Mår inte bra...

Något är fel... Har så jäkla ont i hela skallen och kallsvettas. Ni vet när man har ont i ögonen typ. Jag tror att jag är sjuk, alltså på ett annat sätt än just EDS:en... Även om det inte händer så ofta så händer det. Med tanke på att det idag är snö (!?) ute så gör det inget om man ligger som en död sill i soffan.

Sen har jag skaffat mig en ny mobil! Nä, ingen ny men ny för mig... Jag har köpt (på avbetalning) en Nokia N8 av min kära syster. Nu är det bara det att jag typ fattar ingenting, hur funkar den? För att få fram menyn var jag tvungen att fråga Emmys kompis, tala om att man är kass på teknik (jag som skrev hur bra jag var innan...)...

På tal om teknik så får jag inte igång tv:n i sovrummet... Vad trött jag blir... Skaffade ju en box från telia även till den men nu verkar det som om själva mottagen inte fungerar som den ska. Jag ska starta om hela faderullan så får vi se vad som händer. Om jag orkar alltså...

Mer tekniksnack...

Ibland undrar jag vad fasen som händer... Här har jag beställt en tv-box från telia och vad finns i paketet? En tv-box PLUS en ny gateway... I brevet låg oxå en lapp som förklarade att jag hade sagt upp min gateway (telia smart) för att få en ny... Mycket förvirrande måste jag säga...

Ringde telia för att säga som det var "Jag har INTE beställt någon ny gateway!". Tack och lov var allt ett misstag och som tack för besväret skulle jag byta ut min gamla gateway och skicka tillbaka den. Så nu har jag en ny fin svart gateway i hallen! Så idag ska jag ta en tur till våran post (som oxå är en cykelaffär) och skicka tillbaka min gamla gatewayen och sen hoppas jag att all teknik fungerar här hemma... Jag lever tyvärr i ett hem där tekniken bara kan haverera vilken minut som helst... Så har det alltid varit...

Hoppas ni alla är friska för jösses vad alla är sjuka i vårat samhälle! Hemtjänsten går på knäna, alla är sjuka både i magsjuka och influensa. Nu menar jag alltså personalen... Magsjuka går visst på skolan oxå, Emmy sa att en pojke hade kräkts i matsalen härom dagen. Mysigt? Nä, inte direkt... Själv har jag bara varit trött... Eller inte så bara, jag har varit dödstrött! Jag har ätit penicillin ett tag för min hud är så kass men nu hoppas jag att tröttheten ska försvinna för kuren med penicillin är över.

På tal om penicillin, fy sjutton vad ens kiss luktar illa! Värre än gamla sopor och döda råttor! Inte för att det doftar hallonbåtar i vanliga fall men detta är så det sticker i ögonen nästan. Jag hade nog en jäkla massa baciller som skulle ut...

Den hemsökta stolen...

Låter som värsta rysaren på tv en kulen fredagskväll men sanningen är den att denna stol bor hemma hos mig! Idag var hemtjänsten och diskade hos mig och hon fick se stolen in action. Idag var den mera hemsökt än vanligt, den får liksom rycket och hissar upp sig i skyn allra längst upp och där står motorn och maler...

Idag stannade den inte ens utan den stod där och malde och malde och till slut så började sladdarna att bli kokheta. Då tog jag och drog ut en av sladdarna och stolen blev tyst... Ringde arbetsterapeuten och hon hade aldrig hört att en stol kunde leva sitt eget liv, hon lovade mig att ringa hjälpmedelcentralen och kolla om det gick att laga. Annars får det bli en ny stol!

Idag är det blåsigt värre utomhus. Jag ska försöka trotsa vädret och ge mig ut en liten sväng iallafall. Jag sitter ju i rullen så jag tror inte jag blåser bort...

Jag är allt lite teknisk!

Saken är den att jag har grejat lite nu på morgonen. Man kan oxå säga att jag äntligen fick tummen ur röven... Den har suttit väldigt hårt denna gången, faktiskt har den suttit där ända sedan 2009-07-24... Lite pinsamt... Så vad pratar jag om då?

