torsdag 8 mars 2012

Strul...

Jag blir så trött när saker och ting inte fungerar som det brukar. Förra veckan började det att klia så in i norden under mina plåster. Bytte ställe och allt var bra i två dagar. Sen började det där oxå naturligtvis. Försökte en sista gång men ack, ack... Jäkla skit, vad gör jag nu?


Så här snygg var jag alltså på min mage i förrgår...


Alt detta kliande började egentligen när jag fick ett magnetarmband i födelsedagspresent. Detta armband satt åt lite och efter att ha haft det på armen en hel natt såg jag ut så här:


Detta armband skulle inte innehålla nickel, alltså är det magneterna som nästan har bränt hål på skinnet... 


Nu hoppas jag att min stackars hud kan repar sig lite när plåsterna är borta. Plus att jag kanske skulle få tummen ur att ta kort på allt jag har stickat! 

5 kommentarer:

Snäckskalsdalen. sa...

Det var ju inte kul alls. Och när det kliar, så trött man blir. Men det måste väl gå ur kroppen för du har väl tagit av armbandet.....eller?

Ja, hemskt gärna vill vi vad du stickat och stickar, tack!

Kramar

bakom berget sa...

En lindrande kram till Dig idag på alla tjejers dag!
Åsa.

Hamrånge slöjdare sa...

Ser inte bra ut på din kropp. Hoppas det blir bättre. Det är ju så jobbigt när det kliar, och man ska försöka att låta bli att riva!
Du får börja fota så kanske du glömmer kliandet!
Kram

Rosenvante sa...

hu,det där ser inte bra ut. HOppas det ger sig nu när du fick av armbandet.

Cecilia sa...

Hm, plåstertejp...grrr! Min dotter fick så fula utslag en gång att det blev som ett märke kvar länge efter. Skrev till plåsterföretaget som skickade mer plåster! Som plåster på såren, haha!

Du har det bökigt just nu! Hoppas våren för med sig bättre tider!
Kram!