Ibland dör telefoner när man bäst behöver dom...

Min hemtelefon har varit lite konstiga sedan jag skaffade bredbandstelefoni så att det händer mystiska saker med telefonerna hemma är jag van vid. Att det händer mystiska saker med mobilen är jag dock INTE van vid...

Igår åkte jag färdtjänst till stora staden Nässjö för att träffa min älskade ledsagare Marie. Precis efter att jag hade passerat 50-skyltarna så tappade den kontakten fullständigt... Tänkte inte mer på detta då Marie och jag hade lite annat för oss.

Först var vi på Ria-loppis. Vi hittade en massa fynd, Marie köpte ett par nästan nya Nike-promenadskor för nästan ingenting och jag hittade en MODCAT- kattlåda som de faktiskt skulle kasta på tippen så den fick jag alldeles gratis. Det enda felet var att locket var skadat i låset men man kunde köpa nytt som reservdel. Tror inte ens den var använd alls! En ny kostar 1195 så jag tror jag gjorde ett fynd...

Sedan gick vi till Nässjö läkarhus, jag skulle ta lite sprutor. Hejco var tillbaka efter att ha varit sjukskriven några veckor. Han fick en stroke 2010 och nu hade de hittat ett aneurysm som hade växt så nu har de satt in en stent så det inte ska bli någon mer stroke (förhoppningsvis!). Jag var så glad att han var tillbaka kan ni tro!!! Utan honom skulle nog livet kännas konstigt, han kan mig utan och innan och litar på mig till max.

Jag hade ju feber för ett tag sedan för att jag hade glömt mina orudis. Nu ska jag testa att äta kortison i en vecka för att se hur jag reagerar. Blir jag superduperbra så är det ju något inflammatoriskt som är fel och då skickar han mig till rematologen. Bara för att man har EDS så får man inte stirra sig blind på det, man kan ju faktiskt få andra sjukdomar.

Efter mina sprutor gick vi i ösregn till ett fik och åt goda mackor. Både Marie och jag äter enligt LCHF och gissa vad som händer när man inte är van vid att äta bröd? Magen protesterar hej vilt! Med värkande magar gick vi till apoteket och efter ett tag där så åkte Marie hem. "Jag klarar mig själv" sa då jag.

När jag kom ut från apoteket tänkte jag då ringa färdtjänst. "Hej min döda telefon, vill du ringa lite???" Det gick inte alls om jag nu inte skulle ha ringt 112, lite onödigt kanske... Så jag bad att jag skulle möta någon från Anneberg det första jag gör när jag kommer in på ICA. Gissa vad jag möter det första jag gör? Ett äldre par från Anneberg! Fick låna deras telefon och allt löste sig. Ibland är det bra att be, tänk på det.

När jag kom hem så fungerade telefonen igen, grrr.... Så idag har jag uppdaterat min kära lilla Nokia så detta inte ska hända mer, iallafall inte i år kanske...

Nu lär det bli UFO:n i huset...

Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag ska sticka för tillfället. Helt plötsligt hade jag två olika strumpskaft och jag vet inte vilket jag ska sticka... Sen har jag ju kjolen... Det är lite mycket nu känner jag...

Regnet det bara öser ner...

Jag blir dock inte blöt, jag behöver ju inte gå ut! Det enda positiva med att inte ha hund längre måste jag säga. Nu blir det myspys i soffan medans min kjol blir färdig (hoppashoppashoppas). Sen måste jag hitta både mönster och garn för min kusin har beställt sockar. Har ju inte stickat sockar på länge så nu får jag använda mina hjärnceller lite extra. Så avancerat är det ju inte, jag gör snurrade sockar som är lite enklare att göra.

Nu har de städat med min nya dammsugare.

Minus:

• Alldeles för kort sladd.
• Alldeles för kort rör. Alla är inte pygméer som dammsugar!

Plus:

• Du får se hur mycket skit det faktiskt är på golvet (URK...)(Skulle tagit kort men missade detta).
• Det var mindre hår kvar när man hade dammsugat färdigt.
• Smidigt att slippa påsar, bara tömma på toa.
• Att man kunde välja sugkraft, ska man dammsuga gardiner vill man ju inte suga in hela skiten i röret!
• Bra tillbehör, både det som hörde till och det man kunde köpa till extra.