Jag snackar om tv från telia. 2009 beställde jag ett paketerbjudande med tv, telefon och internet för en viss summa. Faktum är att jag tjänade på detta fastän jag inte utnyttjade själva tv-erbjudandet. Anledningen att jag inte började med tv:n direkt var att  jag var tvungen att köpa en "mojäng" för 1500 så det hela blev trådlöst eller dra sladdar genom hela lägenheten. Då blev det ju så krångligt (och dyrt) så jag fortsatte med boxer.

Nu har jag då ÄNTLIGEN köpt en sådan där dyr "mojäng" så jag kan ha det trådlöst och jag har ÄNTLIGEN satt ihop alla sladdar så jag kan titta på tv med telia! Anledninge att jag ville byta just till telia är lite att man kan hyra film med fjärrkontrollen. Eftersom jag numera inte har bil så är ju detta ypperligt! Det blir ju som bio hemma faktiskt.

Nu ska jag bara vinna lite pengar så jag kan köpa mig en platt-tv oxå...

Igår blev jag allt chockad!

Först fick jag ett sms från dottern där det stod: "Jag har skadat jumsken på gympan, kan inte gå, jag kommer hem". Nähä, tänkte jag, då får hon väl halta hem (hon vet ju att jag inte kan köra bil, jag har ju inte ens någon bil kvar!). Sen tänkte jag att hon kanske behövde hjälp så jag ringde till hennes mobil. Ingen svarade...

I nästa sekund såg jag någon utanför dörren. Där kommer Emmy, inte haltandes utan buren av sin gympalärare!  Vad i hela friden? Jag fattade ingenting... Emmy kunde inte gå så han bar in henne i vardagsrummet och la henne på soffan. Jag följde med honom till hans bil för att hämta Emmys väska. Emmy hade försökt skjuta en boll i mål och sträckt sig på något sätt. Till och med sjuksköterskan hade varit och tittat på henne, alltså var det inte någon direkt fara...

Jag gjorde dock som sköterskan hade sagt, jag gav Emmy en alvedon och lät henne vara i soffan. Troligtvis sträckte hon en muskel som går från ryggen och ner i jumsken. Igår hade hon riktigt ont och fick använda mina kryckor när vi gick upp till mormor och morfar.

Att gå med kryckor är inte lätt det heller. Emmy fick ont i händerna nästan direkt...

Det var en hund som blev superglad när vi kom, här har han slängt sig i gräset och kliar ryggen.

Sen vilar man lite mellan varven!

Bollen är hans käraste leksak, han har den i munnen hela tiden, som en napp!

Här har vi faktiskt tagit bollen för honom men han har koll på var den är.

Här är dom bästa vännerna: morfar och Sigge...

Det blir nog tyst när han åker hem till sitt igen...

En uppdatering angående Emmy: Idag var benet mycket bättre, hon kunde gå fast hon var lite stel. Jag sa till henne att hon skulle ta det lugnt idag för jag vill inte vara med om att hon blir hemburen av sina lärare varenda dag... Man vet ju faktiskt aldrig!

Våfflor!

Det är inte alla dagar man äter våfflor till frukost. Jag tror faktiskt det är första gången jag gör det! Igår var det ju våffeldagen och jag bjöd faktiskt Anette, mamma och pappa på våfflor. Anette fixade kaffet och mamma vispade grädden så alla var med på ett hörn kan man säga. 

Nu blev det lite smet över så det blev fyra våfflor till Emmy och mig i morse...

Jag måste säga att den smeten jag har är så jäkla god! Tänkte dela med mig av den, receptet har jag fått av en arbetskamrat för läääänge sedan...

Renées våfflor
4 ägg
5 dl mjölk
5 dl vetemjöl
1/2 tsk bakpulver
6 tsk socker
300 gr smält smör

Dela på gula och vitan och vispa vitan till ett hårt skum. Blanda tillsammans allt annat i en annan bunke. Till sist blandar du försiktigt ner vitan (det ska vara inte vispas utan blandas). Detta gör att du får mycket frasiga våfflor! Lägg dom gärna på galler var för sig så de håller frasigheten!


Idag ska jag inte göra mycket, jag har varit vaken sedan kl fyra i morse så förmodligen kommer jag snart att däcka i soffan...

Gårdagens promenad och en gosig hund!

