Gibson 14 år!

Idag är det en mycket speciell dag, idag fyller min älskade hund hela 14 år!

Han föddes i en lada på en gård utanför Nässjö. Gibsons mamma hade gått och gömt sig precis innan och födde två av de 9 valparna i denna lada. En av dem var Gibson. Det blev 2 hanar och 7 honor och jag skulle ha en hane annars fick det va. Gibson var först tingad av ett annat par men de ångrade sig och då tog jag honom.

Gibson var endast 8 dagar gammal då jag tingade honom och då såg han ut som en svart sork! Gibsons mamma var inte så förtjust i sina valpar, när det var matdax fick de stänga in henne med valparna för annars hade de inte fått någon mat. Gibson var lite reserverad som valp, kollade gärna vad de andra gjorde men deltog inte själv. Han var försiktig i allt kan man säga.

När vi fick hem honom "grät" han första natten, sen hittade vi ett par tofflor som såg ut som hundar som han sov med och då var han tyst! Gibson var väldigt lättlärd, han gjorde som man sa direkt faktiskt! En drömhund med andra ord...

Nu är han pensionerad för länge sedan egentligen, gammal som han är... Egentligen vart han pigg ända tills för två år sedan då man började märka att åldern tog ut sin rätt. Numera går vi inte några långpromenader och man får ta bilen till skogen men än är han med på noterna om man säger så. Han är faktiskt piggare denna sommaren än förra, konstigt men sant!

Hur länge ska han leva då? Ja, det får vi nog se.... Än så länge är han skapligt pigg, hur det är om ett par veckor eller månader vet ingen... Jag har sagt att jag inte vill att han ska leva en vinter till men allt beror ju på honom. Som sagt, vi får helt enkelt se...

Idag är det iallafall en lyckans dag, jag är så glad att jag har fått ha denna kompis hos mig i alla dessa år. Grattis min underbare vän! (mer om födelsedagen kommer sen!)

En sticke-kväll med fart!

Vi brukar ju alltid vara hos Anette och sticka, anledningen är att jag bor på andra våningen och Anette kan inte åka rullstol uppför trappan för att hälsa på mig. Trist... Jag står på kö till en trea på första våningen men de som bor där måste antingen flytta eller dö för att jag ska få komma ner och jag önskar inte livet ur dom faktiskt! Flytta är inte heller någon som vill så jag får nog stanna där jag är ett bra tag till...

Åter till sticke-kvällen, en halvtimme innan vi vi skulle börja fick Anette akuta magproblem och ville inte att vi skulle ha sticke-kväll inne på hennes toalett så vi fick ha det här uppe istället. Det går ju bra det oxå bara synd om Anette... Mamma och Anna-Britt kom hit och mamma hade bakat amerikanska muffins som vi smaskade på till kaffet.

Några som tyckte det var jätteskoj med denna kväll var katterna. Troligtvis trodde väl de att de hade fått publik och var tvungna att visa upp allt de kunde. De for fram och tillbaka, de jagade flugor, de hoppade hit och dit, de klöste som galningar på katt-trädet och de brottades med varandra.

Jag tror att vi hade lika roligt som de hade! Sticket struntade de i, det kunde ju annars ha blivit jobbigt med två katter som jagade garnnystan, de jagade varandra istället.

Idag ska jag baka en sockerkaka, anledningen är att någon fyller år imorgon... Hade tänkt ta en sväng ut i skogen oxå men vädret är väldigt omväxlande, ena stunden sol och andra stunden regn... Jag hoppas det blir bättre imorgon så jag kan fira födelsedagsbarnet utomhus. Vi får väl se hur det blir...

Jag är chockad...

Kan man bli annat när man redan klockan 11:53 har bäddat, strykt kläder och plockat in all tvätt... Detta är verkligen inte likt mig, jag får nog gå till doktorn...

Nu känns det så där förträffligt bra, allt är snyggt och iordning, precis som jag egentligen VILL ha det men oftast inte orkar ordna. En jäkligt bra förmiddag med andra ord!

Om ni undrar vad jag hade för mig igår så är det tyvärr hemligt. Visst låter det spännande? Ni kommer att få veta i sinom tid men än så länge får det vara min lilla hemlighet. Ikväll ska vi dock INTE göra hemliga saker, eller vad vet jag egentligen! Vi ska iallafall sticka hos Anette och någon av oss kanske ska sticka någon present, vad vet jag... Själv håller jag på med en sjal som är lite "hittepå", alltså vet jag inte riktigt om den blir bra i slutändan. Man vet aldrig...

Ska meddela att vädret är åt skogen... Alltså man kan INTE gå i skogen för vädret är väldigt märkligt. Solen skiner men helt plötsligt kan det komma en skur så man blir dyngsur! Tror jag stannar i soffan idag...

Dessa underbara djur...

Eller vad tycks om Gibsons och hans tvillingbror "Hårius"?

Tyvärr så syns det inte hur stor hans bror är, jag kan lova att han är större än man kan tro!

Tusselussan har blivit en riktig gosekatt som spinner så fort man klappar henne. Hon är fortfarande skygg och gillar inte främlingar men hon hoppar gärna upp i knäet på kvällen och gosar så in i norden! Mysigt. Buddha gosar med mamma när mamma har lagt sig. Då sätter han sig nedanför sängen och med ett högt "MRRRRAUUUU" hoppar han upp.

Han bryr sig inte det minsta om han råkar landa mitt på någon av mina ömma kroppsdelar, nejdå, bara stövla på. Han tror att han är en liten bomullstuss som inte väger någonting!

