Nattligt gos.

Blev väckt inatt av en kisse som var VÄLDIGT gos-sugen. Faktum är att det var första gången som Tufsan kom upp i sängen och ville gosa! Märks att hon inte är så van vid gos, hon blir helt gos-vild, börjar dregla och vet inte hur hon ska göra! Lite synd att hon inte förstår att det blir lättare om man ligger helt still, nä istället går hon runt, runt... Fast jag är jätteglad, det är stora framsteg!

Huvudet är väl sådär idag, iallafall bättre än igår och det får man väl vara glad över. Idag är det sjukgymnasten som gäller och jag är allt nyfiken på vad hon ska göra med mig. Felet de flesta sjukgymnaster gör med EDS-patienter är att de tror att det går att träna bort detta. Om det skulle fungerat så borde jag va sketans frisk kan jag lova! Innan jag blev jättedålig höll jag nämligen på med träning, nu kan alla konstatera att detta gjorde mig tyvärr sämre...

Jag är inte bitter över att jag gjorde mig själv mycket sämre, jag visste ju inte bättre. Alla läkare som jag var hos sa till mig att "träna du så ska du se att du blir bättre, annars kan du ta en alvedon". Eller hur? Det som är skadat går inte att laga, tyvärr så är det så... Dock så kan mina krampande muskler kanske bli en aningens mindre krampande, det är vad jag hoppas på. En muskel som krampar går inte att träna, då får man ÄNNU mer mjölksyra mot vad man redan har. En krampande muskel måste slappna av helt innan man kan träna den.

En del har tyvärr svårt att förstå varför jag inte kan träna men jag tycker det säger sig självt! Synd att man inte kunde byta kropp med de som inte förstår, då kanske de hade fattat till slut.

Nä nu ska jag försöka göra mig vacker, iallafall byta byxor, spillde nyss kaffe i knäet....