torsdag 17 mars 2011

Jag dånar!

Pappa kommer alltid klockan halv sex och går ut med min hund. Pappa gör något som jag tyvärr ALDRIG gör: han kollar på nyheterna.

"Vet du att det ska komma 10-15 cm snö i natt?" frågar han när vi sitter och pratar vid köksbordet.

"WHAT???" Nej, nej och åter nej... Solen som äntligen har lyckats ta bort lite snö... Du sol, du gjorde jobbet förgäves...

Jag är dock en optimist så jag tänker inte ropa "HEJ" förräns jag ser skiten vräka ner från skyn, så det så!

Lite sol på den bleka huden...

Idag har jag en vilodag. Nacken var inte på sitt bästa humör när jag vaknade... Tur då att man får ett sms från en kompis som vill komma på fika! Att dricka en kopp kaffe och snacka bort lite tid gör under. Min kompis hade sin hund i bilen så innan hon åkte hem så tog vi en liten sväng så de fick hälsa på varandra.

I somras när vi var i USA så var Gibson hos denna kompisen i två veckor. Roligt att se att de blir så glada när de ser varandra! Gibson blir sådär skuttig som en valp nästan! Skönt, då vet jag att Gibson mår bra... Det var så skönt med lite sol på den bleka huden... Solen gör nog underverk på både människor och djur!

Efter att Gibson fått lufta sig lite så var det Buddhas tur. Han spinner så fort selen åker på, han vet vad som väntar. Ute går han runt lite och nosar. Kommer det en fågel blir han genast vaksam, då måste man hålla koll! När han vill gå in brukar han sätta sig på mina fötter och titta upp lite bedjande. Då går vi in. Buddha går nästan "fot" hela vägen hem. Ser nog rätt roligt ut!

Nu ligger bägge djuren och snusar, jag tror jag ska göra detsamma!

onsdag 16 mars 2011

Varför inte?

Eftersom det redan innan har varit strul så varför inte avsluta dagen med lite mera strul?

Skulle vara lite ordentlig och rensa lite avlopp. Mr muscle avloppsrens hittade jag i ett skåp. Hävde i och det bubblade och fräste (och luktade död kloak!). Väntade i en halvtimme innan jag kom med mitt univeralinstrument: SUGPROPPEN! Eller vad den nu heter, ni vet en sådan där sak som man använder till just avloppsrens.

"Nu jäklar" tänkte jag och skred till verket! Det luktade illa, det bubblade och framförallt: det kom upp en MASSA SKIT! Underbart! Samtidigt blev det blött vid mina fötter, hade jag skvätt så in i norden? Ack nej... Naturligtvis så gjorde mitt vilda sugande (inget snusk här inte!) så det läcker från röret under...

Varför inte liksom? Har redan messat vaktmästaren om problemet plus att jag har satt en plastpåse runt kranen. Hur lätt är det inte att gå dit annars? Har redan tänkt ta vatten där flera gånger.
Nu ska jag ta lite toalettvatten och dra något gammalt över mig...

WROOOOOM!

Ja... Ibland undrar man om det inte finns ett litet svart moln över en som spyr ut knäppa saker... Idag åkte jag iallafall in till stan för att "chippa" hunden med kastreringsinplantat. Hela resan in till stan var min medpassagerare en GALEN HUND!

Han skällde oavbrutet i en och en halv mil... Fattar att det är tålamodsprövande! Dock så kom vi fram och Gibson gick snällt in fast på darrande ben, han gillar INTE veterinären!

Där inne fick han sin spruta (han märkte INGET) och veterinären (hon var med och opererade Gibson när han blev biten) tyckte att han var så himla pigg! Roligt att höra.

Lite mer än en tusing fattigare gick jag till bilen och där mötte jag pappa. Han arbetade på andra sidan gatan. Pratade lite med honom och körde sedan iväg.

När jag backade ut så hörde jag något märkligt ljud, typ som något skrapande. Körde ut från parkeringen, svängde vänster och då:
WROOOOOOM!
Stannade genast på en parkering brevid vägen och ringde pappa som gick över vägen för att kolla vad som hade hänt. Man kan ju räkna ut att det var något med avgasröret, pappa kollade under och så var fallet.
Dock så var det så att detta avgassystem byttes för ett litet tag sedan så pappa sa att vi skulle åka till den firman så de fick fixa detta.

Gibson hade total-dille där bak. Skällde som en galning för nu ville han ju HEM!


Pappa satte sig bakom ratten och samtidigt som jag höll för öronen så åkte vi genom hela stan och till bil-fixarna.


