söndag 14 oktober 2012

Ruskväder...

Japp, riktigt sådant är det oxå, fy hundan... På tal om hund så är det sådana här dagar med ruskväder då jag verkligen inte saknar att ha hund! Att slippa gå ut i ur och skur är underbart faktiskt, nu går jag bara i soligt väder och njuter av detta...

Vi är lite slöa idag, både Emmy och jag. Det kostar att ligga på topp om man säger så! Idag ringde mamma och frågade om vi ville äta middag hos dom. Man tackar! Vi bor bara några hus ifrån varandra men vi äter väldigt sällan mat där. De är väldigt ofta här och dricker kaffe å andra sidan. Kan vara för att jag behöver hjälp med än det ena än det andra och då blir det kaffe som betalning... Igår hjälpte de mig att slänga en jäkla massa skräp nu när tippen hade kommit till Anneberg. Jag samlar på mig en jäkla massa saker fastän jag inte vill... Jag har nog en skräpmagnet på ryggen...

Dagens bild blir på Tussan som bara älskar att bli kliad på magen. Synd att det inte är en film för då skulle ni fått se hur hon trampar med tassarna i luften och dreglar!

4 kommentarer:

Baronessan sa...

Ruskigt ute kan man lugnt säga. Men vad gör väl det när man kan gosa med en sån sööööt kisse :)

Hamrånge slöjdare sa...

Skräp blir det alltid, ibland är det svårt att slänga vissa saker.
Här är också slött idag, sov till halvnio, det är ovanligt. Men jag sov nästan inget natten före.
Tussan ser ut att njuta väldigt med dig!! Ha en skön söndag.

kajsastina sa...

Ruskväder är det inte här men mulet... Sessan ligger inne och kurar. Själv städar jag litet, halva lägenheten.Dottern K har nyss lämnat det hon handlat på Coop Forum och jag ska sätta mig med stickningen nu.
Ha en skön söndag kväll!

Anonym sa...

Man riktigt ser hur Tussan myser.
Jag har gjort en sockerkaka som jag ska bjuda min man på. Vi byter tjänster. Han har torkat ett par golv i lägenheten.
Här regnar det för fullt fy vad tråkigt det är.
Jag mår inte bra (tänker passa på att gnälla en aning). Du behöver inte läsa det om du inte vill.
Har svimningsattacker till och från sedan månader tillbaka. Läkarna hittar inte vad det är för fel. Det är så konstigt för rätt vad det är så försvinner jag bort. Kommer tillbaka efter några sekunder. Vågar inte vara ensam hemma eller gå ut själv. Jag ska till neurologen i morgon så få se vad han har att säga. Jag hoppas de har hittat något men hittills har de inte gjort det. (Nu är det slutgnällt).
Önskar dig en skön kväll.
Kram
Margit(maxelonia)