Nu är det dax för lite nostalgi...

När jag var liten så hade jag ett dockskåp... Detta lekte jag med varenda dag, jag sparade min månadspeng för att kunna köpa möbler plus att jag önskade mig saker till det i julklapp och när jag fyllde år. Det tog en herrans massa år innan detta dockskåp var komplett och kanske skulle det vara en del till med garage men då var jag inte intresserad längre. Min kära mor plastade in det och ställde undan det...

Ända fram tills nu! För ett par dagar sedan var mamma och pappa här och lämnade det. Dammigt var det och luktade lite unket men med lite ajax så blev det rent och luktade gott! Det kära barnet blev eld och lågor när hon hörde att hon hade fått detta, hon har pratat om dockskåpet i flera år utan att vi har kommit till skott. Det har nämligen stått längst in i en gammal gardrob så det tog tid att få fram det.

Nu ska ni få gå husesyn, här är köket:

Inredningen är äkta 70-tal!

Gillestugan med öppen spis:

Badrummet med supersnygg grön inredning.

Läshörnan uppe i tv-rummet:

Tv-rummet:

Kolla in alla flaskor som har suttit på dansk körsbärslikör... Man kan tro att mina föräldrar inte gjorde annat än drack sådant...

Föräldrarnas sovrum. Min kära mamma har sytt både gardinerna och sängkläderna:

Barnens sovrum. Kolla in vilka snygga fondväggar...

Finrummet med gamla möbler:

Visst är det fint! Jag blev så nostalgisk när jag satt och torkade av alla grejer, mindes hur jag lekte med allt... För några sekunder var jag det lilla barnet igen...

Godmorgon!

Här har ni nästa års modefrisyr, ALLA kommer att vilja se ut precis så här!

Idag är det sol här! Man bockar och tackar! Äntligen lite värme...

Jag är bakfull...

Man kan fråga sig hur detta är möjligt? Jodå, fastän jag bara tog en liten, liten mojito så känns det som om huvudet inte alls vill vara med idag... Inte är det mojitons fel heller, jag klarar inte av att vara på diverse tillställningar. Igår hade jag ju kryckorna istället för rullen, det är så himla kuperad terräng där midsommar firas och rullen är så svår att ha då. Sedan vill man ju inte köra över allas fötter heller...

Kaffet är i min kopp, förhoppningsvis kan detta bota det värsta. Jag ska ju inte göra någonting idag så det gör ju ingenting om jag har lite huvudvärk... Jag sitter och tänker på alla som är bakfulla på RIKTIGT idag... De som vaknar i ett tält, nerspydda och orkar inte ens röra sig en millimeter... Eller de som vaknar och inte känner igen sig alls? jag är inte avundsjuk på dessa människor men jag kan känna att det hade varit roligt att tillbringa denna dagen med någon man tycker om eller vänner så dagen inte blir en helt vanlig dag...

Jag brukar inte känna mig ensam, jag har varit det i nio år ungefär... Jag har alltid haft fuillt upp med sjukdom, barn och djur så jag har knappt inte hunnit känna efter. Ibland känns det dock väldigt ensamt, speciellt då det är högtider eller andra tillställningar då man bör vara fler än en...

Jag får nog skaffa mig en man! Eller? Kan man köpa en på postorder så vore jag glad, ut och ragga orkar jag inte... Var ju med på en dating-sajt ett tag men jag känner att det tar emot, jag liksom VILL inte.... Någon som har en robot till salu?

Ja, inte e det som det va förr...

Plötsligt kan man inse att man håller på att bli gammal... Som när man åker till hembygdsgården och börjar undra hur många gånger man har gjort likadant innan? Eller att man liksom inte bryr sig om midsommar för ens barn är ju ändå inte hemma...

Åt sill och potatis hos mor å far vanligt...
Somnade på deras soffa efter maten som vanligt....
Åkte upp till hembygdsgården som vanligt...

Dock gjorde jag en ovanlig grej: Jag vann INGENTING när jag tog lotter! Väl hemma var mina fötter ömma. Lade mig i soffan och kollade på trist tv... Senare på kvällen var det en skräckfilm från början på 80-talet... Vaddå utan teknikens under vad gällande specialeffekter, dock gjorde filmen mig lite rädd iallafall, haha... Fick gå med hunden fort så jag slapp vara ute i halvmörker en längre stund...

