En riktig söting!

Vad säger ni om denna underbara Maine Coon-bebisen? Är hon inte söt som socker? Meningen var att jag och min ledsagare skulle åka och titta på denna och hennes syskon men en vän behövde mitt stöd för ett läkarbesök så jag var tvungen att avboka katt-besöket. Vad gör man inte för en kär vän! Vi ska försöka kolla på kattungarna nästa vecka istället men jag kommer smälta som smöret i småland tror jag...

Idag har jag redan avklarat underredsbehandling (d.v.s. cellprovstagning) på morgonen, inget kul men ack så behövligt. Med tanke på att jag har haft cellförändringar så tar de prov ofta på mig. Barnmorskan sa att jag är ärrad på livmodertappen plus att jag inte har så stor bit kvar av livmodern. De tog bort en stor bit sist...

Tur det finns sådana prov iallafall, även om jag inte direkt gillar det. Sedan jag fick Emmy så har jag haft problem med mens och sådant. Livmodertappen sprack sönder i bitar och läkte ihop lite hipp som happ. Inte konstigt att jag är oerhört känslig i den regionen...

Nähä, nu ska jag försöka att vila lite, har ju varit uppe ovanligt tidigt!

Jag stickar!

Faktiskt så stickar för glata livet! Ja, inte direkt nu för nu sitter jag ju här och skriver men annars så stickar jag. Varför? Jo, jag har sådan jäkla värk i benen idag och om jag stickar som en idiot så "glömmer" jag bort värken för en stund... Knäppt eller hur...

Kallt är det ute men solen har skinit nu i ett par dagar. Jag har luftat rullen men jag får klä på mig som en michelingubbe för att kunna åka runt utan att frysa benen av mig... Det är så underbart att äntligen kunna vara ute och åka på bar asfalt. Visst att massor med snö är kvar men att se lite barmark gör mig glad. Fast imorgon skulle det visst snöa igen och sen blir vägarna svåra för rullen min... Man får vara glad att det iallafall går åt rätt håll!

Tänk när man kan plocka körsbär...

Ta ut katterna i gräset...

Kolla på alla fina blommor...

Höra humlorna surra...

Se hur de arbetar med att hitta pollen...

Man nästan hör hur knopparna brister...

Det är väl sköna tankar eller?

Att vara som alla andra... eller inte!

Ja, ni vet ju att jag har skrivit om detta tidigare men det tål att skrivas om miljoner gånger, eller tills det händer något! Vad jag pratar om? Handikappanpassat naturligtvis!!! Ett beslut togs att alla lokaler skulle vara handikappanpassade år 2010. Nu är det 2013 och vad jag vet så rimmar detta dåligt med verkligheten, tyvärr... 

Hemma hos mig ska det bostadsanpassas men mycket kan man göra själv just i hemmet. Själv har jag en ergonomisk kontorsstol så jag sitter bra vid datorn (annars blir det inget skrivande kan jag säga!). Andra saker som är man kanske inte tänker på är fönster och dörrar, är de lätta att öppna? Jag bor i ett relativt nytt hus så detta är inga problem för mig men bor du i ett gammalt hus kanske man inte ens kan öppna ett fönster för de sitter fast... 

Ni som är handikappade och jobbar, hur ser eran arbetsplats ut? Är det anpassat så dagen fungerar? Kan tänka mig att det inte är så för alla. Man kan till exempel inte flyga upp för en trapp med en rullstol, det är smått omöjligt. Små saker som ett höj- och sänkbart skrivbord kanske skulle göra att man slipper att ha ont i ryggen när man kommer hem (detta gäller även de som är friska, att både kunna stå och sitta vid ett skrivbord är det optimala för att få igång blodcirkulationen under en lång arbetsdag.). Riksdagen beslutade 2010 i en ny EU-lag att samhället skulle utveckla en handikappstrategi så att det ska vara enklare för personer som är funktionshindrade att röra sig fritt. Detta har även med mänskliga rättigheter att göra. Utöver en god ergonomi i kontorsmiljöer bör det även finnas en välkommande företagskultur som möjliggör att handikappade kan arbeta. Efter tre år har det fortfarande inte skett några större förändringar. Enligt en artikel visar det sig att mer än hälften av arbetsgivarna slarvar med arbetsmiljöarbetet. Även om lagen har sagt sitt så verkar det som att arbetsmarknaden har sina egna åsikter. Istället för att erbjuda sina medarbetare en god hälsa, ergonomiskt kontorsmaterial och en fräsch arbetsmiljö så verkar det som att en stor majoritet nöjer sig med att tänka på besparingar och kostnader. Detta gör att funktionshindrade inte blir lämpliga för vissa arbeten och att antalet sjukskrivningar ökar på grund av belastningsskador. 

Hur är det med restauranger och affärer? Nja, en del har faktiskt både ramp och stora ytor så man slipper få en hög med varor i nacken (detta hände mig på apoteket en gång...). Dosan man betalar i bör vara höj och sänkbar så man kan sitta och betala utan att be om hjälp. Något som jag tycker är märkligt är dessa kyldiskar, det är nästan omöjligt att få upp en vara om man inte kan stå. Hoppas de kan hitta en lösning på detta. 

