Det bidde ingen rabarberpaj...

Åh nej, rabarberpaj får man om man kommer vid en viss tid förstår ni. Rosenvante kom vid "räkmacke-tiden" och då bjuder man på räkmackor alltså! Kommer man på morgonen får man havregrynsgröt, kom inte då om ni inte gillar gröt... På en viss tid kan man faktiskt få hundmat så var inte alltför säkra på vad som bjuds här, man vet alltså ALDRIG, hihi!

Vi började med att sitta ute och äta dessa goda mackor. Efter en stund kom Emmy oxå och Ingrid och Sten hade med sig Inez och gissa om bägge två blev lite glada. Emmy gillar hundar och Inez gillar barn, kan det bli bättre?

Sen började det regna, naturligtvis och vi gick in till Anettes lägenhet och blarrade och blarrade hur länge som helst, ja vi hade nog kunnat blarrat hela natten om nu inte Rosenvante med följe skulle vidare... Nu vet vi hur vi ser ut iallafall, det är lite kul! Eller? Ja, ni fattar vad jag menar väl? Det är iallafall så himla kul att träffa nya vänner!

Vi fick en burk med sylt i present, väldans kul då varken Anette eller jag har ätit detta:

En annan sak som är gott är kantareller... Hittade några idag när jag gick en sväng i skogen. En underbar bild jag tog eller hur, den ser så god ut!

Världen är rätt vacker...

Igår babblade jag om bloggare som är överdrivet lyckliga. Det var rätt kul att läsa era kommentarer, kul att ni skriver vad ni tycker, det gillar jag! Alltså, ALLA får skriva precis vad de vill MEN jag undrar om det finns någon som kan var superlycklig varenda dag, året om utan ens en finne på skinkan som svider som fasen... Fast å andra sidan kanske inte alla vågar skriva om sitt underliv direkt men om själva LIVET iallafall.

Nu till något otroligt vackert (nu blev jag helt plötsligt så där superlycklig, eller?), Jag tog kort på himlen på baksidan en kväll, tala om vackert:

Oftast brukar inte sådana här fina saker bli fina på kort men denna gången ser man verkligen hur det var i verkligheten, fast verklighetens kvällshimmel var allt lite, lite mer rosa.

En annan rosa sak är min orkidé som just nu blommar i mitt köksfönster. Jag lyckades faktiskt ta kort på den när den slog ut:

Efter kortet ovan gick jag med hunden och var borta i fem minuter. Gissa vad som hade hänt när jag kom tillbaks:

Denna gången blev det TVÅ stänglar på den, vilken tur! Dessa orkidéer blommar dock inte lika länge som de "vanliga" gör, lite synd...

En anna snygg "rosa" sak är ju JAG:

Här jag mitt nyfärgarde huvud i egen hög person!

Nu ska jag ta och göra lite nytta för ikväll kommer ROSENVANTE hit!

Fortsättning följer...

Solen skiner, himlen är blå!

Äntligen säger jag! Fast å andra sidan så har detta hänt många gånger på morgonkvisten för att sedan gå över i regn-grått-trist... Jag hoppas verkligen att det blir sol idag, speciellt för alla ungar som inte har föräldrar som har råd att åka till soliga stränder. Hade jag haft pengar så hade jag åkt bums!

Satt och pratade med en kompis häromdagen om ditt och datt och bland annat om olika bloggar. Vissa människor skriver HELA tiden hur lyckliga de är, ALDRIG om en tråkig sak. T.ex: "Jag är sååååå lycklig och min man sa att han älskar mig såååå mycket så han har köpt en resa till mig, mina barn gör ALDRIG något bus utan är sååååå bedårande och jag ÄLSKAAAAAAR hela världen..."

Nu undrade jag och min kompis om det verkligen finns människor som ALLTID är sååååå lyckliga eller om bloggen är en fasad för ett liv som inte alls är såååå lyckligt. Till saken hörde att vi faktiskt visste vem en av dessa människor är och hon är inte alls sååååå lycklig som hon skriver. Alltså, folk får ju skriva vad de vill men det blir ju så falskt och konstigt när man vet att personen bakom orden inte alls är så glad och lycklig...

Själv vill jag läsa om människor med vardagen i sin ryggsäck om man säger så. Att jag läser andra bloggar är för att det ger mig något, jag får vänner och tips om hur livet ska levas, att det finns fler som kan tycka att en regnig sommar är trist... Vad vill ni läsa om?

Hur trist kan man va?

Jo då, livet är allt inte på topp direkt... Inte för att det har hänt något, sanningen är att det inte direkt händer någonting! Ibland kan det fakitskt vara skönt det oxå... Så jag njuter av att inte göra något och det är alldeles underbart...

Y-sele

Min kisse är ju värsta utbrytarkungen... Eller egentligen har jag en sele som är kass, så är det. Fick tips om att en sådan här Y-sele skulle vara bra när de kryper ur selen hela tiden. Så nu har jag faktiskt köpt en sådan, en blå så det matchar Buddhas ögon...

Jag beställde den härifrån och det ska bli väldigt spännande när den kommer, får väl testa den inomhus först och dra som attan i kopplet! Åker den inte av så är det ju bara att gå ut i det gröna med Buddha!

Dagen efter...

Att sitta här och läsa om att det är över 90 döda allt som allt i Norge är ofattbart... Jag tror att alla som läser/tittar på nyheterna idag har svårt att förstå vidden av det hela... Att det händer något så "o-nordiskt" i Norge är inte klokt. Den enda glädjen är att de fick fatt i den idioten som gjorde det. Läste på Aftonbladet att han bara skulle få 21 år för dådet! Han borde få 21 år för varje människa han dödat! Vad anser ni? 

Dådet är oxå hemskt på det sättet att de som gör sådant här i sin "vardag" ser hur lätt det är att förinta folk utan att anstränga sig särskilt mycket eller anlita experter. Han, denna Anders Behring Breivik, kommer att bli betraktad som en gud bland högerextremister, han ville ha uppmärksamhet och det fick han... Det är så man mår illa när man tänker på det...

Nu ska jag försöka få bort den ilska jag känner för det som hände Norge igår. Jag ska ta en dusch och låta det rinna av mig helt enkelt. Idag kommer nämligen Emmy hem! Älskade unge... Allt blir som vanligt och det blir liv och rörelse här hemma.

Jag ska tända ett ljus ikväll för alla döda och skadade, ja för ALLA som var med om detta hemska...

Varför?

Ikväll sänder jag mina varmaste tankar till det Norska folket... Till er som blev skadade och till er som tyvärr miste livet... Till alla anhöriga som miste en nästående i detta vansinnesdåd...

Varför?