Jag tänkte att jag skulle önska er en glad midsommar men det är väl lite sent så jag önskar alla en glad sommar istället! Nu ska jag hålla tummarna för lite sol oxå för hualigen så kallt det är på kvällarna (och ibland på dagarna oxå). Nu vill vi gärna ha lite sommar innan det blir höst, tack!

Jag blev nästan en galen yxmördare...

Jävlar vad arg jag har varit... I detta samhälle bor det en pojkspoling som vi kan kalla "M". Denna grabb har i alla tider retat hela samhället genom att köra som en dåre så man har varit rädd om sina barn och spelat som en idiot både i sin lägenhet och i bilen. Idag rann min bägare över...

Sitter och tittar på tv och hör inte ens tv:n för att han står med sin bil utanför och spelar som en tok! Jag tog hunden och gick dit!

"Måste ni hålla på å spela som idioter, jag kan inte ens se på tv!"

"Öppna dörren så du kan lyssna då..." säger en full grabb.

"Förstår ni inte hur det stör de som bor här, en del är gamla och vill sova!"


"Din hund stör mig..." säger den fulle grabben igen. (Tydligen vågade han inte säga att jag störde honom...

"Du stör mig!" Säger ägaren till bilen.

"JAG HAR VÄL FÖRHELVETE ALDRIG STÖRT DIG!" vrålar jag åt honom. "Du däremot har väckt mig åtskilliga gånger med ditt jävla spelande på nätterna!"

"Jag bor ju i Dalarna ju." säger han och tror inte jag känner igen honom (han bor visst där måndag till fredag).

"Du, "M", du har väl bott här innan eller? Sänk volymen eller åk ut i skogen och spela,  för fan visa er lite mogna och visa hänsyn!"

De sänkte musiken, det gjorde de faktiskt, de till och med åkte därifrån... Varför har ingen vågat säga till dom innan? ALLA i hela samhället har retat sig på denna pojkspoling men ingen vågar säga något. Om inte deras föräldrar kan säga ifrån så måste ju någon göra det, det handlar ju om att respektera varandra!

Mina grannar sa att jag fick en stjärna på himlen för att jag vågade säga till. Visst att jag var förbannad men någon gång måste man sätta stopp. Hade mitt egna barn gjort så som han gör så hade jag plockat bort någon del på bilen så den inte gick att köra plus tagit stereon. Jag hade blivit VANSINNIG om mitt barn inte visade andra hänsyn!

Vad tycker ni? Ska ungdomar få göra precis som de vill bara för att de är just ungdomar?

Min hjärna går på lågvarv...

Denna dagen har inte varit på topp om man säger så... Kunde inte somna igår. Vid halv tre kände jag att nu jäklar somnar jag snart men DÅ RINGER TELEFONEN!
Blev en aningens förbannad så jag bara stängde av. Då ringer det igen så jag svarar, man vet ju aldrig vem det är liksom.

"Det är Renée"

"Hej, det är Alexander... "

"Du har ringt fel!"

"Nä, det har jag inte, vad konstigt du låter!"

"Du har ringt fel vad du än säger!"

Till slut lyckades hans kompisar intyga honom att han hade ringt fel, han ursäktade sig och så var det samtalet över... Hur pigg är man nu då? Plus att signalen hade fått igång bägge katterna, de sprang och sladdade på mattan i sovrummet, Buddha sladdade in i sängbordet hundra gånger och ibland tog han och sladdade över mig i sängen... Kan jag säga att jag var LITE trött till slut?

Tror jag sov två timmar eller nåt till slut... Så idag går hjärnan på lågvarv, känns som om jag inte kan tänka en enda vettig tanke... Den som väcker mig natten som kommer ska iallafall tänka sig för både en och två gånger för jag kommer troligtvis att bryta ihop och förvandlas till en galen yxmördare...

Nu funkade det, HURRA!

Jag skulle ju sätta in bilder igår och det inte gick, nu jäklar så ska ni få se, här är Tussan "the grass-killer" igång med att äta!

Rödklöver och vad heter den andra blomman?

Här är två blomster som jag inte har en aning om vad de heter... Den mörkrosa "stjärnan" trivs iallafall att ha rötterna blöta, den växer nämligen gärna i eller nära vatten.

Här är blåklocka, den känner jag igen!

Buddha gillade inte blommorna... Han luktar hellre på Gibson!

Undrar vad han luktar? After shave?