Stickcafé med misslyckad kaka...

Igår var det då dax för stickcafé. Till er som undrar kan jag berätta att egentligen är det ju inget café utan vi träffas hemma hos Anette och stickar och dricker kaffe. Det är då Anette, jag, min mamma och Anna-Britt, är man för många så pratas det bara i munnen på varandra så fyra är lagom tycker jag.

Igår var det min tur att ta med fikabröd och jag bakade en misslyckad kaka (naturligtvis!) som jag tvingade i dom! Ät och var glad...

Dagen innan hämtade jag ett paket på posten med garn som jag hade beställt från Vartofta:

Det är bara rent ullgarn som Lovikka och Viking naturgarn. Tanken är att det ska bli en grej till lille Buddha. Jag har en bild inne i huvudet men sen kanske det inte blir så, vem vet... Här är iallafall början på detta projekt:

Resultatet får ni se när det är färdigt, vågar inte säga vad det ska bli för det kan hända att det blir något annat!

Detta är iallafall vad jag pysslade med igår:

Den lila "struten" är till Emmy (om hon vill ha den vill säga...). Den är stickad i acrylgarnet duo från Järbo. Jag är ju inte så förtjust i acryl men barnet vill inte att det kliar, hon är petigare än nån annan jag känner så det får alltså bli acryl...

Den vita tuben har jag gjort till mig själv och den är stickad i ett garn som heter Navia och innehåller 60% lammull, 25% alpaca och 15% mohair. Väldigt varmt och skönt! Ett dyrt garn är det nog egentligen men jag köpte det billigt för det skulle utgå! Ibland fyndar man helt enkelt!

Så nu vet ni lite vad jag pysslar med! Idag är jag dock inte så pigg... Världens huvudvärk så det blir nog soffan och vetekudde...

Jag tror jag dör så kallt!

Jag bor i Småland. Här borde det vara varmare än vad det är längst upp i norra Sverige men ack nej...

MINUS 24 GRADER var det i morse...

Gibson skuttar på som vanligt men lille taxen Egon ville inte gå idag... Trots vinterjackan han har på sig så var det för kallt. Han stannade och lyfte tassarna hela tiden... Vi gick absolut ingen lång runda (hade varit djurplågeri!), bara runt husen men det räckte för honom. Gibson dök ner i snön och fattade nog inte alls varför Egon stannade hela tiden...

Själv frös jag bara lite, lite. Det finns ju bara dåliga kläder eller hur! Har man hund så brukar man ha bra kläder med tanke på att man får ge sig ut hur jäkligt det än är. Idag gick jag (hade jag suttit i rullen hade jag frusit knäna av mig!) men lite frös jag om rumpan faktiskt (där och ingen annanstans, märkligt!).

Ikväll ska vi ha stickcafé och det är ju passande en sådan här dag eller hur!

Ibland tar det sig!

För första gången NÅGONSIN (skojar inte!) så har jag varit före i tiden. Iallafall med detta : ATT KÖPA JULFRIMÄRKEN!

Ett år skrev jag alla men hade inte råd att köpa frimärken... Tycker nog ändå att det är lite kul med julkort. Visst att man kan skicka via nätet eller sms men för mig är julkortet en tradition. Så idag har jag börjat med "julkorts-listan". Eftersom jag är en aningens vimsig så har jag ju ingen aning om vilka jag skickade till förra året eller vilka jag fick ifrån... Jag får helt enkelt improvisera!

Denna dagen har varit en underbar dag förutom en sak: det har varit skitkallt! Annars har solen strålat och vintern är ju så vacker... Sådana här dagar skulle jag önska att jag kunde gå en runda i skogen... Just nu är det för kallt för att sitta still i en rullstol. Undra om det skulle hjälpa om man fick tag på en begagnad rymddräkt, det vore väl bra mot kylan iallafall??? Jag skulle dock inte ha glashjälmen på... (bara vid minus 25...)...

Gårdagen gick från superbra till as-dålig...

Igår fick Anna-Britt och jag för oss att vi skulle åka till stan. A-B har inte dubbdäck på sin bil så vi skulle ta min bil och jag skulle köra. Först skulle vi bara komma in i bilen...

Öppnade främre dörren och det gick bra, hade haft värmen på ett tag. Sen öppnade jag bakre dörren och den gick inte att stänga sen... Attans! Var bara att stå där och se fånig ut och försöka slå igen den ett tusen gånger men ack, ack... Ett tag trodde jag faktiskt att vi skulle få strunta i resan men då helt plötsligt fastnade dörren!

