Mums!

Hittade jordgubbsplantor billigt på Lidl. Nu är det bara att vänta...

Så söt!

Idag har min ledsagare Marie och jag varit ute i naturen och tittat på vackra ting. Titta bara på denna otroligt söte kille som är av rasen nordsvensk. Så söt med lockig man och svans! Mamman hade koll på både honom och oss så allt gick lugnt till.

Igår var det loppis för hela slanten, runt 125 säljare fanns i Pilaboparken och massor av besökare kom det. Måste varit rekord denna gång med både säljare och besökare! Själv hade jag mest med mig dockor och garn, det tog inte lång tid förräns monster-high-dockorna var sålda och resten gick oxå bra. Pengarna jag fick in ska gå till semestern, dom behövs kan jag lova! Sen är det ju skönt att bli av med en massa grejer som man ändå inte vill ha.

Nu har jag hållt igång i flera veckor med målning och röjning inför loppiset så jag känner mig lite sliten. Vila, vila, vila...

Väntar...

Dessa vackra knoppar ligger och väntar på att skåpet jag målat ska torka.  Visar bilder på det sen när det är riktigt färdigt!

Stackars mig!

Här blir man plågad när man ska ta blodprov.  Förutom detta sticket i handen (som var det sista sticket) blev jag stucken på tre ställen till! Har aldrig varit svårstucken förr men idag ville det sig inte. Det är ju måndag...

Blommor i massor!

Nu har våren exploderat och denna färgprakt är underbar. Jag blir helt lycklig av allt vackert som finns runtomkring. Enda felet är att jag har ont i halsen så jag ska lägga mig i soffan och vila idag.

Röstat har jag gjort och skickat mamma ett morsdag-sms så allt jag skulle göra idag har jag gjort. Imorgon blir det eventuellt provtagning, får se hur jag mår först. Vore skönt att ha det där gjort, jag tror dock inte att jag har diabetes men det känns skönt att bli rejält genomgången!

Pust...

Jag är helt slutkörd faktiskt. Har målat detta skåp och jag tackar för att jag kan måla både med höger och vänster hand. Trots detta är mina händer svullna så man knappt ser knogarna men det är väl smällar man får ta när man är så jäkla envis!

Sen när jag suttit i soffan ett tag kom jag på att jag inte har målat dörrarna än... Kan säga att jag tar semester i några dagar iallafall så mina händer blir lite mer medgörliga.

Igår var jag hos doktorn. Trodde faktiskt att de bara skulle skriva ut en tablett och sen var det bra men igår blev jag kollad över hela kroppen! Mina problem är att jag samlar på mig vätska, kissar som attan plus att jag är andfådd. Lungorna är kollade, hjärta likaså. Prov på sköldkörteln är tagna och visade inget. Två läkare satt mitt emot mig och faktiskt erkände att de inte vet vad problemet är!!! Nu ska de köra uteslutningsmetoden så först ska jag ta fasteprov och kolla mitt blodsocker plus kolla njurarna.

Jag är lite förvånad att de faktiskt tar detta på allvar. Förvånad men glad. Så nu är det bara att vänta och se och hoppas att de hittar någon förklaring.
Ha det gott alla!

Totalt förslöad...

Ja, nu är jag så där jäkla slö igen. Har inte varit här inne på ett tag så nu var det dax! Vissa dagar orkar jag inte att skriva eller ens ha med mig själv att göra och då blir det så... Jag har något i kroppen som inte känns riktigt bra (förutom EDS:en alltså) och de lärde kan inte räkna ut vad det är...

Först så kollade de mina lungor, inga fel... Sen kollade de mitt hjärta, inga fel... Nu sist så trodde de jag hade fel på sköldkörteln men där var det heller inga fel... Jag samlar på mig så otroligt mycket vätska, ser snart ut som en fyrkant. Har gått upp 20 kilo i bara vatten och det bara ökar! Ingen vet vad detta beror på så nu ska jag till doktorn på fredag så får vi se.

Det är en doktor som jag inte vet ett skit om så det kan gå hur som haver! Min älskade doktor som jag hade har flyttat till en annan ort och här står jag alldeles ensam och övergiven... Just så känns det: ÖVERGIVEN! Varför? Jag fattar faktiskt inte något om jag ska vara ärlig och jag har inte tagit reda på varför han slutade. Allt jag kan säga är att han är saknad...

Så istället för att känna sig trygg och säker är jag totalt nollställd. Här får jag säkert sitta och berätta heeeeeela min historia igen och så kanske han ändå inte förstår mig... Okej, jag är negativ just nu men jag har alltid haft sådan otur med läkare tills jag fick Hejco... Läkare har alltid sagt "men lilla gumman...." och klappat mig på axeln. Precis som om jag är totalt dumförklarad. Kanske är det bättre att tro att allt går åt skogen för då blir ju minsta lilla positiva grej en stor lycka!

Ja ja, vad är väl en bal på slottet... eller... To be continued!