Ibland blir man trött...

Jag följde med mina föräldrar till Eksjö idag. Eksjö är en liten stad med ett centrum av pittoreska små trähus och en gågata. Finns inte direkt något utbud som lockar i denna stad men vi besökte Bringners som är ett blomstervaruhus. Sedan gick vi på denna gågata och tittade lite. Pappa tyckte vi skulle äta (hans största intresse när man är någonstans...) så vi hoppade in på en restaurang som serverade buffé. Tyvärr bestod halva buffén av suchi så det var ju inte så många rätter att välja mellan. Men vi åt som fasen och kände oss fyrkantiga när vi gick därifrån.

Vi satte oss i bilen som var parkerad på torget. Alla var så trötta så vi bara satt där en lång stund utan att någon orkade göra nåt! Sen är det ju lite kul att kolla på folk oxå! Fastän vi var så mätta så tyckte pappa att vi skulle köpa med oss semlor hem! Det gick ju ner i och för sig men efter den semlan så gick proppen liksom ur. Jag la mig i soffan och däckade!

Att vad det är skönt att ta en lur mitt på dagen! Bara ligga i soffan och mysa. Så fort jag började röra på mig så kom det en liten blöt nos och sen hörde jag ett gnäll. Sen börjar svansen dunka emot soffkanten. Är det inte underbart när man har hund att kärleken alltid är besvarad? Gibsons rygg verkar vara lite bättre. Han kan "trava" nu iallafall och idag skulle han börja leka med Egon när han träffade honom. Jag pustar ut för denna gången. Bara en sträckning alltså...

Tack snälla NI!

Jag menar alltså DU som läser och har lämnat en kommentar till mig. Jag blir så himla glad för alla kommentarer och speciellt nu när Gibson var dålig och jag vart ledsen. Att få veta att ni tänker på oss och att en del har varit i samma situation gör mycket. Så TACK ALLA NI!!!

Stickar för brinnande livet?

Ja iallafall har det känts så eftersom jag har suttit framför tv:n och stickat som en galning! Att titta på någon spännande film och sticka samtidigt gör att jag stickar som en tok och glömmer tid och rum! Inte konstigt att jag vaknade med en tumme som var helt svullen av allt stickande... Kan man få skadeersättning från försäkringsbolaget kanske? ;-)

Sen var jag ju rätt orolig för min älskade hund igår... Han verkar bättre idag fast han får gå sakta så han inte överanstränger sig. Det är ju så himla halt överallt så jag får hela tiden se till så han går där det är mindre halt. Hoppas att skiten smälter bort snart för jag kan knappt gå och slänga mina sopor, det är som en isgata framför!

Idag ska jag slappa i min soffa med hunden och sticket som sällskap. Jag sitter och stickar och Gibson ligger och sover med armstödet som huvudkudde. Eftersom han kommer upp i soffan (dock lite stelt) så tror jag han har sträckt sig eller nåt i den stilen. Ja, ja, det löser sig sa bonden...

Min stackars lille hund...

Jag tänker varje dag på att min hund är gammal. Han är 12,5 så han är verkligen gammal för att vara en så stor hund som han är. Jag vet att han kanske ganska snart kommer att lämna mig och Emmy och fortsätta springa på dom eviga ängarna.

Gibson har varit lite "down" dom sista dagarna. Anledningen tror jag är att det är halt och han troligtvis har halkat (Han har ju gjort det flera gånger). Han går väldigt stelt och verkar ha ont i ryggen. Idag när jag stannade för att ta ett kort på en massa istappar så vek sig bakbenen på honom... Jag gick hem direkt!

Han måste ha vad vi människor kallar ryggskott eller nåt. Och så halt som det är så är det ju inte konstigt! Men när det händer något med min lille älskling (som faktiskt var min första bebis innan Emmy föddes) så blir jag alldeles förstörd! Han ska väl leva för evigt!!! Nu när han är så här gammal oxå så blir varje liten grej så förstorad känner jag. Nu är han lite stel och har troligtvis ont och då tänker jag att han inte kommer att kunna gå imorgon för att han är så gammal! Rädslan över att jag kanske får ta bort honom snart är stor. För vad ska jag göra utan min allra bästa vän?

GARNET HAR KOMMIT!!!

Här ser ni mig med paketet med garn mellan knäna!! När man får sms:et med paketets ankomst så får man ju nästan raketfart på hela kroppen för man måste ju hämta det DIREKT! Anette hade beställt 8 nystan och jag 10.

Detta beställde jag:


Alltså två av varje färg blev det. Älskar det korall-röda, så jäkla snyggt!!! Allt ska bli sockar å jag riktigt längtar att sätta stickorna i det å starta. Det är ju bara det att jag måste sticka färdigt det jag håller på med nu... Men jag e snart klar...

HJÄLP!

jag skulle vilja ha en annan blogg-design på min blogg. Alltså så den blev mer som jag, lite vimsig eller så... Vet ni hur jag ska göra? Tänkte om ni visste någon bra sida man kan gå in och fixa en ny desigt eller så. SNÄLLA HJÄLP MIG!!!

En väldigt trevlig sticke-kväll!!!

Igår träffades tre sticke-"idioter" hemma hos Anette för att sticka, dricka kaffe och prata oavbrutet i nästan 5 timmar! Det var då jag och Anette och sedan Anna-Britt som var med för första gången. Hon är äldre (30 år äldre än mig typ) men en mycket trevlig kvinna! Hon har inte bott i samhället så länge och anledningen att vi började prata var att hon undrade var jag hade köpt mina vinterkängor!

Anna-Britt har en tax som heter Egon. Varje gång vi träffas ute så har jag glömt min kamera hemma men jag hade tänkt ta ett kort på honom så ni får se honom. Han är nämligen så jäkla söt! Han ser ut som en söt gammal gubbe med sin mustasch och sedan går han utåt med framtassarna! Hur gulligt som helst! Tack vare hundarna började vi gå ut och gå tillsammans och på den vägen är det.

Anna-Britt hade bakat en helt underbar kaka med kardemumma som smälte i munnen! Eftersom det var första gången som Anna-Britt träffade Anette så var det mycket som skulle diskuteras angående släktbanden i Anneberg. Anna-Britt bodde här när hon var ung och vid några tillfällen gick hon ut och gick med Anette i barnvagn för en fem-öring!

Har tyvärr inga kort på denna trevliga kväll men Anette kanske har. Vi kommer naturligtvis att göra om denna roliga kväll!!!