Alltså slår alla plussen de få minusen. Ska se om det går att fixa ett annat rör plus att jag ska köra med ett twinner-munstycke. De andra bara drar ju skiten framför sig...

Nu jäklar öppnade sig himlen! Myspys som sagt...

Imorgon gäller det...

Jag har gått och investerat i en ny dammsugare (eller gått och gått, jag har inte gått en meter då jag beställde den via nätet...), nu hoppas jag verkligen att den håller vad de lovar på reklamen också.

Detta är en vattendammsugare, det innebär att det istället för dammsugarpåse finns en behållare med vatten som ska ta upp all skit. En i hemtjänsten hade en sådan hemma och hon var supernöjd!

Nu återstår det bara att jag ska bli det också, imorgon gäller det, då ska det städas...

Dagen har bjudit på blandat väder, först regn och sedan sol... Jag lånar min granne Kristinas hundar och går ut med när vädret är fint, på så sätt får jag behålla lite av den känslan som jag saknade så vansinnigt när Gibson dog. 

Kristina har två illbattingar av rasen Puli, det är banne mig fullt ös hela tiden! Jag orkar bara ta dom en och en, de blir avundsjuka på varandra när jag bara tar den ena men jag orkar inte hålla i två, sen har jag ju bara en hand när jag håller i joysticken. Det är så kul att se vilken glädje de visar när jag kommer och ska gå ut med dom, inte för att de inte tycker om när Kristina går med dom utan för att jag låter dom springa hela vägen så de verkligen får rasta av sig. Ibland är det bra att ha rulle!

Höst, höst, höst...

Ja faktiskt så kommer hösten smygande, färgfestivalen har börjat!!!

Ja, kan man annat än njuta? Färgerna är ju fantastiska och mer lär det ju bli. 

Började morgonen med att säga till två barn som pallade plommon och äpplen från grannens träd. Okej om man tar en av varje men inte att man har med sig en kasse som man fyller! När jag sa till så sprang de bakom en buske. Stackars tanten som bor där har nog inga plommon kvar nu...Jävla ungar...

Mina planer, mina drömmar...

Ja, ni skulle bara veta vad som försiggår inne i min skalle, det är en verkstad utav dess like! I verkligheten är det dock en annan sak, att få ut alla planer ur skallen och göra dom till liv är inte riktigt min grej... Samtidigt så tror jag att det är bra att man har lite planer, i skallen är ju livet perfekt!

Här är några av mina planer:

• Göra en egen stickbeskrivning på en kofta eller tröja. Detta är ju inte så himla svårt, bara att sticka lite, hihi!
• Måla om mina möbler. Detta är lite svårare, eller vi säger mycket svårt! Orkar ju inte...
• Skaffa mig en man. För att göra mina planer kanske jag behöver en sådan? Fast jag vet inte om jag vill ha någon, tycker karlar bara är till besvär, iallafall om man bor ihop med dom...
• Skriva en bok. Detta kommer jag kanske att göra en vacker dag! Vad den ska handla om är än så länge hemligt...
• Lära mig meditera. Ett måste!!!
• Få bättre kontakt med mina änglar. Jag pratar med dom varenda dag men jag kan inte se dom... Övning, övning, övning...
• Kunna hjälpa andra... Om det är någon önskan jag har så är det denna. Tänk att åka ner till Afrika med massor med mat eller se till så forskningen om cancer får mer pengar! Önsketänkande? Ja, vem vet?

Så nu har ni fått se en bråkdel av alla mina planer... Jag tror att vi alla har planer, läste för ett tag sedan att det var bra för själen att dagdrömma. Vad drömmer du om?

Mannens lott i livet...

Tussan vet precis hur hon ska göra, hon klämmer ner sig bredvid Buddha för att få lite "gos" av honom. Aldrig att hon gör likadant för honom inte! Det är som om det är Buddhas lott i livet att ge Tussan det hon vill ha. Tänk om man hade en sådan man!!!