torsdag 3 mars 2011

Hoppsan!

Ja så kan man tänka när barnet ringer med gråten i halsen och vill hem! Hon hade ont i huvudet och är man lite sjuk och har möjlighet att åka till mamma så gör man det. Ska bli skönt att ha henne hemma. Det blir liksom mera "vanligt" då på något sätt. Fast man blir ju faktiskt lite snopen när man inte är riktigt förberedd.

Så hem kom hon och direkt till soffan med en kisse i famnen gick hon. Trött, ont i huvudet och magen...

Den trötta ungen fick lite ny energi av att vila med kissen. Att vara utan sin kompis i nästan två veckor är jobbigt så Buddha blev överöst med kramar och pussar!


Även "storebror" Gibson fick både kram och puss. Har idag tagit kort på såret, så här ser det ut nu:

Det är inte långt kvar alltså tills det är helt läkt. Tid har det dock tagit, den 14 mars är det 3 månader sedan det hände...

 Idag har Gibson haltat lite... När han var typ 6-7 år eller nåt så bröt han en tå. Detta visste dock inte jag för han skrek till en gång när vi var ute och gick. Sedan haltade han lite granna i några dagar. Okej, tänkte jag, han vrickade sig nog och sedan var det inget mer med det...

Kanske ett år senare började Gibson halta. Ingen super-haltning utan lite, fast hela tiden. Åkte till veterinären, röntgade och fick då reda på att tån en gång i tiden hade varit bruten... Nu hade det då blivit en hel "hög" med artros vid själva brotten. Tån hade växt ihop fel oxå. Det slutade med att Gibson fick medicin (Previcox) och en kortisonspruta i leden.

Allt var rätt så bra i kanske ett år eller så. Sedan började han halta lite så där igen. Ny vända till veterinären som konstaterade att Gibson hade belastat fel på grund av skadan och nu fanns det alltså artros i BÄGGE tassarna...

Efter det besöket fick Gibson bli pensionär, han fick ta allt i sin egen takt alltså. Det har han gjort sedan dess. Det har varit ups and downs men det har gått. Han gillar inte att gå på grus så nu när de sandar med singel så får han ont. Han älskar att gå på gräs eller på stigar...

Än så länge går det, han har glimten i ögat kvar, han kan till och med busa till det! Den dagen jag märker att det blir för jobbigt för honom så kommer jag att ta det tunga beslutet. Fast jag ber varenda kväll för att han ska dö i sömnen. För vem vill ta ett beslut som innebär att ens bästa kompis ska dö?



14 kommentarer:

Helena sa...

Hoppas lilla gumman kryar på sig fort. Bra att ha mamma som tröstar.
Stackars Gibson, nej det är inte roligt när våra vänner djuren har ont. Hoppas verkligen han får några fina år till. Själv ligger jag i sängen med skadad fot, och min hund sitter bredvid.

Rosenvante sa...

:) Undrar om det inte bara var längtan hem till dig som gjorde ont. Claudia brukade vara så också när vi delade så. Sen blev det en vecka vid pappa och tre vid mig och sen blev det alla veckor vid mig och varannan helg vid pappa, men det berodde bara på att vi flyttade till landet och det fanns ingen skolbuss för henne annars.
Men visst är det skönt när de kommer hem igen, det blir liksom lite ordning igen då.
Hoppas verkligen det går bra med Gibsons tassar nu och att det töar så han kan gå på gräset.

Agneta sa...

Det är nackdelen med husdjur, att de kan bli dåliga... Jag fick ta det beslutet om en fågel jag hade. En liten fågel, och gud vad jag grät! Satt på jobbet när veterinären ringde... Hemskt.

bakom berget sa...

Hej min vän! Oj va jag har missat hos dig. Det har varit lite segt här ett tag. Jag tappade liksom lusten när hunden blev dålig. Men nu är han pigg och glad igen. Jag ska skriva och berätta för dig sen.
Hoppas att Emmy har piggnat till och att hon inte har åkt på nåt. Det går ju så mycket nu.
Ha en fin kväll och tack för rosorna förresten!
Kraaam Åsa.

Anonym sa...

Har just nu fått veta att min kusins hund har blivit anfallen av en annan hund så nu är de på djursjukhuset. Jag vet inte hur pass skadad hunden blev. Får väl veta det så småningom.
Stackars din tös som är sjuk. Hoppas hon kryar på sig snart.
Kram till er båda och även djuren de sötnosarna.
Margit(maxelonia)

Angelica sa...

Såklart mamma är BÄST! Hon längtade väl hem till både dig och söta gosingarna.

Hoppas att ni har en supermysig torsdagkväll, raring och att stumpan vaknar pigg och glad imorgon!

Kraaaaaaaaaaaaam!!!!!!!

Anonym sa...

♥♥♥Tack Renée♥♥♥ Mamma är alltid bäst! Två veckor utan två gosiga vänner gör sitt också skulle jag tro. Sänder en varm kram till Gibson och hoppas han klarar sig rätt så bra som pensionär trots sina krämpor. Kram

Marie-Louise sa...

Ja när man är sjuklig så är det nog skönast att vara hos mamma och att få gosa med fina ljuvliga husdjur :)

Ulrika sa...

Det värsta som finns är ju när ett husdjur blir sjukt. Det är så hemskt, för det är ju vi som måste ta beslutet. Huvva.
Nå, när det är den tiden brukar beslutet komma av sig själv, vi vill ju inte att dom ska lida i onödan.
Men än så länge verkar han ju glad och pigg, synd bara med det där svårläkta bettet. Himla synd. Hur är grannsämjan efter detta?

Shamrock sa...

Artros är inte att leka med, det gör ont. Skönt att åka hem till mamma när man är sjuk

Kicki & Jörgen sa...

Mamma är bäst i alla lägen och speciellt när man inte mår 100%. Kramen

tankar från mitt fönster sa...

Buddha o lilla flickan på bilden, så fint!
Hon får den bästa medicinen. Om hon är sjuk, vill hon naturligtvis vara med mamma. Mina flickor hade jag hela tiden - de var varannan helg hos sin pappa. De var 6 och 10 då jag skiljde mig. Jag undrar om jag skulle ha kunnat lämna dem i flera veckor, även om de hade det bra hos pappan, men han skulle inte ha haft tid att ha dem, han jobbade jämnt.
Hoppas att du själv mår bättre idag.
kram

Loka sa...

Vilken tur att mamma finns när man inte mår bra "ler"
Hoppas tösen ska krya på sig.

Inte kul när ens kära fyrbenta vänner inte mår bra eller skadar sig.

Önskar ER alla en underbar fredag och kommande helg.

Sunna sa...

åh fy så hemskt, det är ett år sen nu min kompis lämnade mig, saknar honom ännu, han hade ju sina höfter och vi gav honom glukosamin, vi märkte en stor skillnad på det