommer säkert att äta så jag nästan spyr...

Att bli tokig på sig själv...

Så här är det: Jag ska om en liten stund åka in till stan och träffa en arbetsterapeut. SÅ VARFÖR I H-E SITTER JAG DÅ FRAMFÖR DATORN? Jag blir tokig på mig själv. Nu MÅSTE jag öka farten!!!!

Slappa, slappa och åter slappa (och sticka oxå såklart!)

Ja för så himla mycket mer har inte jag gjort idag. Har inte ens orkat ta ut min rulle utan gått små korta rundor varje gång. Precis som om jag "sparar" kroppen på det sättet!!! Men ibland blir det bara så helt enkelt, man blir en slö jäkla soffpotatis i ett nötskal. Kanske är det så att jag lider att städningen vi gjorde igår... Ja det är mest troligt...

Sen har jag stickat en aning oxå. Suttit i soffan mesta delen av dagen som sagt och då är sticket en räddare i nöden. Jag skulle ju sett "Vasaloppet" men missade det och kom på det när åkarna var i Högsberg! Fasen oxå! Men sånt man får leva med eller hur, är man vimsig så är man...

Jag har lite minnen kring vasaloppet. När Emmy var nyfödd satt jag med henne och tittade. Eftersom Emmy skrek jämt (kolik) så var jag naturligtvis uppe när det startade och såg hela loppet från början till slut. Jag borde ju förknippa det med allt jobbiga som kolik innebär men icke! Fridens liljor helt enkelt, det är vad vasaloppet betyder för mig.

Emmy och jag har haft våran "dagen-före-jag-åker-till-pappa-dag". Emmy brukar vilja mysa lite extra och prata som bara den. En liten mys-pys-dag helt enkelt. Å vad kan vara mysigare än att ha mys-pys-dag med en tio-åring??? INGENTING!