Vädret var fint igår, solen sken och det var rätt så varmt. Man kunde känna sommaren i luften! Idag däremot är det vinterkyla i vinden trots att solen skiner.

Igår var jag iallafall ute på en liten runda. Om sanningen ska fram så körde jag lite hit och dit för att jag skulle ladda ur batterierna på rullen. Lyckades jag? Svar nej... Får väl köra till Tenhult eller nåt för att den ska ladda ur...

På min lilla tur såg jag lite saker som är en fröjd för ögat. Något som jag bara älskar är stenar med mossa på, precis som på bilden här nedan:

Vet inte vad som får mig att bara älska detta, kanske är det för att det är lite trolskt på något sätt...

Lite vårblommor fanns det på min tur, här är lite krokus i olika färger.

När jag körde förbi Anettes dörr så fotade jag dessa minipåskliljor som hon hade satt i sin låda. När dessa kommer fram i alla utekrukor börjar det kännas att våren är här.

Något attat som är gulligt är hundar... Jag älskar ju hundar men kan ju inte ha någon tyvärr... Då kan man bli glad om man får turen att träffa en gosig liten Borderterrier! Denna lille "gubbe" är 10 år och heter Sigge. Han bor för tillfället hos mina föräldrar då hans matte och husse är på Gran Canaria och solar sig.

Sigge är alltså Emmys faster Pias hund. Han är bland den snällaste jag har träffat, han vill bara bli klappad och skäller aldrig. Dagarna tillbringar han ute i mina föräldrars trädgård, pappa har satt för så han kommer igenstans.  Han ligger i gräset och gottar sig medan solen värmer honom!

En riktig kelegris är han...

Som att bli berusad - AV VÅREN!!!

Jag har inte blivit helt hattifnattig, jag har bara varit ute och fått en överdos av denna underbara vår som numera finns överallt! Igår var vi ute våran årliga "första-trippen-letandes-efter-våren", själv har jag ju varit ute lite men för Anette var det första gången. Nu vill jag dela med mig av våra vårlika känslor med er:

Här är jag och Anette sittandes i våra "vrålåk", det är mina fingrar ni ser på bilden.

Med på våran tur var även Marie, min ledsagare. Hon är stolt ägare till denna lilla vildbatting som ni kanske kan se på denna bild. Hon far fram som en liten raket så det är banne mig inte lätt att fota henne. Hon är av rasen Schapendoes, en ras som kommer från Holland.

Solen sken så vackert och nästan lite varmt. 

När vi kom fram till Annebergs hembygdsgård så möttes vi vid infarten av detta knäckta träd. För några dagar sedan var det ett jäkla väder och många träd bröts av på mitten.

Sen kom vi fram till själva huset och där möttes vi av ett totalstopp! Till och med Wilma blev alldeles chockad, hon bara stannade och tittade på eländet en lång stund...

Här brukar man kunna åka upp och sätta sig och fika men vi fick sätta oss nedanför trädet, stackars Marie fick sitta på marken!

När vi satt där så såg vi att träden har gröna knoppar!

Sen såg vi dom - Blåsipporna...

Tala om att denna lilla blomma kan väcka så mycket glädje hos en. För visst blir man glad när man ser den?

Om ett tag kommer det vilda smultron, de är ju så himmelens goda!

Ännu ett vårtecken - Tussilago. Som en liten sol finns den där och gör att man blir ännu gladare!

Något man kan skratta ihjäl sig åt (inte) är när ens hund gör som Wilma på bilden. Trevligt värre med en sådan blöt hund... Tur att hon hann torka innan hon skulle hem till Räfsnäs!

Nu är våren här men vissa saker påminner oss om att det kan komma bakslag. Här fanns det helt plötsligt en isränna längs med hela bäcken. 

Idag skiner iallafall solen för fullt och jag ska få käk hemma hos mor och far. Det är inte dumt det!

En gyllene morgon!

Ibland händer det att man får en sådan där himla bra dag. En dag som förgyller ens själ och gör så man får lite extra energi. Idag var det en sådan dag. Nja, kanske inte från början, jag vaknade med supervärk i höften. Troligtvis hade jag legat illa men då tänkte jag att nu blir det en fortsatt pissig dag...

