torsdag 12 augusti 2010

En dag för lite mer än 13 år sedan gick min dåvarande arbetskamrat Annelie ut på trappen. Dock stängde hon sin dörr igen för utanför stod hennes lilla labradortik Wilma och blev påsatt av granngårdens Risse, en stor långhårig tysk schäfer. Där börjar historien om Gibson...

Gibson föddes i stallet, Wilma smet precis innan så de letade efter henne överallt. När de till slut hittade henne hade hon fött två valpar redan. En av dom var Gibson, den andre var Gibsons ende bror Exet som Annelie själv hade tills han dog endast 7 år gammal (artros i benen...). Sen föddes 7 tikar oxå. För Gibson var det inte lätt att födas upp bland 8 syskon plus en mamma som inte riktigt gillade sina valpar...

När Gibson var 7 dagar var jag och tittade på honom för första gången. Jag ville ha en hane, den ena hade Annelie själv redan paxat så då fanns det ju bara GIbson kvar. Jag ringde till Anneli dagen efter och sa att jag ville ha honom!


Gibson var en liten "tjuren ferdinand" bland sina syskon. SAtt gärna för sig själv... Jag blev alldeles förfärad, hade jag valt fel hund? Idag är jag naturligtvis så tacksam över att jag just valde HONOM! Han var den lättaste hunden man kan tänka sig! Jag hade knappast aldrig koppel på honom, rumsren blev han på 2 veckor, han gick ALDRIG ifrån oss när vi var ute och gick plus att han bara bet sönder ett antal skor ;-)


Fram tills för två år sedan var Gibson riktigt pigg, var med mig i skog och mark och studsade som en barnunge. Sen började han få problem men tassarna... Grejen var att Gibson hade brutit en tå utan att vi hade märkt nåt (han haltade lite i tre dagar men inte så man tänkte på att det hade hänt nåt allvarligt.). Denna tån hade sedan växt ihop fel plus att det hade bildats en klump med artros i hela leden. Numera äter han medicin varje dag, detta håller värken nere.

Jag vet att jag bara har honom till låns... Han är en av mina bästa vänner och jag är otroligt glad över att han har funnits och förgyllt mitt liv i 13 år! Grattis min ljuvliga pälsboll, du är bäst!

9 kommentarer:

Darkland sa...

grattis gibson på födelsedagen:) voffiga kramar:)

Tigris Predikantan sa...

Djur kan vara bra sällskap!
:)

Anonym sa...

Ja Gibson har ju varit en underbar hund sen barnsben..Ett stort grattis till honom.
Ge han en stor kram från mig Pilan

The Willow Fairy sa...

Tjuren Ferdinand-individer är bra. Våran Ozzy var också sådan (är väl lite så fortfarande) men goare kisse får man leta efter.

Gibson verkar vara en väldigt bra vovve och en som passade ihop med just er. Kanske hade han inte blivit lika snäll på annat håll - man påverkar på båda hållen. Hoppas han har en riktigt trevlig fördelsedag med en extra godbit eller två ;-)

Selma sa...

Grattis! Det är något alldeles speciellt med hundar. Spännande att se hur totalt olika schabradorer kan se ut.

Therese sa...

Grttis Gibson! Jag håller på att läsa igen mig på er USA-resa. Jisses vad problem ni stötte på! Men du hade fina godsaker med dig hem och ni verkar ha haft det underbart väl på plats!

bakom berget sa...

Han är ju ljuvlig den killen! Ingen kan vara en sån god vän, som just en hund. Ge honom en stor födelsedagskram från mig!
Ha en trevlig födelsedag!Åsa.

Pinglan sa...

Tänk när ni hade fått honom och jag skulle sova över.. Dibbedobben snuffsade i min armhåla och sen lade huvudet mellan skinkorna och tyckte det var jobbigt när man flyttade på sig. Många roliga minnen!! Kram kram

miaring sa...

Hur är det med din fot?