tisdag 7 december 2010

Blommor för hela slanten!

Ni som har följt mig ett tag kanske minns min passion för orkideér. Jag har bara dessa blommor i mina fönster (förutom på dass, och i Emmys rum), en del har jag köpt utan att veta vilka blommor det blir (man kan köpa dom när de har blommat färdigt, billigt som fasen!). Den som jag VERKLIGEN har varit nyfiken på är denna:

Detta är en orkide med prickiga blad som ÄNTLIGEN har fått sin första blomma! Jag har dock ingen aning om vad den heter, så är det någon som vet så får ni gärna berätta!

Himla snygg är den..

Här ser ni de prickiga bladen.

Jag har fler som blommar, bland annat denna vita underbara sak...

Denna fick jag av mina arbetskamrater när jag gick i pension (nu lät det som om jag är hundra år...).

Denna vackra lila sak hade åtta stänglar ett tag! Dock gillar den inte när det är för varmt på elementen har jag märkt för då skrumpnar knopparna ihop... Inte bra...

Nu ska jag njuta över att min lägenhet är städad!


måndag 6 december 2010

Förvirring?

Hoppas ni inte har blivit lika förvirrade som jag är nu när jag håller på att blippa hit och dit med mall-designen... Nu tror jag att jag känner mig nöjg faktiskt!

Nu jäklar!

Har ändrat mall, vad tycks?

Den satt hårt...

Tummen är det jag pratar om alltså... Efter att ha smörjt hela ändan med såpa plus skaffat en kofot så fick jag äntligen ur den jäveln!

Så nu har jag varit riktigt duktig och gjort nästan alla sakerna på "att-göra-listan". Jag tänker ge mig en belöning för detta... Jag får lägga mig i soffan och gossa in mig, det kallar jag belöning!

Fru Venus tyckte by the way att jag skulle ha en 200-meters löplina till vovven... Det hade ju varit bra iofs men vovven vägrar gå en meter utan sin matte... Han är 13 år, en stor schäferliknande vovve som borde vara en riktig tuffing, dock stämmer det inte ett skit... Han är nog den larvigaste hund som finns! Fast det vet ju inte andra! En del tar en omväg när Gibson kommer. De skulle bara veta att det är nog han som är räddast!

Ta tag i livet!

Då var det måndag igen... Jaha... Jag har varit duktig och skrivit julkorten till "Unes States" plus alla andra till "sverigelandet". Nu har jag egentligen massor att göra men jag liksom skjuter det framför mig (eller bakom?). Varför sitter tummen i röven så jäkla hårt ibland?

Idag hade de skottat härute så jag behövde minsann inte klaga på det. Dock så körde jag (med el-rulle alltså) in på en väg som var hur skumpig som helst. Inte bra kan jag säga... Till slut orkade jag inte hålla upp huvudet utan fick sitta och glo rätt ner i marken! Herregud... Det är sådana här tillfällen som gör att jag kommer ihåg hur jäkla dålig jag egentligen är... Fast jag är jäkligt bra på att förtränga detta ska ni veta!

Nä Renée, nu får du fan ta tag i ditt liv!

söndag 5 december 2010

Ingen mästerkock här inte!

Kollade just in sökorden till min blogg och ett av orden var "gourmetköttbullar"...Jag som är värdelös på att laga mat!

Dock letar jag efter en man som vill bli min kock för evigt. Finns du där någonstans?

Tack för all snö (eller inte)...

Nu har det snöat igen... Eller rättare sagt det håller på och kommer säkert att göra det hela natten. Jag kan säga att jag är inte direkt glad... Har precis kommit in från en runda med hunden och den rundan var inte det lättaste...

Varenda människa som kör snö på något sätt borde få testa att sitta i en rullstol och försöka ta sig fram när det har snöat som det har nu! Så skulle de få se hur jäkla lätt det är...

Det pratas hela tiden om hur jäkla handikappvänligt landet/kommunen har blivit. BULLSHIT! Hela vintern är ju så ohandikappvänligt som det bara kan vara! Mer och mer ska de spara på att vänta så länge som möjligt innan snön körs bort och genom detta så blir fler och fler handikappade människor innelåsta i sina hem.

Vad hjälper det att det finns ramper både här och där om jag inte ens kan ta mig dit?

Detta gör ju att jag får använda mina ben mer än vanligt och jag kan snart inte gå med dom... Grejen är den att jag har nerver ikläm i bägge mina fötter ( i resten av kroppen oxå men fötterna är värst, tyvärr) och jag ska helst inte använda dom för mycket för då blir det så mycket värre. Jag vill ju kunna använda dom så länge det går men då MÅSTE jag vara rädd om det jag har...

Nu vet jag ju att jag är bara en liten ynklig människa och att de skiter fullkomligt i vad jag tycker och tänker... Jag vill bara just i detta nuet få ut min aggression! Så nu är jag glad igen (tills nästa gång jag ska ut antar jag...)!