Hej svejs i lingonskogen!!!

Jag hoppas att det är just lingonskogen ni passar på att besöka nu när lingonen står och väntar röda och fina! Själv har jag tyvärr inte kommit ut så mycket som jag har velat, min rullstol har varit rent ut sagt farlig och jag har inte kunnat åka ut själv. Kändes som om min frihet blev så begränsad av detta, jag har ju alltid varit ute själv!

Igår blev drömmen sann, igår var jag på hjälpmedelcentralen i Jönköping och provade ut en ny superrullstol, en sådan som jag hade innan fast sprillans ny!!! Jag var så lycklig igår, det riktigt spratt till i min värkande kropp och själen började ändra färg från grå till svagt rosa. Äntligen frihet!

Saken är den att jag provade ut två rullstolar igår. En för uterullande och en som jag ska ha inomhus. Jag blir ju liksom inte bättre i min gamla kropp, vissa dagar har jag sådan värk så jag knappt kan sätta ner fötterna på golvet... Inte lätt att laga mat då inte. Med en rullstol inne blir allt så mycket lättare, jag kan ha saker i knäet och rulla fram och tillbaka överallt i min lägenhet.

Nu var det ju så att en rullstol inne är lite större än den arbetsstolen jag har nu. Med en fotplatta framtill gör det omöjligt för mig att komma intill spisen. Så nu ska arbetsterapeuten komma hit nästa vecka för att se vad de kan bygga om. Köksmodulerna måste alltså hänga i luften för att jag ska kunna laga mat. Plötsligt känns det som om allt händer på en enda gång!

Lyckan skulle vara helt fullständig om nu också jag hade fått göra ultraljudet på mitt hjärta... Tyvärr är det 3 månaders väntetid, bara att ta ett djupt andetag och vänta... jag kan säga att jag just nu inte är den fräschaste människa på jorden. Hjärtfelet (eller klaff-felet) gör att jag svettas hejdlöst så fort jag anstränger mig minsta lilla. Att duscha är egentligen meningslöst då jag blir så svettig av att smörja in huden så jag egentligen borde duscha igen...

Annars mina kära vänner är livet som det alltid har varit. Visst att saker runt omkring mig just nu är lite kaotiskt men så är det ju ibland. Tänkte avsluta denna gång med lite bilder på mina älskade katter plus mitt älskade barn!

Här har vi Buddha som i oktober (tror jag det är) fyller 3 år. 

Tussan fyllde 4 år nu i sommar. Hon är mamma till de andra två och om man inte sköter sig så får man en rak höger ;-)

Zoya... Min mamma säger att jag har fått denna katt för mina synder! Då måste jag ha syndat massor för denna kisse är inte still i en minut. Vi ska inte tala om hur många sladdar hon ätit sönder eller hur många krukor som numera är skärvor och slängda... MEN, jag älskar henne ändå!

Min älskade Emmy... Hon har fyllt 13 och går numera i skolan i Nässjö. Om jag säger att hon är tonårsstinn så fattar ni säkert vad jag menar? Bergodalbana är livet, ena stunden är allt bra och andra stunden så är man fullständigt förbannad... Att frigöra sig kan inte vara lätt...

Här är då jag och min käre pappa när vi är på minisemester på Visingsö. På bilden sitter vi och ska åka remmalag (alltså sitta på en vagn bakom två hästar). Med oss på denna tripp har vi de amerikanare som vi besökte för ett antal år sedan. Tyvärr så stannade de bara några dagar men det var jättekul!

Jag ska försöka att skriva lite mera nu, tummen ur röven alltså!

KRAM PÅ ER ALLA!!!