Ack så fel jag hade. Posten kom nämligen idag och förutom lite paket så kom även deklarationen. "Ve och fasa" tänkte jag genast, de senaste åren har jag nämligen fått betala tillbaka några tusen... Öppnade med en klump av oro i magen, en klump som förvandlades till ett skojsigt bubbel av glädje! Jag ska få tillbaka 1600 spänn!!! Jag blev så jäkla glad så om jag hade kunnat så hade jag dansat och skuttat runt som en galning. Jag kan säga att hela mitt inre skuttade, jag nöjer mig med det...

Sen måste jag ju visa vad jag köpte av min vinst, det är en korg/hink som man får plats med massor med garn i (hihi), sen är det hängandes på hinken en lång kedja med klips på som jag ska ha i hallen och hänga saker på. Nederst till vanster ser ni en flaska som innehåller sköljmedel, en naturligt sådant och fruktansvärt koncentrerat. Denna flaska ska räcka till 100 tvättar! Gör den det så lovar jag att handla allt mitt sköljmedel där!

Sen i mitten har vi en söt liten sak som man kan ha (som på bilden) snöre i. Min tanke var att ha ett nystan där i så det inte rullar iväg, smart idé va! Sen längst till höger en sax med fransk design. Tänkte ha den till min stick-hörna och den är bara MIN!

På tal om handarbete så har Emmy gjort en liten "sak" till Buddha i slöjden. Jag kan säga att han fullkomligt ÄLSKAR den! Han bär runt på den och slickar på den och leker med den. Och det är bara en bit garn...

I morse var det heta känslor katterna emellan. Kolla bara in fotot nedan:

Vädret är alldeles lovely så idag ska jag, Anette och min ledsagare Marie ut och kolla in alla vårtecken. Jag återkommer om det!

Kanske inte så bra...

Igår var vi på barnhabiliteringen i Eksjö med Emmy. Anledningen är att de testar henne på olika sätt för att kolla hur hennes sjukdom utvecklas. De testar styrka, uthållighet, koordination plus att de kollar hennes leder. Först så gjorde de lite tester för att kolla hur Emmys händer var. Styrkan hade försämrats och vi kunde själva se att hon är lite fumlig.

Sen gjordes ett test där hon skulle ha pulsmätare på sig och hon skulle gå i 5 minuter. Detta klarade hon hur smidigt som helst och det var ingen större skillnad från förra testet. Sen kollade sjukgymnasten igenom hela Emmy. Armarna har blivit mycket värre. Sjukgymnasten sa att när man är överrörlig så har man kanske 5-10 graders överrörlighet i armbågsleden. Emmy hade 38 grader på ena och 35 på andra... Rätt mycket alltså och jag kan säga att även att jag ser detta varenda dag så tycker jag att det ser äckligt ut. Man kan tro att armarna ska lossna vilken sekund som helst!

Sen kollade hon på Emmys fötter, det stället på kroppen som gör ondast just nu. Där fann sjukgymnasten att hon hade en knöl vid hälen plus att senan upp till stortån var väldigt spänd. Kanske inte så konstigt att hon har ont! Jag ska ringa till Team Ortopedteknik (eller vad de nu heter) på måndag för att fixa en tid till utprovning av något som kan underlätta värken i foten.  Troligtvis blir det en tid till en ortopedläkare oxå...Aldrig roligt när det går åt fel håll i livet men det är tur att Emmy har lärt sig att det är så här livet ser ut!

Nog med trista saker, här är bilder på garnet jag vann:

Andra bilden visar nog mera hur färgen är i verkligheten. Så snyggt!

Sen tar vi lite katt-gos-bilder:

Här är det Tussan som får en liten gos-stund i fotöljen. Jag brukar kalla henne för "Tussipuss" när jag lockar på henne. Hon kråmar sig så väldans när hon hör sitt namn, hur man än säger det!

Bägge mina kissar gillar att bli kliade på magen, speciellt Tussan. 

Sen måste väl Buddha få vara med oxå! Bilderna är från igår när han och jag var ute på loftgången utanför. 

Han brukar inte gå så långt, han är allt lite "mammig"...

Så här långt ifrån mig är han, sen vänder han på huvudet och ser att jag inte är med honom. Då protesterar han med ett högljutt "MJAU" men går snällt tillbaka...

