Jag har varit på s(katt)jakt...

Jäkla kattskrälle som smiter ut precis när man öppnar dörren... Fast det är väl inte så konstigt egentligen... De små kulorna har ju trillat ner och alla "killbaciller" kanske gör att Buddha vill ut och göra barn på bygden.
Sen tycker väl Buddha att det är orättvist att hunden får gå ut och inte han (iallafall inte mer än en gång om dagen).

Sedan har jag varit på leksaksjakt oxå. Hittade fem bollar och en mus! Alla låg under sängen... Har ju en säng med sockel längst ner och inte fasen är det lätt att komma in där och leta efter saker... Buddha är numera för tjock för att krypa in där men leksakerna hamnar ju där ändå... Där och under badkaret. Så man riktigt får slita med att hämta fram dom... Han vet nog vad han gör lille Buddha...

Emmy byter idag hem... Två veckor utan barn är jobbigt... Fast min rygg säger att jag ska titta på sjukhusserier i två veckor och vila. Kanske inte en så himla dum idé... Fast jag vet att jag har extremt svårt för att vara helt stilla så länge. Visst att kroppen kanske behöver vila men min hjärna behöver lite stimulans oxå. Lite fika med kompisar har väl ingen dött av så det får det nog bli. Hjärnan börjar nämligen känna av vårkänslorna! Känner ni dom ni oxå?

Medans mamma ligger på soffan...

...sköter sig ungarna exemplariskt! Städar undan allt efter maten, plockar undan i rummet efteråt... Inga problem alltså! Vad glad en mamma kan bli när man märker att ens unge förstår att mamma inte kan göra allt. Barnet var ju så glad oxå över att hennes kompisar ville komma och fira hennes nya rum! Fast de trodde nog det var ett födelsedagskalas för alla hade med sig paket.... Ja inte gjorde det något!

Jag fick alltdå ligga på soffan och det var behövligt, mina fötter och ben har inte hämtat sig riktigt än efter pulsandet i snön... Nu ska ju Emmy vara hos sin pappa i två långa veckor så jag har ju tid på mig att vila. Eller försöka vila iallafall... För hur lätt är det att vara i stillhet när varenda fönster skriker "PUTSA MIG NU!!!"?

Sen vågar jag knappt titta ut på min balkong. Snön har förstört varenda kruka och alla balkonglådor (orkade inte fixa detta i höstas så jag får väl skylla mig själv antar jag) så de är i flisor typ... Ärligt talat så tror jag att jag tar all skit och kastar ner på grannens altan... Jag säger bara "det var INTE jag!!!" och så är jag av med den skiten!

Jag leker super-morsa!

Jag står och steker massor med hamburgare plus att en långpanna med strips är i ugnen. Inne på Emmy rum spelar fem tjejer Wii och fnittrar som bara fem tjejer i 11-års åldern kan göra. Emmy har nämligen invigning party för sitt nya rum! Hon var ju så himla glad över att få rummet iordning så hon ville ha ett litet partaj och visa sina kompisar!

Eftersom jag innerst inne är en super-morsa så fixar vi till ett party! Lite käk, chips och godis, mer behövs ju inte! Lägger man till lite musik och dataspel så kan de underhålla sig själva i flera timmar. När jag har lagat maten så kan jag ligga i soffan och slappa medans ungarna fnissar och äter chips och godis så de nästan mår illa!

Solen skiner så man nästan blir alldeles förblindad när man går ut, en underbar söndag med andra ord!

Ett besök på Willys...

Visst låter detta som en dramakomedi? Åka och handla... Käre pappa följde med mig eftersom mina ben mår lite kasst efter gårdagens promenad i 30 cm snö... De är som kokt spagetti idag!

 Före själva handlingen så var jag på apoteket för att ta ut mina kära piller. Precis innan vi skulle parkera på handikappen utanför så kom en volvo och ställde sig där. Ut skuttar en alldeles frisk tjej utan en handikappad skylt i sikte. Pappa tutade på henne och jag höll upp min handikappskylt i bilfönstret. Hon kände sig nog en aningens dum men hon gick tillbaka till bilen och åkte därifrån!

På Willys handlades det både det ena och det andra. Man får ju pappa på när man har bärhjälp! Dock blev jag så trött så väl hemma tog jag först en sväng med bägge mina djur innan jag stupade i soffan och somnade som en gris...

Nu ska jag bara flyta runt här hemma känner jag, orkar inget mer ändå... Orkar inte ens byta kanal, har tittat på Nickelodion halva dagen...

Ny dag, nya tag... (plus söta kulor!)

Igår var det ju dagen from hell för många i detta landet. Här kom väl runt 30 cm i runda tal och jag kan säga att 30 cm är 29,99 cm för mycket, minst! Idag ser det dock ut så här:

Strålande sol... Det var ju väldigt onödigt att släppa ner 30 cm av denna vita skit om det nu ändå ska smälta bort! Tala om slösaktigt eller hur! Fast visst blir man glad när solen skiner, speciellt när man ser hur snön smälter, jag säger bara HA-HA!

Något annat jag blir glad när jag ser är min kisse. Syrrran tyckte att jag skulle ta ett kort på hans små kulor innan de är ett minne blott. Så här är de små söta grynen:

Ärligt talat så ser det rätt kul ut med mörkbruna kulor till beige päls! Nästan synd att ta bort dom eller? På ett sätt så gjorde det inget om de var kvar men han kanske blir odräglig med tiden? Nu är han iallafall allt annat än odräglig, faktum är att jag inte har märkt direkt några "upphetsad-kisse-syndrom" än så länge iallafall. Kisset luktar lite annorlunda men inte så man spyr.

Hoppas solen skiner på er ALLA idag, gå ut i så fall och NJUT!

Vill inte se skiten...

Menar den jäkla snön som bara hade mage att vräka ner här när det började se lite ljust ut... Har legat i soffan med en filt för ögonen så jag slipper se eländet. De kom dock på förmiddagen och snöröjde undan skiten så jag kunde gå lite längre med Gibson den andra gången.

Innan denna snön kom så hade jag precis fått lite vårkänslor. Jag kände hur önskan att göra fint hemma bara bubblade inom mig. Ville putsa fönster och röja bland all skit. Tänkte ta lite i taget så jag mäktar med det men nu känns det som det kvittar... Jag väntar tills jag hör takdropp och ser lite gräs innan jag kör igång "operation städ".

Några som hade det väldigt jobbigt idag var hemtjänsten. En del hade kört av vägen, inget var plogat vart de än åkte! Först hade de fått skotta fram sina bilar... De är beundransvärda våra små "flickor"!

GAAAAAH!

Kunde ni höra mig skrika imorse när jag drog upp persiennen i mitt sovrum? Jag som inte skulle ropa "HEJ" fick ropa som fasen! Pappa hade mätt imorse (typ kl sex) och då hade det kommit 24 cm... Det vräker ju ner fortfarande så snart kanske man inte kan se ut, vem vet?

Skulle ju då ta en liten runda med hunden imorse... Gick 3 steg sen fick jag stanna både på grund av att jag blev andfådd och att jag fick ont... Jag gick den minsta runda ni kan tänka er och den tog 20 minuter! Grannarna fastnade med sin bil och fick skotta och greja för att komma loss. En annan tjej som jobbar på frisersalongen här står just nu och skottar i korsningen då hennes bil oxå har fastnat! KAOS!

Det kanske inte ser så farligt ut men med tanke på att man igår kunde se gräs på marken så är det så enormt tragiskt...

Gibson var iallafall glad men han var nog oxå den enda...