Sedan skulle ju bagaget öppnas oxå... Detta projekt var dock alldeles för jobbigt för oss "kärringar" så vi åkte utan att ha fått upp det.

Vädret var underbart trots tio minus, solen sken och vi njöt av resan in till stan. Tog och stannade vid ÖB, handlade som fasen och i kassan började jag att tänka på mitt bagage som inte gick att öppna... Fasen! Ringde till pappa (som är fastighetsskötare just till de hus där ÖB ligger), han var i närheten och kunde rädda oss! Han tog en kofot och slog bort all den is som gjorde att bagaget inte gick att öppna! Underbart att ha en så snäll pappa!

Sedan åkte vi till en underbar liten blomsteraffär där det fanns hur mycket som helst att köpa! Jag köpte en mörkröd stor amaryllis plus en vit mini-amaryllis. Ska bli jätte-spännande å se hur den ser ut!

Sen for vi till Willys och efter det var bagaget helt fullt! Nu började jag att må riktigt dåligt, huvudet kändes som om det var löst och det värkte som fasen i kroppen... Hem kom vi iallafall! Gick en liten runda med hunden och plockade sen in alla varor. Sedan var det soffan för hela slanten. Var som en zombie hela kvällen. Kroppen kändes som om den fick elektriska stötar hela tiden, varenda muskel krampade...  Klockan halv åtta gick jag och la mig!!!

Vaknade väl några gånger men bara för att somna om. Dock så hade jag ställt klockan så vid halv nio gick jag upp efter att ha sovit i 13 timmar!!! Sömn är bästa medicinen eller hur!

Jag kan säga att jag mår inget vidare idag... Man får betala för att man har roligt men det kan jag ta!

En riktigt snöig advent

Utsikten från mitt vardagsrumsfönster... Eller bristen på utsikt för snart ser man ju inget för all snö. Just nu fullkomligt VRÄKER det ner ännu mer snö så risken finns nog att vi blir en aningens insnöade idag... Vaktmästarna här är ena riktiga latmaskar nämligen och skotta på en helg är inget de prioriterar... Snart kommer jag dock att explodera av ilska då jag inte orkar pulsa i snö.  

En sak som är bra med min lägenhet är att inne är det varmt! Sedan håller jag värmen med min restgarns-sjal som jag har på mig varenda minut. Varm och go!

Jag håller ihop den med ett skärp så den inte far iväg.

Fick en fråga om hur man gör en sjal. Svaret är att kan man sticka räta maskor så kan man göra en sjal. Jag brukar börja med tre maskor. Sedan ökar man en maska efter första maskan på varje varv. Så håller man på tills man har fått rätt storlek, smidigt!

Jag håller på med ett nytt projekt men jag tänker inte visa det förrän det är färdigt. Jag hittar på mönster i huvudet och sen vet man ju inte om det blir bra när det är färdigt... Garnet jag hade hemma räckte dock inte så jag har beställt mer.

Nu tror jag att jag ska ta den där mys-stunden med tänt ljus och en kopp te. Jag har druckit kaffe idag och jag glömde faktiskt att tända ljuset i staken... Jag är inte förvånad...

Och så vart jag ensam igen...

Barnet ville idag åka till sin pappa. Med tanke på att hon kom till mig för två veckor och en dag sedan så ska hon ju dit men det blev så himla tomt här i lägenheten... Fastän man kanske egentligen inte säger så mycket till varandra på en hel dag så är det ett sällskap bara att någon sitter i samma rum. Märkligt det där...

Eftersom minusgraderna knackade på dörren idag, plus att barnet kände sig förkyld så har vi faktiskt inte gjort så himla mycket. Allt pyntande (låter som om jag har pyntat stockholmsslott men det handlar om två fönster...) har gjort min kropp helt öm... Detta plus denna jäkla kyla. Igår vid sista rundan så tog jag på mig lite för lite kläder och vad tror ni hände då? KRAMP i hela jäkla kroppen! Tur att man lär sig av sådana misstag...

Jag hoppas att ni alla därute får världens mys-pysigaste första advent. Själv ska jag ta en kopp kaffe plus lite choklad och tända det första ljuset... Mys-pys om något!

Hur vet man att det är väldigt kallt?

Jo, man går ut och drar in ett stort andetag genom näsan. Fryser snoret så vet du att det säkert är minus 10 grader eller mer. Vem behöver en termometer?