Nu andas mamma ut...

Mamman som andas ut är då jag själv. Barnet har idag tagit spruta mot mässling, påssjuka och röda hund, hon hade lite ont i armen men annars hade allt gått bra. Ingen svimmade, det var ju positivt!

Solen har hastigt och lustigt börjat skina, det gäller att ta vara på alla strålar man kan få i dessa dystra tider! Kanske, kanske är det den fina hösten som är på väg, vad tror ni?

Nervöst värre...

Flickestackarn ska snart till skolan som vanligt. Bara det att idag är ingen vanlig skoldag, de ska ta spruta idag... Jag bytte gärna med henne kan jag säga, numera är jag ju van vid sprutor.

Ge mig en stor spark i ändan tack!

Jag måste nämligen börja RÖJJA!!! Vi snackar utrensning av allt som jag inte behöver och det är MASSOR av gammal skit. Nu är det så här oxå att jag är så illa tvungen att fixa utrensning, jag ska få tapetserat i köket och hallen...

Tio års gammal skit ska förnyas och bli ljust och fint. Mörkt-mörkt blått ska bytas ut mot beige-blommig fondvägg i köket och hallen ska få ränder i grå-silver på tvären istället för den nuvarande smutsgrå äckeltapet... Hallen har tydliga spår efter hund... Där Gibson låg och sov finns nu ett minne gestaltat av en fettfläck. Länge har jag velat få detta omgjort och ÄNTLIGEN!

Nu är det ju detta med röjjandet då... Fan att man är så orkeslös hela tiden men jag får väl ta det i min egen takt. Å andra sidan så har samhället i dagarna besök av "tippen", man kan alltså slänga en massa skit här som sedan transporteras till tippen. Himla bra för alla som inte har möjlighet att ta sig dit (som jag).

Jag SKA fixa detta, jag SKA få det så fint och all gammal skit ska bort. Fast först måste jag nog vila mig i form.... Eller nåt....

Ojojojojoj vad mycket garn....

Igår var det symässa i Borås. Eftersom min käre bror precis har flyttat till Bosnäs (ligger strax utanför Borås) så slog vi två flugor i en smäll, hälsa på broder och garn-garn-garn på en och samma dag! 

Vi anlände strax innan elva och då var det relativt packat med kvinnor inne på Åhaga. Jösses vad utställare, jag vart imponerad faktiskt! Det fanns allt som en garnfantast kan tänka sig och lite mer tror jag!

Det fanns väldigt fina garner som kostade en halv förmögenhet (eller iallafall 200 spänn för 50 gram, inget för min smala plånbok tyvärr) men det fanns oxå billigare alternativ (tack och lov!!!). Fast man kan ju klappa vilka garner som helst utan att det kostar en krona och klappat garn har jag faktiskt gjort! 

Att få känna en super-duper-mjuk babyalpaka i handen är som att bli religiös, man smälter som smöret i Småland...

Efter två timmars klappande, köande, shoppande, pratande och "påfyllande av garntarmen" kände både mamma och jag att det fick räcka. "Garntarmen" var överfull och min skalle i ett enda rus, dax att åka med andra ord. 

På väg ut kom det fram en kvinna och sa att hon läste min blogg, senare läste jag att hon var projektledare för syfestivalen (Hej Fia!). Hur kul känns inte detta! Trots att min blogg inte är en ren stickeblogg så verkar den gå hem lite överallt, jag blir både glad och så otroligt stolt!

Käre far kom och hämtade oss för färd mot Bosnäs och broder Fredriks nya hus. Vägen var under all kritik, kan säga att det var ett under att inga kotor halkade åt skogen! 

Framme vid Fredriks lilla blåa hus kom det en liten kisse och välkomnade oss med öppna tassar, Tissen gillar ALLA och alla gillar Tissen. 

Tissen har förmodligen fått rejält med syrebrist under födseln så han är cp-skadad, han har svårt med motoriken och kan inte hoppa upp på ett fönsterbräde, det är för högt... Fredrik blev dock alldeles förälskad i den stackars kissen med den speciella gången och tog hem honom och sedan dess har de varit som ett slitstarkt gammalt par de där två!

Här har vi broder i kökstagen, duktig på matlagning är han (och singel för den som undrar) och bjöd oss på en supergod kycklinggryta.

Nästan hela stugan är nytapetserad och nymålad, här är Fredriks sovrum.

Köket var fint när han flyttade in, dock hade personen innan rökt sönder hela huset så det var mycket jobb innan brorsan kunde flytta in.

Här ligger Emmy inne i tv-rummet.

Här får han nog elda i vinter, det var redan för kallt för Renées fötter kan jag säga!

