Som en prickig korv...

Så här ser mitt skinn ut för tillfället. Jag har kört hårt med min spikmatta så jag får skylla mig själv...

Det tar sig (fast i snigelfart...).

Vaktmästaren var här igår. Ovan ser ni beviset! 

Vissa saker man har i sitt hem är minnen. Gibson ställde sig alltid och rev på dörren när jag kom hem. Tyvärr så var jag ju alltid på fel sida dörren så att fya honom var inte det lättaste... Klösmärkena är mina minnen jag har kvar efter Gibson men tyvärr så kommer de att försvinna... Vaktmästaren har här kletat på ett lager spackel men det behövs allt några lager till...

Inte uppblåst men stor ändå.

Vaktmästaren hade med sig sin döva Jackrusselterrier och undrade om han kunde få följa med in. "Visst" sa jag, "bara inte katterna klöser ut hans ögon så är det väl okej!". tyvärr så har jag inga bilder men jag ska berätta vad som hände.

Den lille hunden är van vid katter men han var van vid att katterna springer sin väg när han kommer. Tussan var VÄLDIGT intresserad av honom, hon var så intresserad så stackars hunden ställde sin i ett hörn med ändan åt henne. Han tyckte det var så skrämmande att det kom en kisse som inte var rädd!

Sen fick Buddha syn på (ett monster, så såg han nog hunden!) hunden och jäklar, Buddha är stor i verkligheten men nu blev han en koloss! Han blåste upp sig och morrade som värsta panter, han tänkte nog att han skulle skydda oss alla från detta hemska monster!

Allt slutade med att jag fick sätta upp ett galler så alla djur stannade på varsin sida. Tussan satt klistrad vid gallret tills vovven var borta, tänk att hon är så nyfiken! Nästa gång så är nog ingen hund med så Anna kan spackla i lugn och ro. Det går framåt men det tar ju sin lilla tid, en del saker måste spacklas flera gånger... 

Trött jag blir, jag vill ha det färdigt NU!

Så här i slutet så måste jag säga TACK till Vivan Österberg som har målat dessa fina vykort. Jag vann nämligen ett tröstpris i form av dessa vykort och det var ju passande för jag gillar att skicka vykort! 

Vill du titta på Vivans alster eller kanske köpa något hon har gjort klicka då HÄR så kommer du till hennes sida.

Svetten rinner...

Ja, på något sätt så har det blivit fel så temperaturen i kroppen eller hur jag nu ska förklara det hela... Har sådana svettanfall och jag lovar att det är INTE några klimakteriebesvär... Svetten kan rinna så jag är helt blöt, speciellt från ansiktet. Det är ju inte så fräscht att gå och vara svettig jämt så jag är inte direkt nöjd med tillvaron...

En annan sak som är lite äcklig som kom nu med kotförskjutningen är att jag har svårt att svälja... Precis som om hjärnan har glömt hur man gör! Känner mig halt om halvt illamående hela tiden för det känns som en klump i halsen... Kan någon komma och dra skiten (nacken menar jag med skiten) till rätta så jag kan må lite bättre?

Får se vad doktorn säger när han ringer...

Förbanskade kotor!

Ni får ursäkta om jag inte kan skriva en massa just för tillfället. Jag fick ett " kot-knäck" som jag kallar det. Är så jäkla yr, mår illa och har värk i skallen... Värst är det när jag tittar åt höger, då blir det yrsligt värre... Sedan verkar svettsignalerna ha pajjat, helt plötsligt kan jag börja svettas så jag blir plaskblöt.

Så om jag inte är här så ofta nu så vet ni vad jag gör istället: Ligger i sängen...

Jag är lite upptagen...

Här är min stickhörna... Just nu är allt huller om buller och jag försöker få lite ordning på allt. Vore ju bra om jag la allt så jag visste hur jag hade det! Ja, hur detta slutar vet man aldrig, kanske har jag vevat in mig som en mumie innan dagen är slut...

Köket... Kan man sitta där och äta? Nej... Är varenda bänk fylld med allt möjligt? Ja... 

Jag säger bara bläää... Det dummaste är att jag glömmer äta när jag röjjer. Hmmm... Får allt göra nåt sen när jag har bloggat färdigt...

Sen ska ni veta en annan  sak: medans jag sliter här hemma ligger stackars vaktmästaren Anna (som ska tapetsera här) i maginfluensa... Fick ett mess igår så nu har jag ju lite mera tid att göra allt färdigt. Tur att hon inte började spy här...

Någon hjälp från de andra i hushållet är inte att tänka på, de har intagit soffan, iallafall Tussan. Hon visar på alla de sätt och vis som finns att arbete är för människor!

Buddha är inte direkt någon arbetande kisse, han är till och med ännu värre än Tussan. När de inte ens vill hjälpa mig med mina garnnystan då är det väl lite illa va???

Ingen tid att bryta ihop (men jag skulle vilja!)...

Så här är det... Vaktmästaren ringde (eller tvärtom var det, jag ringde dit för att felanmäla ett trasigt stuprör!) och sa att de skulle komma imorgon och börja förarbetet inför tapetseringen. GAAAAAH! Har jag plockat undan något? NEJ! Tror ni jag har att göra hela dagen? JA!

Nu till något lite roligt (eller mycket roligt om man gillar garn!).

Jag fick ett paket idag, ett paket med den nya färgen på Stellagarnet från Järbo. Hur snyggt är inte detta! Jag älskar dessa färger och ska försöka göra en snurrhalsduk till mig själv. Fast först ska jag göra en sådan av det rosa-lila till min kusin...

Sen har jag lovat en i hemtjänsten att sticka ett par sockar av detta garnet. 

Vi får väl se hur många "snurrisar" jag gör detta året, förra året blev det 6-7 stycken och alla skulle ha dom i grått. Nu hoppas jag att de gillar den nya för jag har bara köpt en grå denna gången.

Ja ja... Vi får väl allt se... Men först måste jag RÖJJA!!!

Ruskväder...

Japp, riktigt sådant är det oxå, fy hundan... På tal om hund så är det sådana här dagar med ruskväder då jag verkligen inte saknar att ha hund! Att slippa gå ut i ur och skur är underbart faktiskt, nu går jag bara i soligt väder och njuter av detta...

Vi är lite slöa idag, både Emmy och jag. Det kostar att ligga på topp om man säger så! Idag ringde mamma och frågade om vi ville äta middag hos dom. Man tackar! Vi bor bara några hus ifrån varandra men vi äter väldigt sällan mat där. De är väldigt ofta här och dricker kaffe å andra sidan. Kan vara för att jag behöver hjälp med än det ena än det andra och då blir det kaffe som betalning... Igår hjälpte de mig att slänga en jäkla massa skräp nu när tippen hade kommit till Anneberg. Jag samlar på mig en jäkla massa saker fastän jag inte vill... Jag har nog en skräpmagnet på ryggen...

Dagens bild blir på Tussan som bara älskar att bli kliad på magen. Synd att det inte är en film för då skulle ni fått se hur hon trampar med tassarna i luften och dreglar!