Blåsigt värre!!!

Jäklar vad det blåser i träden idag! Katterna är ute på balkongen och jag hoppas de stannar på där så de inte blåser iväg ;-) Tänkte åka ut en sväng med rullen sen, är så sugen på att plocka lite svamp.

Igår var jag och hälsade på den väninnan som har cancer... Så sorgligt att se hur fort det kan gå... När jag kom så låg hon i soffan och vilade. Hon såg ut som en liten sparv... Så smal och så trött. Hon har haft ett rent helvete genom hela livet med en kronisk sjukdom och nu detta... Ibland önskade man att man kunde trolla.

Vi ska alla dö men att veta att man har döden bitandes i hälsenorna är inget man önskar någon. Då får man faktiskt lov att klaga som jag sa till henne. Man behöver inte vara stark jämt, man får (och MÅSTE) få ut alla känslor, även de sorgliga. Det är inte lätt att vara sjuk och se alla som är ledsna, tror det nästan kan bli att den sjuke tröstar de som sörjer...

Jag hoppas av hela mitt hjärta att hon får leva resten av sitt liv utan plågor och ångest, det lilla liv hon har kvar...

Mina kära föräldrar åker till Turkiet idag... Flyg från Jönköping så de slipper åka långt, det är så himla bra. Jag skulle vilja åka oxå men inte förrän det har blivit november, då är det ruggigt och kallt och så himla mörkt i Sverige. Att få lite extra D-vitamin då är inte helt fel. Drömma kan man ju eller hur:-)

Mässa i Huskvarna och bajsvatten!

Så var det då äntligen dax för mässan som jag gått och väntat på. Att få gå runt där bland medium, tarot-kvinnor, healare, kristaller och stenar, vitaminer, örter och en massa annat som jag bara älskar är ju himmelriket för mig!

Först ut på bild är Marie (som inte vill vara med på bild) som pratar med Jörgen ifrån Tv. De har känt varandra sedan de var unga och oförståndiga (?) och nu hade de väl inte träffats på många år. Kärt återseende med andra ord.

Det fanns MASSOR att titta på men det jag gjorde var att testa detta, att rensa kroppen genom att fotbada!

Nu börjar skiten komma...

Det bubblar och fräser...

Fy fan, det luktar inte gott heller...

Nää, har någon bajsat i mitt vatten?

Usch vilken sörja... Detta är precis innan jag fick lyfta ur mina äckliga fötter ur baljan. En tjej fick sedan tvätta bort detta äckliga från fötterna på mig.

Sedan kändes allt så underbart, fötterna var så mjuka och jag blev så himla trött så jag hade kunnat somna på stället...

Lilla mamma testade detta oxå.

Medans mitt vatten var mer röd-brunt var hennes mer brun-grönt. Detta berodde på olika saker som jag faktiskt nu har glömt.

Ser ut som mamma har strumpor på sig men det är skiten som sitter kvar på fötterna, bläää!

När vi sedan åkte hem var vi alla så nöjda över denna dag, den var faktiskt underbar. Inte bara för att vi fick uppleva en massa utan för att vi fyra tjejer hade roligt ihop. 

Solen skiner idag...

Det är bra att solen lättar upp den lite tunga stämningen som är i mitt hjärta just nu. Idag träffade vi väninnan som är sjuk i cancer. Det finns inget att göra... Ändå är hon så strong, hon tröstar alla andra. Jag har sagt att jag gärna ställer upp som prat-kompis i alla lägen, jag är ju hemma jämt och kan komma närsom. Hon behöver ju någon att prata med, både om dåliga saker och kanske framförallt roliga saker.

Att kunna tänka på annat och ha det kul med vänner är något man behöver när man är sjuk. Gräver man ner sig i sjukdomen blir man bara sämre, sjukdomen tar tag i en med full kraft och du kan aldrig komma loss igen. Det kvittar om du har cancer eller EDS, att gräva ner sig i sin sjukdom är ALDRIG bra.

Idag har vi varit på loppis i sporthallen här i samhället. Köpte mig muggar från Tupperware, eftersom jag bara tappar allt så är det bästa att ha allt i plast! Köpte sex muggar för tio kronor styck. En "guld"kanna åkte ner i min kasse oxå, 30 spänn var ju rätt billigt. Annars var det mest barnkläder till bebisar och det intresserar mig inte.

Imorgon blir det mer intressant, då blir det mässa i Huskvarna!!! Fortsättning följer...

Tant Koftas Lotteri!!!

Tant Kofta lottar ut sin nya mössbok plus biljetter till syfestivalen i Borås!

Klicka HÄR föra att vara med du oxå!

En sorgsen dag...

Har fått veta idag på morgonen att en väninna till oss är så illa däran... Hon har flera tumörer och metastaser i hela kroppen och det finns inget att göra...

Det måste vara otroligt jobbigt när man vet att man inte kommer att överleva, när ens tid redan är utmätt... Hur mår man då? Måste vara så j-a jobbigt...

Jag hoppas och ber för att hennes sista tid blir utan plågor och ångest...

Trött och sliten...

Tussan älskar att ligga ute på balkongen.

Hon fläker ut sig och visar hela magen, helst ska man klia henne lite på magen oxå, då är hennes lycka gjord!

Sen blir man trött...

Jag känner mig rätt sliten efter all feber så jag skulle behöva ligga så här som Tussan gör... 

Buddha gömmer sig i tvätt-kassen. Jag kanske skulle krypa ner i en sådan kasse jag oxå? Då fick man kanske vara ifred? Eller så blir det tvärtom, folk kommer för att titta på den knäppa tokstollan... Idag har jag ändå inte tid för att vila, om en liten stund är det stickträff som gäller. Jag får vila imorgon.... Om jag hinner...

Jag ställer egna diagnoser...

Ni vet ju att jag har haft feber nu hur länge som helst. Igår på morgonen ringde jag till doktorn och de skulle ringa tillbaka senare på förmiddagen. Jag satte mig och delade min dosett så länge. Jag har ju rätt så mycket olika tabletter, de mesta är för värk. Jag har två olika styrkor på dolcontin, högsta dosen med Lyrica och så har jag ju Orudis retard, ocskå högsta dosen...

MEN DEN VAR JU INTE DELAD!!! Upptäcker alltså att jag inte har ätit Orudis retard på två veckor, minns helt plötsligt att den tog slut och att jag skulle ta ut den (vilket jag då missade). När väl sköterskan ringer så har jag redan ställt min egen diagnos, jag har feber för att jag inte har tagit Orudis på två veckor, BASTA!!!

Sköterskan hade aldrig hört detta tidigare och hon ville väl inte direkt tro på mig. "Inte kan man väl få feber för att man har glömt en tablett?" säger hon. Mitt svar blir att min kropp har lurat mig så många gånger så jag tänker inte åka till doktorn förrän jag har ätit Orudis i två dagar.

Gissa om jag hade rätt? Svar: JA!!! Min kropp är så kass så när jag inte äter inflammationshämmande så får jag feber och värk så in i norden. Nu har jag alla tabletter i dosetten och jäklar om jag glömmer någon igen!