Sedan vill han lägga sig på min huvudkudde. Är det då så att jag läser eller tittar på tv så går ju inte detta eftersom jag använder bägge mina kuddar. Tala om att Buddha blir sur, han sätter sig på ens bröst så man absolut ínte ska missa honom...

Så fort man har släckt lampan och jag har lagt mig på min kudde kommer han spinnandes som en traktor och lägger sig på "sin" kudde ovanför mitt huvud.

Här är två underbara kort på Tussan, hon älskar att ligga på detta sättet på soffryggen. Ska man inte ramla ner när man har somnat är det ju bra om man låser fast sig genom att ha ett ben åt vardera sida!

Hon ser ju JÄTTETJOCK ut! Jag kan meddela att när jag fick henne så var hon så jäkla smal, man såg ryggraden. Alla som såg henne tyckte hon såg så jäkla smal ut och hon var nog nära döden oxå. Vägde henne inte förräns jag hade matat upp henne lite, detta var vid kastrationen, då vägde hon 2,5 kilo. Nu väger hon 3410 gram, hon har gått upp mer än ett kilo sedan jag fick henne!

E

Hörde en trist sak idag.... När vi bodde i stan var Gibson kompis med en Staffore shire bullterrier som hette Zeb. Idag fick jag höra att just idag hade de tagtit bort honom vid en ålder av 15 år... Usch och fy säger jag bara...

Mitt onda knä...

Drömde i natt om att jag hade så jäkla ont i knäet. Så in i nordens ont alltså! En människa kom och sa till mig att det var ju inte konstigt att jag hade ont, jag hade ju en stor knöl som var helt ill-blå på knäet. Tänkte att det var ju bra att veta och då vaknade jag...

...av att jag hade så jäkla ont i knäet!!! Då hade leden lagt sig lite fel (brukar göra så men jag har hört att det räcker att bara försöka få benet rakt så lägger sig allt tillrätta) och att försöka få benet rakt är inte det lättaste när det gör så in i vassens ont! Men, men, skam den som ger sig, det ordnade sig och efter en stunds svärande så somnade jag igen....

....och vaknade av att det regnade så in i norden... Den känslan var MYCKET skönare...

En så jäkla bra dag!

Idag så har både Anette och jag fyllt våra lungor med skogsluft! Vi tog rullstolarna och åkte nästan samma väg som jag åkte igår, fast lite längre åkte vi idag. I skogen finns det små vägar som jag antar har gjorts för de som har hand om skogen. Lite knöligt är det att åka på dom stundtals men det är smällar man får ta!

Här ser ni våra fötter:

Vi tittade naturligtvis efter svamp men oxå andra vackra saker. Stenar är ju oxå vackra eller hur!

Vi blev lite paffa när vi såg detta kalhygge. Ser ni på toppen av tallen? Där är en sten ditlagd, det låg stenar på varenda liten stubbe, lite märkligt faktiskt... Vi skojade om att det kanske var någon sekt som gjorde så... Vem vet?

Vårat mål med denna utflyckt var kyrkogården. Vi skulle titta på Anettes pappas gravplats i kistlunden. Innan vi gick in på själva kyrkogården så hittade vi detta trädet:

Jag plockade och vi åt som fasen! Vad körsbär är gott...

Väl på kyrkogården så satte vi oss och fikade i minneslunden. Så vackert och fridsamt det kan vara på en kyrkogård... Se vilken utsikt vi hade, så otroligt vackert det är med stenmurar:

Utsikten från minneslunden:

Man ser kyrktornet bakom träden.

På hemvägen åkte vi på "stora" vägen. det gick fortare men samtidigt är utsikten inte lika vacker plus att bilarna susar förbi.

Detta var en alldeles underbar dag, sol, fika,kantareller, körsbär, blåbär, hallon och en himla bra vän, kan det bli bättre?

Känns som om man är i himlen...

Idag tog jag rullen och åkte ut i skogen. Hade sådan längtan efter skogsdoft så det inte var klokt! Ibland kommer ett sådant "skogs-sug" och då bara MÅSTE jag ut och kolla "mina" marker.... Först hittade jag denna gula "katt-kiss-blomma", vad den heter har jag ingen aning om men den luktar INTE gott direkt...

Svamp är väl det jag kollar efter allra mest när jag är i skogen. Här är en liten svamp-bebis, tror det är en panterflugsvamp, himla vacker tycker jag.

Myrorna jobbar som attan och jag ber om ursäkt för att jag säkerligen mördade några hundra med rullens hjul...

Kantarellen i all ära men denna svampen slåss om förstaplatsen tycker jag, Karl-Johansvampen eller Stensopp som den oxå heter. En delikatess bland svamparna.

Ljungen har slagit ut och bildar vackra lila fält lite överallt. När ljungen lyser bland gråa stenar och grön mossa så njuter jag, det är så vackert...

Vägen som jag rullade fram på är relativt handikappvänlig. Regnet hade dock gjort stora fåror i marken på vissa ställen så det kändes som om alla kotor hoppade hopprep ett tag. Lite ont får man faktiskt räkna med när man åker på småvägar anser jag!

Något som oxå lyser upp i skogen är lingonen... Det finns massor i år, iallafall där jag har kollat.

Visst är dom vackra...

Jag var ju dock mest ute efter kantareller och gissa om jag hittade några?

Räckte defenitivt till em middag om jag säger så! Jag är så lycklig och har fyllt på min "skogs-depå" ordentligt idag. Tänk att det behövs så lite för att man ska må gött!