Tussan kan inte vara ute, för det första vill hon inte och för det andra blir hon så stressad så jag är rädd att hon ska hoppa över räcket. Hon var på väg att göra det i somras så jag är försiktig med henne. Hon är med oss lite iallafall genom att sitta här i fönstret och kolla vad vi gör. Ser ni henne?

Ikväll ska vi sticka, det ska bli kul. Först ska jag dock äta middag, det blir panerad fisk och potatismos. Nu vet ni det!

Mina älskade sprutor (och lite annat om mig)...

Har fått en fråga om vad det är för sprutor jag får. Det ska jag naturligtvis berätta! Jag får sprutor med ett bedövningsmedel rätt in i muskulaturen. Nålen är som en insulinnål ungefär. Medlet gör så att nervsmärtan jag har blir som bedövad och det gör även så att det blir bättre blodcirkulation i musklerna. Nu sprutar han hela nacken och ut till axeln. Första gångerna jag fick sprutorna hade jag jätteont de första dagarna men sen blir det så bra när den där nervsmärtan lägger sig.

Om jag inte fick dessa sprutor så skulle livet vara ett rent helvete... Innan vi började med detta tog jag förutom mina höga dos med morfin även 3 Ketogan om dagen och detta hjälpte inte fullt ut! Sedan vi började med sprutorna har jag nästan helt slutat ta ketogan vid behov, det är bara när medlet börjar gå ur kroppen som jag kan behöva lite extra. Drömmen är ju att jag till slut ska få sprutor i hela kroppen men den dagen den sorgen... Eftersom jag blir så dålig första gången de sprutar på ett nytt ställe så får vi ta det lite i piano...

Idag skiner solen för fullt. Denna dag ska vi åka till barnhabiliteringen i Eksjö för Emmys årliga kontroll av sin EDS. Själv fick jag ju reda på min sjukdom först vid 35 års ålder så jag är så tacksam att Emmy får den hjälp hon behöver. Inte för att denna sjukdom går att bota men om man vet att man har den så kan man förhindra vissa saker. Till exempel så ska man aldrig göra en massa som gör ont och skadar kroppen. När jag blev sjuk var det ingen som tänkte på detta. Läkarna och andra sa "Det gör väl inget om det gör lite ont, man kan träna ändå".

Idag så är min kropp alldeles förstörd. Jag vet inte om jag hade blivit så här om jag hade vetat om min sjukdom... Kanske hade jag varit bättre, vem vet? Det går iallafall inte att spola tillbaka tiden och göra om allt så det är faktiskt bara att acceptera situationen. Jag tycker att mitt liv är helt okej. Visst att livet är väldigt begränsat nu för tiden men jag har mina katter och min flicka och detta förgyller min tillvaro så pass mycket, de förgyller livet!

Sen måste jag säga till alla som är har en kronisk sjukdom: Försök hitta något som gör livet lite roligare. Att älta sin sjukdom gör inte saken bättre. Försök att vara DU och inte din sjukdom. Ibland får man skita i sin sjukdom och göra något roligt även om man blir dålig dagen efter. Själv är stickningen ett sätt för mig att tänka bort min värk. Mina vänner betyder också väldigt mycket för mig. De vänner jag har nu har aldrig sett mig som en sjukling, för dom är jag Renée och det är så jäkla skönt.

Dagen efter...

Dagen efter läkarbesöket alltså! Dricker gör jag ju inte, då skulle jag nog vara full i dagarna tre eller nåt... Nä jag var och tog nya sprutor i nacken och axlarna. Sedan jag började med sprutorna i axelleden så har faktiskt både värken och denna "sockerdrickskänsla" minskat. Tänk att det går faktiskt göra något åt det hela, fast då måste man ju (tyvärr) hitta rätt läkare...

Igår beställde jag min vinst från Magasin Krantz, det ska bli väldigt skoj när vinsten dimper ner hos mig! Sen kommer det ju ett paket med mohairgarn oxå som jag vann på en blogg. Jag är nog inne i ett stim nu, tänk om jag vinner storvinsten på lotto? Skulle det hända så tror jag inte att jag skriver det på bloggen... Tänk vad "kärleksbrev" man skulle få då!!!

