Barnarbete!

Ibland är det ju bra att barnen hjälper till med dom vardagliga sysslorna. Emmy är specialist på att stöka till så idag tog vi tag i det hela genom att röja en smula inne på hennes rum. Dammsuga vägrar hon att göra! Ända sedan hon vart liten har hon varit livrädd för dammsugaren och det sitter i än tyvärr. Däremot är lilla puppan en utomordentlig mopperska! Kolla in här bara:







Detta med att torka golv gav Emmy blodad tand så hon fortsatte och tog hela lägenheten! Som mamma bara tackar man och tar emot samtigigt som hakan hänger nere vid knäna...

Lite om habilitering

I torsdags var alltså jag och Emmys pappa på besök på habiliteringscentrum i Eksjö angående Emmy. Anledningen är ju att Emmy inte har mått så bra på grund av sin EDS. Hon visar oftast inget i skolan men när hon kommer hem så faller hon ihop som en säck potatis, helt oförmögen att göra något mer den dagen.

Sedan jag fick min diagnos (alltså visste vi genast vad Emmy led av) och speciellt från det att Emmy fick sin "egen" diagnos så har hon blivit mycket bättre. Innan hade hon raseriutbrott helt utan anledning. Nu vet vi att hon troligtvis var övertrött och frustrerad över varför hon inte orkade hänga med sina kompisar. Nu har hon förstått det, iallafall lite av det stora hela. EDS ger trötthet och numera kan hon säga att hon inte orkar vissa saker vilket hon aldrig gjorde förr. Alltså slipper hon utbrott och frustration genom att förstå när det är dax för vila. Tack och lov att hon är så smart så hon ser samanhanget!

Mycket har ju löst sig tack vare diagnosen men mycket är kvar. Då kommer habiliteringen in. Att få hjälp i skolan med rätt sittställning, att få skriva på datorn istället för hand, att få ortoser och andra hjälpmedel. Dom har även samtal med både barnet och föräldrarna eftersom dom ser till helheten, allt ska ju fungera i vardagen!

Nu ska en kurator och en psykolog komma hem till mig och Emmy i april. Kuratorn ska prata med mig angående vårdbidrag och psykologen med Emmy om hon nu vill prata, sådant vet man ju aldrig. Jag hoppas iallafall att Emmy ska hitta ett förtroende och vilja prata. Kanske kommer det att ta lång tid men jag tror att det är viktigt när man har en sådan här sjukdom och speciellt när man är så liten! Visst, hon kan prata med mig men en del saker kanske man inte vill prata med sina föräldrar om, vad vet jag!

Som jag brukar säga; "det löser sig sa bonden"...

Att arbeta är tröttsamt!

Dagen har varit så där underbar med sol som fullkomligt strålar coh ger en vårlika känslor. Helt plötsligt när man är ute och går, ser man en snutta torr asfalt och ens hjärta slår dubbelslag av vårglädjen som forsar i ens ådror. Ni fattar va? Längtan efter tussilago och vitsippor blir ibland så stark så man känner sig helt yrslig! Fortfarande är det mycket snö men solen kan ju göra underverk!

Så idag kände jag den där våren började ge mig order om vårstädning! Visst känns det så när solen strålar efter lång tid utan. Sådan blir jag iallafall. Fast min kropp inte fattar att den inte kan allt jag vill. Så idag har jag vårstädat mig själv. Har tänkt färga håret i en månad ungefär, idag blev det gjort plus att jag färgade ögonbrynen. Efter detta gjorde jag middag och faktiskt diskade oxå (hemtjänsten hade diskat på morgonen så det var inte ett berg av disk men ändå!). Tror ni att det kändes sen? Jodå, det var som att dra ur proppen! Renée la sig i soffan omedel bums och somnade! Narturligtvis...

Även om jag vet att jag blir så himla trött så är det så skönt att få en del saker gjorda. Att gå dag efter dag och vilja göra saker man inte orkar är så jobbigt. Nu fick jag lite sol-energi antagligtvis och färgade mig lite. Tack sol för att du skiner! Fortsätt gärna!!!

Uppåttjack TACK!

Nu känns det som om jag är uttömd på all energi jag har, ända ner ifrån tårna och upp till skallen. Allt är bara helt borta! Jag har idag varit i Eksjö på habiliteringscentrum och pratat lite allmänt om Emmy. Kom hem och blev så jäkla trött så jag vet snart inte om jag kan hålla mig vaken. Ge mig tändstickor att hålla upp ögonen med, femhundra redbull, rosenrot och hans moster plus någon som kan klappa till mig i skallen när ögonen går i kors TACK!!! Tror ni jag kan lägga mig klockan sju? Iallafall åtta, det är mitt sista bud. Lovar att efter åtta så sprängs min hjärna i miljoner bitar...

Tur att någon älskar snön!

Här har ni "snöhunden från Minsk" i egen hög person. Fullkomligt älskar snö av alla de sorter. Äter gärna isbitar så det låter som en skördetröska när han tuggar! Om det inte vore för att han är så "mammig" så skulle han nog kunnat vara ute hela dagarna och legat och gosat i snön...

Om man bara hade fyra armar!!!

Ja ni ser ju själva! Först börjar jag med en socka i barnstorlek. Sen låg jag igår i sängen och tänkte att jag kunde ju göra om mönstret så det blev ännu mindre sockar, alltså mindre storlekar! Då MÅSTE man ju hämta garn och stickor och börja på direkten! Barnsockar går ju rätt snabbt att göra. Är man frisk i fingrarna så går det på en "pisse-kvart", för mig tar det lite längre men fortare än vuxen-sockar naturligtvis. Meningen är ju att jag ska ha ett lager av sockar så Anette och jag kan sälja våra alster på hantverksmässan här i "byn". Än så länge har jag sålt nästan allt jag har skickat så något lager har det inte blivit än. Mässan är dock i oktober så vi har ju hela sommaren på oss att sticka! Då borde ju folk inte tänka på att köpa varma sockar eller?

Soligt värre!

Vilket vackert väder det är idag! Solen verkligen värmer nu ser man för snön smälter till vackra istappar på taken. jag ska snart ut och titta på allt det vackra när jag har skrivit färdigt detta tänkte jag.

Emmy hade lite, lite ont i sitt knä idag. Hon fick inte vara med och åka skidor i skolan, hon sa själv oxå att hon inte ville (då jäklar känns det nog i knät...). Jag ringde till fröken Kicki igår och berättade vad som hade hänt och hur dom ska göra om det händer igen. Det är framförallt viktigt att dom tar det lugnt så inte Emmy stressar upp sig. Hon märkte ju igår att jag tog det lugnt och då blev hon lugn oxå. Ja, ja... Vi får väl se vad som händer framöver. Värken efter en luxation kan ju komma efteråt. När min axel åkte ur led så hade jag inte ont alls först, sedan gjorde det jävel-ont!!! Fast Emmy hade ont ner i foten igår så ont hade hon ju, lilla gumman...

Fick iväg mejlet till företaget R.expo om mitt "red-fejs". Tog jag bara med en enda bild så gick det. Än har jag inte hört nåt...

Väntar oxå på garnet vi beställde. HALLÅ! SKICKA HIT DET FORT SNÄLLA!!!