En liten Måns

Igår var jag hemma hos Lisa och Thomas som för några veckor sedan (typ 2 kanske?) fick en liten bebis som heter Måns. Av Lisas mage att döma så borde Måns vägt som ett smörpaket men han vägde över 3 kilo! Hur kan en del bebisar få plats?

Jag hade stickat en liten filt till Måns plus att jag hade hittat världens minsta strumpor. Man kan ju inte fatta att dom har så små fötter!!! Jag fick hålla detta lilla pyre en stund och det kändes helt overkligt att Emmy en gång har varit lika liten! Och nu fyller hon 10 år...

Till skillnad mot Emmy så är Måns ett VÄLDIGT lugnt barn. Medans jag var där så sa han inte ett enda pip (Emmy hade skrikit hela tiden...) fast Thomas tyckte han va gnällig när han rörde på sig lite ;-)Får man sådana lugna barn så är ju tiden efter förlossningen inte lika jobbig som när man får ett barn med kolik. Kan meddela att det inte är roligt alls...

Något annat som inte är så roligt idag så är det så att det har snöat hela natten och jag fick GÅ med hunden idag igen. Mina ben värker nu så jag vet inte vad jag ska göra. Tabletter kan jag inte ta för det är nervsmärta det handlar om. Benen och speciellt fötterna klarar inte av att jag går så mycket. Trycket på lederna blir för stort och nerverna hamnar ännu mer ikläm. Ja, ja.... Det smälter väl nån gång... Efter sportlovet så får det gärna bli lite vår ute, längtar efter fågelkvitter och grönt gräs...