Dagens första inlägg handlar om den vilt flåsande och väldigt varma Gibson. En hund som snart når den höga åldern 13, inte dåligt! Han gillar väl inte värmen numera som han gjorde förr (då brydde han sig faktiskt inte) så jag tänkte att det kanske vore bra om lite päls kunde försvinna...

Eftersom jag inte har hjärta till att raka hela hunden så började jag med att borsta honom. Jag borstade och svetten rann! Gibson flåsade och jag borstade och svetten rann ÄNNU mer!!! Till slut gav jag väl mer eller mindre upp... Min kropp kunde liksom inte stå i den vinkeln heller så jag satte mig och vilade lite.

Då tittar han på mig och nästan BER om en kall dusch:


Eftersom jag är en sann djurvän och i vissa fall struntar i om kroppen går av på mitten eller nåt liknande så tog jag och satte igång men det stora hund-badet! Nästan kallt vatten spolade jag över denna stackars varma hund och jag tror faktiskt han njöt av det! Länge och väl spolade jag honom och tvålade in honom med schampo (så nu doftar han lavendel!).

Sen var det då dax för det inte alls så roliga torkandet... Hela badrummet är för det första genomblött! Sen är det några liter vatten i denna päls som man helst skakar av sig där man absolut inte ska...

Efteråt ser man ut så här:



Han har ju nästan torkat igen på kortet! Men jag tror att han blev en aning svalare för nu flåsar han inte så mycket...

Igår skrev jag om Stalpet, en småländsk sevärdhet. Här han ni en annan småländsk sevärdhet:


Kom hit och ta en titt på Grottkvinno-benen! Snygga eller hur... Kanske skulle jag skicka detta kortet till Gilette så kanske jag fick gratis rakhyvlar för evigt?

På besök bland gravarna...

Visst låter det lite spooky men jag tycker allt att en kyrkogård är en fridfull plats! Vi körde liksom förbi på vägen hem och då kunde vi ju vattna gravarna. Solen gömde sig för tillfället bakom ett moln men annars lika jäkla hett, 31 grader klockan sju på kvällen!


Jag gick runt llite och tittade på alt det vackra. Kyrkan tycker jag är himla vacker. Byggd i röda stenblock, kanske lite ovanligt men jag gillar det.


Sedan var vi nere i minneslunden och tittade. Inte så ofta man går runt och tittar på gravstenar men det var ett trevligt måndagsnöje...

Småländska "pärlor"!

Denna plats ligger i Aneby samhälle i Aneby kommun i Småland. Stalpet är kännt för sitt vattenfall och varje år anordnas "fallets dag" då dammluckorna öppnas för fullt.


Här finns det ett fik där det säljs allehanda kaffebröd och på torsdagar är det våfflor som gäller. Då brukar det även vara lite underhållning.


Det finns även en "sockerbod" där det säljs saker som lokala handverkare har gjort. Vi köpte idag tre drejade krukor/vaser till våra amerikanska vänner.


Kortet ovan är taget precis ovanför fallets början och det under är från andra sidan vägen, där allt vatten kommer ifrån. De små ankorna ville visst inte vara med på bild, de satte igång sina ankfötter på högsta växeln och flydde fältet!


Är ni i krokarna så passa gärna på att stanna och beundra utsikten samtidigt som ni dricker en kopp kaffe!

Svetten rinner...

Jag har suttit ute i solen... Ja ni fattar kanske hur detta känns, eller hur. Jag sitter på min balkong där det är typ 50 grader i solen... Svetten rinner likt en vårflod från min kropp. Har faktiskt duschat av min solstol så den är svett-fri!!!

Nu har jag dock gett upp... Måste sitta inne ett tag och hinka i mig det som gått förlorat. Har druckit 4 liter idag... Tur att vatten är gratis och finns i kranen!!!

Dagen då jag fick ringa 112!

Detta har hänt:

Jag sitter i min rullstol och ska precis gå ut med hunden när en massa högljudda mansröster väcker min nyfikenhet. Jag tittar upp mot affären och vad får jag se, typ tio personer (alla invandrare) håller på att slåss!!! Men herregud tänker jag och tar upp telefonen och ringer 112. Medans jag pratar med henne i telefonen så tar en av de inblandade upp en flaska och ska börja slåss med den!!! Säger till polisen att de får minsann skynda sig och lägger på luren.

De manliga bråkstakarna går nerför en trapp och fortsätter att munhuggas där. Alla runt ikring är chockade eftersom bråket började bland en massa folk där det även fanns kvinnor och barn! Barnen sitter tysta under ett träd och de kvinnliga somaliska kvinnorna berättar högljutt för varandra vad det var som hände. De andra kvinnorna (som fick dra och slita i sina män för att de inte skulle slå ihjäl varandra) gick inomhus men höll koll genom att titta på spektaklet från balkongen.

Vi väntade och väntade på polisen. Till slut var det ju lugnt så jag hann med en runda med hunden. När jag kom tillbaka så var tre polisbilar där. En civil med hund i plus två andra. Jag gick dit och pratade med polisen för att säga att det var jag som hade ringt. Då berättade den kvinnliga polisen för oss att den ena hade sagt till den andre att han körde för fort och då hade den andre sagt att det gjorde visst han oxå och så startade det hela. Faktiskt så kör allihopa som idioter, iallafall alla de män som var inblandade i detta bråk!

Polisen visste inte om det var ogjort arbete att komma ut när allt väl hade lagt sig men vi alla som pratade med dom sa att vi var mycket glada över att dom kom och visade sig. Dessa två (plus deras "harem" som jag kallar det) har haft en massa dumma saker för sig länge nu så polisen borde vara här mer ofta. Det är sådan skillnad på de asylsökande så det inte är klokt. De flesta familjer sköter sig och är hur bra som helst men så finns det sådana här rötägg som förstör för allihopa... Synd, mycket synd...

Doggelito är i farten...

Jodå, Doggelitomannen kom ut ifrån sin lägenhet i går kväll vid halv tio.

"Coffee???" frågade han och förde en låtsas-kopp till munnen.

Tack men nej tack sa jag... Visst hade det varit roligt men om man är så trött så man knappt orkar tänka på svenska, hur ska jag då orka prata engelska???

Vi får liksom ta det en annan gång...

Jag är en trasa...

Iallafall känner jag mig som en sådan... En urvriden disktrasa för att vara exakt! Det är varmt här, 33 grader ungefär och tack och lov så blåser det en aning, annars hade man väl varit levande kokt! jag är ju så korkad så jag lligger mitt ute i solen och svettas. Jag kan säga att solen tar!

Vatten går det åt nu, flera liter har jag hinkat i mig redan. Nu har jag paus för att jag vill nämligen inte få solsting! Eftersom jag redan är en aning vimsig i huvudet så tar jag inga risker!

Pratat med Anette idag. Hon ligger på en medicinavdelning och får serverad mat plus att det är svalt och skönt. Om man skulle se till att få solsting iallafall... Då skulle jag kanske hamna i sängen brevid och oxå få mat och svalka! Iallafall så mår hon skapligt, tack och lov! Det är dock en aning ensamt här utan henne eftersom vi pratas vid flera gånger om dagen.

Jag kanske skulle ta mig i kragen och skriva en lista på vad jag ska packa ner så jag inte glömmer nåt. Har börjat lite smått... Sen ska det skrivas en lista om Gibsons skötsel oxå. Inte för att det är nåt konstigt med det men om det händer nåt så är det bra att allt är uppskrivet.

Annars kan jag ju alltid lägga mig och sova...