Kanelkakan som blev katastrofkakan...

Jag orkade inte ens ta kort på eländet... Här ska man göra en kaka som jag har gjort flera gånger innan och den har blivit absolut superb men nu blev den en absolut katastrof... Resultatet ser ut som ett litet berg med smulor... Gott blev det ju men inte kan man skiva upp en smulhög och bjuda på! Det är väl bara att ta nya tag men inte idag tack...

Saken är nämligen den att jag har råkat hamstra ägg... Därför tänkte jag att jag skulle göra en kaka för att bli av med några. Att hamstra grejer är min grej, jag kan hitta förråd av saker som jag kanske inte direkt behöver men som man ibland är glad att man hamstrar. Ta toalettpapper till exempel. Här lär man aldrig vara utan detta! Det kan i och för sig lika väl handla om tandkräm eller Maizena redning, jag blir lika förvånad varenda gång jag ser mina hamsterkinder!

Vore bättre jag hamstrade energi istället eller varför inte pengar?

På spaning med Buddha och Tussan...

Det märks att vi är på andra sidan nyår, vissa dagar är riktigt fina.

Tussan tycker iallafall att det är toppen att sitta ute och spana efter fåglar!

Buddha kan ibland vara lite svårflörtad, "han trivs bättre här" som Ferdinand säger... 

Men efter ett tag så är han där ute han också.

Jag älskar detta kort, Buddha ser så himla gullig ut!

Här är Buddhas spaningsställe. 

Denna dagen börjar med att bjuda på lite sol. Det har varit minusgrader i natt så nu ser allt så där gnistrande fint ut ute. Vi får väl se om jag tar mig ut, jag var i stan igår och handlade så jag är rätt mör i kroppen idag... Sen skulle jag vilja ta ner alla julsaker, nu är det ju dax för vår!!!

Att klippa en rastahund!

Här ser ni lilla Chanell... Hon är av den lite ovanliga rasen Puli, en hund med rastaflätor alltså! Dock så har hela hon tovat ihop sig till en enda stor tova... Så Kristina och jag slog våra huvuden ihop och tog var sin sida på hunden. 

Inte visste vi att vi var så duktiga hundfrisörer (eller inte kanske...). 

Här är det Kristina som är "in action". Efter lite finjustering så fick Chanell hoppa i badkaret. Inte för att hon ville, å nej, hon sprang och försökte spela döv men det hjälpte inte...

Vi schamponerade och jag lovar att vattnet var allt annat än genomskinligt, kan det bli annat med ett väder som detta (slask alltså...)?

Jag tog tyvärr inga kort när hon väl var färdig, det liksom glömde jag! Hon blev iallafall rätt fin och luktar numera så mycket godare!

Nu till dessa smällare, tack för att ni håller med mig! Kommentaren om att vi kunde ge pengarna till välgörenhet var ingen dum idé, hur många miljoner sprängs inte upp i luften den dagen? 

Nä tacka vet jag tomtebloss...

Mår nästan illa...

Har suttit och slösurfat på nätet och jag mår nästan illa när jag får upp den ena hunden efter den andra som har sprungit bort på nyårsafton. Dessa j-a smällare rent ut sagt, vad ska de vara bra för? Sen tänker ju en del människor med delen de sitter med. Här (till exempel) smällde de raketerna från balkongen brevid!!! Det finns ett stort grönområde på andra sidan vägen där man kan skjuta raketer till förbannelse men ack, ack... Dessutom måste de tro att det finns gårdstomtar som städar, hela gården är numera full av kartong och annat skräp från alla raketer...

Jag blir så trött på folk som inte använder hjärnan när de tänker. Ska man behöva tillrättavisa vuxna människor? Tydligen... Faktiskt kan man bli förvånad hur folk beter sig om de får lite sprit innanför västen. Jag är en stolt icke-drickare, tar jag mig något starkt så blir det ett halvt glas vin eller lite lite på botten om det är starkare (trots detta kallar jag mig icke-drickare eftersom jag kanske tar ett halvt glas om året...).

Jag återgår till alla hundarna som har sprungit bort och ber på mina bara knän att de ska bli hittade...

Mitt framtida liv (eller drömmarna om hur det gärna finge vara...)!

Vad vore livet utan drömmar? Att kunna sluta ögonen och en sekund senare är du på en engelsk hed och njuter av utsikten... Eller sitter utanför det där gamla stenhuset på Teneriffa med en latte i handen... Eller varför inte ligga med huvudet på ett muskligt bröst medans man blir pillad i håret...

Utan fantasi och drömmar vore nog livet rätt trist... Så känner iallafall jag. Att kunna drömma sig bort till en underbar värld där allt är perfekt när ens egen värld håller på att rämna är väl en gåva. Hur skulle vi annars orka leva?

Min framtida dröm är ett stenhus (alternativt en gammal ombyggd lada) någonstans i världen där vädret är varmt året om. Tänk vad jag skulle må bra...

Vad drömmer du om?

Huvudvärken from hell...

Jodå, nu är den här... HUVUDVÄRKEN! Hade varit så mycket roligare om jag hade skrivit att våren hade kommit med sol och blåsippor eller hur? Eftersom barnet for till fadern igår tar jag och försöker lindra denna farsot med vila i soffan. En stödkrage hade också suttit fint men ack vad jag bedrog mig... Hade lagt de mjuka i tvätten och var den hårda är vet jag inte... Hur kan man försnilla bort en stödkrage i plast???

Iallafall hoppas jag att ni denna söndagen kan njuta av att bara VARA, bara blunda och andas, det är vad jag ska försöka göra idag. Jag försöker lära mig att meditera men det där är inte lätt när musklerna är i kramp hela tiden. Avslappning är en lyx jag inte har kunnat på många år... Kanske inte så lustigt att man har huvudvärk egentligen?

Jag ska iallafall försöka meditera, bättre att försöka än att inte göra nåt eller hur!

Mat...

Kommer ni ihåg semlan jag visade er igår? Den fick sällskap av två middagar, säkert 5 mellanmål, persikohalvor med MYCKET grädde (flera portioner..) plus hinkvis med kaffe och lite yougurt till min medicin... Vad är detta som händer med min kropp? Jag har aldrig varit tjock, kanske lite mullig med några kilos övervikt men aldrig tjock....

Jag vågar inte väga mig ens längre men jag vet att nu jäklar är det nog... Känner att jag mår sämre än någonsin, både psykiskt och fysiskt av att jag bara sväller. Allt verkar hamna på magen oxå så snart kommer väl folk börja snegla lite misstänksamt mot min kula... Jag inser att jag absolut inte får hålla på så här, fortsätter detta kan jag snart inte gå alls då mina fötter inte orkar vikten...

Så... vad gör man? Viktväktarna? Nä... Träna? Uteslutet (tyvärr)... Jag tror jag ska börja med att inte ha något hemma som jag kan äta på (mer än nyttig mat naturligtvis!). Jag förstår att jag aldrig mer kommer att ha storlek 34 men kanske bli av med 5 kilo till att börja med. Fast först måste jag ju väga mig då... Hu...