Till alla affärer, restauranger, kontor och kommuner som anlägger gator vill jag säga: ni tjänar på att ha det handikappanpassat! Kommer vi inte in i en butik så handlar vi inte, så är det helt enkelt! Jag pratade med en affärsägare förra sommaren om just ramper. De hade en men inte uppsatt utan inne i affären som skulle tas ut vid behov. Okej, ska de stackars handikappade människa stå där ute och skrika sig hes för att någon ska se och höra den? Nä, låt rampen vara framme, annars går vi med rullstol inte in! 

Så när blir det handikappanpassad i vårat land? När blir Sverige för alla? Snart, hoppas jag... 

Kallt...

Jag måste hämta ett paket på posten i ett väder som är allt annat än varmt... Tänk om jag fryser benen av mig på vägen? Är paketet värt ett par ben? Ja för fan ;-)
Här får man inte vara blödig, benen fungerar ju inte som dom ska ändå, hihi!

Nu har jag satt igång det hela...

Då talar jag naturligtvis om detta med bostadsanpassning och att ha en elstol inomhus så jag sparar mina fötter. Bättre att använda dom till viktiga saker än till att plocka saker fram och tillbaka i mitt hem... Det känns så skönt att detta händer, jag har pratat med dom om detta innan men då tyckte jag att elstolen såg så stor ut. AT:n bedyrade att den inte alls är så stor och då ger jag mig naturligtvis!

Så här kan en elstol se ut bland annat. Det finns även sådana där drivhjulen är i mitten med fyra småhjul runtom, med en sådan kan du snurra runt på stället utan att rullen rör sig en millimeter!

Jag tror att jag vill ha en med lite bättre utrustad rygg, jag har ju trots allt lite problem om det inte är skönt att sitta och då är det bäst att sits och rygg är så sköna som det går.

Ja, vi får se hur detta fortskrider, det tar ju tid (som vi alla vet) så jag återkommer när jag vet mer...

Idag snöar det stora flingor, riktigt julväder, hua!

Jag ger upp...

Mina fötter värker som malande tandvärk, jag har svårt att gå på dom idag... Det har blivit värre och värre, hela min kropp har blivit sämre... Hela vintern har jag bara väntat på att det hela ska haverera och nu orkar kroppen inte mer... Idag har jag ringt till arbetsterapeuten, nu får det bli rullstol inomhus och bostadsanpassning!

Enda kruxet är att jag önskade att min lägenhet vore dubbelt så stor... Att ha rulle här är lite, lite trångt så jag bävar för allt jag kommer köra in i och slå ner med rullen... Buddha avskyr mina kryckor som pesten, undra hur det blir med en rulle?Inte är det roligt men tyvärr så måste jag göra detta. Mina fötter går mer och mer sönder ju mer jag går på dom så det är helt enkelt tvunget...

Solen skiner idag och man kan känna värmen trots att det faktiskt är minusgrader ute! Det är skönt att känna att solen tar, nu längtar jag efter takdropp och blåsippor!

Besviken...

Ja inte är det jag som är besviken, åh nä, det är barnet mitt jag pratar om... Som ni vet så var hon i helgen i Stockholm/Solna för att titta på melodifestivalen i Friends Arena. Emmy hejjade på Johio och det gjorde hon med både hjärta och själ så när han inte vann så blev det för mycket för denna nyblivna tonåring.

Besvikelsen blev för stor så hela vägen till hotellet hade Emmy gråtit. När hon kom hem sa hon "Jävla europajury, varför ska de vara med och bestämma för???!!!". Genast börjar jag se till baka på när jag själv var i Emmys ålder och var hejdlöst förälskad i George Michael i Wham... Ja ni vet ju att han är ju bög och när jag fick reda på det så vart jag oxå förkrossad.


Wham

Jag var även lite mellodifestivalsslav när jag var liten. Minns att vi dansade till mello-låtar på ett kalas vi hade hos en tjej, det var samma år som Herreys vann tror jag. Både Carola och Herreys blev mina stora idoler i några år. Sedan började "Bagen" visas på tv och vips så vart de svenska stjärnorna borta och ersatta av Pet shop boys, Wham, Whitney Houston, Eurytmics, ja alla de som då låg på topplistan. Än idag ryser jag i hela kroppen när någon gammal superlåt spelas!

Trots att Johio inte vann så hade de roligt i Stockholm. De sov på ett hotell som låg nära stationen och de hade hunnit med en shoppingrunda (där blev jag avundsjuk...). När hon kom hem så kollade hon igenom hela melodifestivalen på svtplay och visade mig var de satt. Det som hon kände var mäktigt var allsången med Carola. Tänk dig 28000 som sjunger samma sång! Mäktigt...

Ute är det sol och klarblå himmel men ack så kallt. Jag ska hålla mig inomhus kan jag meddela. Ha en bra dag ALLA!