Seg...

Det var en seg jäkla förkylning, jag är fortfarande inte bra... Jag tar mitt slem och drar något gammalt över mig... Hoppas ni själva mår bra och är uppe på benen och dansar!

För mycket snor?

Ja, det kan man undra... Idag är jag helt off, huvudet är totalt avstängt och jag svettas som en liten nasse hela tiden. Ändå fick jag för mig att jag skulle följa med grannen på ett stadsbesök, jag skulle bara inhandla alvedon...

Ja, eller hur... En ask alvedon plus tre kassar och en hink full med annat. När jag kom hem upptäckte jag oxå att jag råkat stänga in Tussan i Emmys rum... Stackarn hade suttit där inne i minst två timmar alldeles själv medans jag var borta... Men som sagt; Jag skyller allt på snoret (kan inte ens hitta rätt tangenter nu när jag skriver, får sudda en j-a massa...)

Imorgon ska jag inte göra något, kom ihåg att jag har sagt detta!!!

Förkyld...

Snoret flödar, både barnet och jag snyter oss för fullt... Jag kan inte fatta hur kroppen kan producera så mycket snor... Hoppas ni där ute är snorfria!

Blodkärlssockar!

Ja så kommer jag att döpa dessa sockar till då det var deras fel att mitt finger så ut som det gjorde! Jag vilade fingret någon dag med just stickning med fem stickor och sen var det inga problem längre.

Jag har stickat dessa i mellanraggi, de ser riktigt smala ut men så blir dom när man stickar 3 räta, 3 aviga och vrider sockarna.

Den som ska ha dessa sockar är faktiskt ingen mindre än Anette!

Jag har inte stickat någon resår utan började direkt med 3 räta och 3 aviga, då blir kanten lösare. Nu hoppas jag att Anette blir nöjd (annars får du sticka ett par nya själv vännen!!!).

Nu är det snart första advent (höll faktiskt på att skriva första maj!!! Önsketänkande!) och som vanligt har kommunen kommit med den årliga granen. Den var himla fin faktiskt och jag hoppas bara att lamporna kommer i den innan julen börjar...

Får nog ta det lite lugnt...

Då menar jag med att sticka faktiskt! Jag håller på med ett par strumpor med stickor nr 2,5. Det är rätt smått och detta gör att jag nästan krampar ihop fingrarna för att hålla stickorna. Så precis i den leden där jag håller ena stickan så hände detta:

Blodkärlet sprack!

Först såg det ut som ovan.

Dagen efter såg det ännu värre ut...

Tala om att det ser ut som om jag har brutit fingret eller nåt!

När det sprack gjorde det rätt ont men nu känns det inte alls även om det der lite konstigt ut.

Nej, jag vill inte!

Jag har ont i halsen... Vad kan man vänta sig egentligen?  Ingen går ju säker i dessa dagar...

Solen skiner!

En fin novemberdag med strålande sol, inte dåligt måste jag säga. November brukar ju vara mörkt och åter mörkt...Lite sol är aldrig fel, speciellt när så många lider brist på D-vitamin i vårat mörka land. Man ska passa på att sticka ut huvudet om solen skiner, då tankar man vitaminer till kroppen!

Jag ska försöka gå ut idag, jag är dock lite under isen... Badandet av tjock katt har gjort hela min kropp som ett stort ömmande blåmärke... Jag har tagit lite extra medicin så jag kanske kan vara lite mera uppe idag. Man vill ju passa på när vädret tillåter!

Emmy är hemma från skolan idag. Hon har hostat i natt så hon har träningsvärk i magen... Detta plus att en idiot ringde klockan 02:00 gjorde att jag har haft en natt med minimalt med sömn... Jag vet inte vem som ringde, numret var låååångt så jag hade ingen lust att svara faktiskt. Jag är ju lite känslig vad gällande detta med sömn. Jag behöver sova ordentligt varenda natt, gör jag inte det blir både min kropp och min hjärna som en vetedeg.

Ja ja... Ibland är livet lite åt det sämre hållet, bara att acceptera och hänga med i svängarna antar jag...
En vacker dag kan det ju hända att det svänger åt det bättre hållet eller hur ;-)