Den lille Tissen har numera tillgång till utevärlden alltid, kattlucka fanns redan och efter att de satt dit nät kan Tissen inte komma ut från altanen (Han kan alltså inte hoppa över räcket!).

Han älskar sitt nya hem kan jag lova!

Han var lite dålig ett par dagar då pappa och brorsan höll på att flytta, han fattade nog inte vad som skulle hända... Han åt inget på flera dagar men sedan han flyttat ut och fått andas lantluft så har han fått aptiten åter.

Det var en väldigt rolig dag på alla de sätt och vis men det är oxå skönt att få åka hem... jag somnade som en bebis i bilen, vaggad av bilbrummandes och vägbanans skavanker...

Vad köpte jag då undrar ni nog alla, jo detta: 

4 nystan "Gotland" för 100 kr (som ska bli ett sittunderlägg).

10 nystan raggi

4 nystan mellanraggi 

2 nystan let´s knit

Let´s knit kostade 25 kr styck och raggi och mellanraggi endast 10 kr styck. 

JAG FYNDADE!

Hade nog köpt mer om inte min budget var uppe i taket (dålig månad...) plus att man måste ju få plats med allt oxå. Jag väntar med spänning på nästa års symässa för den ska vi åka på, det är redan "tesagt"!

Hundar i massor!

Hundar är alldeles underbara! Idag kom en som föder upp två olika raser och helt plötsligt fanns det sju olika hundar på loftgången samtidigt! Jösses vilket liv men ack så söta de kan vara...

Den grå lilla plutten är en 15 veckor gammal Stafford Shire bullterrier och jösses vilken godbit! 

Han var inte lätta att fota vill jag lova, många bilder blev det med bara svans eller ett öra på. Till sist gick det  att fota för Kristina tog honom i sitt knä. 

15 veckor men vilken tyngd! Han kommer nog bli en otroligt vacker hane och förmodligen bli pappa till massor med valpar med just denna färg som kallas "blå". Hans namn är faktiskt "Mister Blue" så jag hoppas att de hittar en snygg "Mrs Blue" till honom sen. 

Idag skiner solen på oss. Den skiner trots att sorgen hänger över oss. Vår vän som var sjuk har vandrat över till änglarna... Mina tankar går idag till hennes familj och speciellt till hennes man som blir så ensam... 

Ett väldigt luddigt inlägg...

Jag har massor av idéer, har alltid haft faktiskt. Mitt huvud bara spottar ur sig saker som skulle kunna göra hela min lägenhet till världens mys-pysigaste hem. Min hjärna är gjort till att hitta på saker, så har det alltid varit. Det fanns en tid då jag faktiskt kunde göra dessa idéer till verklighet, hur kul var inte detta...

Jag kan ibland bli väldigt frustrerad över att min inspiration blir hämmad av min kropp. JAG VILL SÅ MYCKET! Inte för att jag vill visa upp mitt hem som en vit oas på bloggen, ånej, det är verkligen inte min stil. Min stil är en salig blandning av allt, ett hem där man känner sig HEMMA, ett hem med massor av olika stilar och massor med färg, det är JAG...

Nu för tiden tycker jag att alla som visar upp sina hem har samma stil. Alla ska ha shabby shic eller fransk-lantlig stil och vitt, vitt, vitt med lite inslag av rosa. Kära vänner, observera nu att NI FÅR HA DET PRECIS SOM NI VILL HEMMA HOS ER!!! Jag bara säger att detta är inte jag för fem öre, jag är ingen vit person, jag kan till och med må dåligt i ett vitt, spartanskt hem.

Ibland får man se hur andra har det genom att de visar bilder på bloggar och reportage i tidningar. Allt är alltid så rent, så avskalat på personlighet... Var är högen med räkningar? Högen med reklam från dagens post? Handväskan som hänger på köksstolen? Pennan som alltid ligger på bordet ifall man måste skriva något? Smulorna på bänken....

Vad jag vill säga med allt detta svammel är att det är tillåtet att ha det precis som man vill!!! Skit i vad som är på modet (om du nu inte gillar det stenhårt), ett hem ska vara DIN borg. Våga vara annorlunda, våga vara DU...

Glöm inte att om du inte kan älska dig själv så kan du inte älska någon annan....

Det får allt bli en riktig slödag...

Vissa dagar så känns det som om ryggsäcken man har innehåller 50 kilo bly... Man orkar inte ta på fasaden av att vara en någorlunda normal människa... Så idag slöar jag, jag ska inte göra så där jättemycket kan jag säga. Har knappt tänkt att laga mat men äta måste man ju.

Regnet strilar så där sakta så det knappt syns och det är bara 8-9 grader ute... En perfekt dag för tända ljus och myspys med katterna. Jag gillar hösten om den visar sig från sin fina sida men när allt är grått och ruggigt så vet i katten, då är det inomhus som gäller.