Väl där fick jag gå ut med Gibson och vänta utanför medans de gjorde under med bilen.
Gibson var helt stissig, nu var vi helt plötsligt på främmande mark och han som ville hem! Vi gick där lite fram och tillbaka. När benen inte ville mer lutade jag mig mot en bil och vände ansiktet mot solen. Kallt som fasen var det men vad kan man göra?

Till slut ropade pappa att de var färdiga. Jag vågade knappt gasa när jag körde hem!
Nu är vi iallafall hemma och vi är så lyckliga!

Kan säga att Gibson fick ett ben som plåster på såren.
Nu ska jag inte köra bil på länge!
Slutet gott...

Jag stålsätter mig...

Sitter här och intar dagens första stora kopp kaffe. Idag måste jag stålsätta mig för vad som komma skall... Hunden ska till veterinären...

Gibson är världens snällaste och lydigaste hund. Det finns dock en svart fläck på hans karta och det är att åka bil. Han blir GALEN! Idag ska han få påfyllning på kastreringssprutan. Ett nödvändigt ont... Tack och lov så har ju Gibson blivit lite lugnare med åren så numera har jag inte helt spräckta trumhinnor när jag har kommit fram till stan.

Hemresan är alltid mycket lugnare. Iallafall tills han fattar att vi är hemma, då skäller han som en galning igen! Tror han är alltför hemmakär och vill inte åka till stan och allra minst till veterinären!

Nästa gång jag åker med något djur i bilen blir när jag ska kastrera Buddha. Ska beställa tid till det idag. Lillkillen börjar bli stor, snyft! Kulorna har redan åkt ner och det ser så gulligt ut. De är nämligen mörkbruna! Ska försöka få till ett kort så ni får se dom innan han "knipsas".

Nä, nu ska jag bälja i mig mer kaffe och försöka försätta Gibson i hypnos...

tisdag 15 mars 2011

En aning stressigt...

Jag som har betalt för att ligga på sofflocket hela dagarna, ska jag behöva stressa? Ja, faktiskt! Idag blev det nämligen lite knapert med tid. Det lilla barnet hade i flera dagar tjatat på sin mamma om klipptid. Borsten fastnade på halva håret vid borstning och varenda morgon blev det ett jäkla liv när det skulle borstas. Idag skulle då de slitna topparna (och lite till) kapas till bekväm längd.


Så här fin blidde hon:

Hon fick till och med bling-bling i håret!


När vi var färdiga hos frissan hade tiden dragit iväg och helt plötsligt skulle jag ju åka till sjukgymnasten i Nässjö!!! Jag stressade så jag glömde min krycka faktiskt... Pappa var så snäll och körde mig, kan tänka mig att dagens städande/plockande i lägenheten gjorde att han inte ville att jag skulle köra själv. Tur var ju det för jag fick världens kramp i magmusklerna på vägen dit!

Väl där så blev jag utfrågad om mig och min kropp. Kramp här, överrörlig där, värk här och mjölksyra där...
Ja ja... Jag tror inte de kan gära under på mig men lite hjälp med avslappning vore ju bra. Sen sa jag till honom att jag inte vill att de rycker och sliter i min kropp då jag är extremt överrörlig så det skulle de inte göra.

Sen åkte jag hem typ...

Här ska ni få se vardagsrummet med den nya fondväggen:

Det är dock rätt så stökigt, jag har plockat och röjt idag men i Emmys rum... Ett rum i taget får det bli!

Nu är det fint i vardagsrummet!

Idag var det då dax att göra vardagsrummet en aning häftigare. Fettfläckarna och krapmärken skulle bort, fettfläckarna målade vi över i går kväll (målas de inte över så går fettet igenom dom nya tapeterna).


Det var två djur som undrade vad det var som höll på att hända, Gibson tog det hela med ro men Buddha var en aningens förvirrad.

Här börjar pappa måla limmet på väggen. Nu för tiden är ju tapetsering lite lättare, man bara limmar på väggen och slänger på tapeten! Eller? Okej då, man måste ju vara rätt så noga naturligtvis.


Här är resultatet:

En fin fondvägg på halva väggen döljer nu allt som måste döljas! Denna tapet är köpt på Rusta för 159 spänn rullen (tror jag det var...). För att göra en vägg lite piffigare gick det åt 2 rullar. Lite över 300 kr för att göra livet glatt! Jag har tagit "efter"-kort men dom får ni se sen.

Fick en fråga från Janeth som jag ska svara på, hon undrar hur min nacke mår typ?
Svar: Röntgade den för nästan 20 år sedan och då hade jag en whiplash utan att ha krockat. Alla kotor var ihoptryckta och hela nacken var sne. Jag vågar inte ens tänka mig hur jag ser ut idag... Har oxå nerver ikläm lite överallt och nu har jag ibland svårt för att hålla upp nacken för egen maskin. Japp, nu vet ni lite mer om min nacke!