Anette och jag beställde garn från Garnpaletten, en webshop som ska läggas ner och därför säljer allt billigare.
Detta köpte jag:

Ullgarn från Peru, sådant där underbart mjukt som man bara vill klappa i evigheter... 

Johoo igen!

Nu är jag visst i ett vinst-stim för nu vann jag ett mohairgarn i en tävling som Lobbens pysselskåp hade. Vilken tur jag har! Så nu väntar jag med spänning på att garnet trillar ner i min brevlåda!

Något som är lika märkligt som mina vinster är detta väder. När klockan ringde var det snöstorm ute. På EN MINUT slog det om och blev sol! Nu håller det på att hatta fram och tillbaka mellan sol och snöstorm...  Mycket märkligt men jag tror att det är detta som är aprilväder? Inte så kul just idag när jag ska in och ta nya sprutor... Tur att inte jag ska köra bilen. Risken att blåsa ner i diket är väl relativt stor men jag hoppas att fadern kan hålla bilen på vägen.

Magvärk och vinster!

Rubriken säger väl kanske lite om hur mitt liv har varit nu. Som ni kanske vet så är alla morfinpreparat inte så snälla mot magen, de gör magen trögare än trög. Det är inte lätt att försöka skita ut asfalt eller något liknande, dessutom sitter det fast så man nästan vill hugga loss det...

Fölr oss människor med trög mage finns det ett medel som kan rädda den allra hårdaste mage, medlet heter Movicol (jag har samma innehåll men med apelsinsmak, då heter det Laxido Apelsin istället) och finns att köpa på apoteket. Man tar en dospåse och blandar det med vatten, jag brukar blanda i en c-vitamin brus oxå för då blandas det bättre. En sådan dospåse har jag tagit varje morgon i några veckors tid och nu jäklar har det börjat röra på sig ordentligt!

I natt så gick jag upp för att jag hade kramp i ena vaden (hur skönt är inte detta?) och tänkte att jag kunde ju gå på toa när jag ändå var uppe. KABOOM! Så sa det i magen och jag kan säga att det var en stor lättnad efteråt! Så nu kommer jag att ta denna lilla påse varenda dag, allt för att inte få stopp i systemet igen.

Just det, en vinst var det ju oxå. Igår fick jag ett mejl om att jag hade vunnit ett presentkort på hela 400 kr att spendera på Magasin Krantz, en webb-butik som säljer massor med fina saker. Jag blev så himla glad! Jag vet inte direkt vad jag ska köpa för när jag tittade igenom shopen igår så hittade jag massor med saker som jag skulle vilja ha! Vad skulle ni vilja köpa?

Nu blir det slappning för hela slanten, vädret är så där mulet så man vill ändå inte göra något... KRAM på er alla!

Dagen slitsamma " att göra"...

Det kan faktiskt vara slitsamt att göra ingenting, har ni tänkt på det? De flesta (som arbetar) tror att det är så bra att vara "ledig" för jämnan. Faktum är att för mig tar det sådan tid att leva så dagarna går i 110 km/h! Det känns så iallafall... Det är lite märkligt faktiskt tycker jag. Det känns som om jag är bestulen på flera timmar av min dag, vart tar timmarna vägen?

Jag tycker att jag precis gick upp och nu kanske man egentligen ska äta middag? Vad har jag gjort sedan jag gick upp? Jag har suttut lite vid datorn, hemtjänsten har varit här, jag har kammat katterna och jag har suttit på toa... Har detta tagit så himla lång tid? Kanske hamnar jag i koma utan att veta om det? Jag fattar ingenting, finns det någon där ute med svaret på tidsfrågan så hör av dig genast!

Nu ska jag försöka hitta på något att äta... Det tråkigaste på hela dagen... Jag har ätit havregrynsgröt i 3 dagar så idag tänkte jag variera mig. Om jag orkar... Emmy är inte hemma och då kan man äta som man vill. Kanske lite äggröra? Måste vara något smidigt! Synd att man inte har en man som älskar att laga mat... Jag får nog leta rätt på en sådan :-))

Tummen ur!

Halleluja säger jag bara, äntligen hoppade tummen ur. Den har suttit hårt vill jag lova men idag gick det. Nu ska ni alltså få se det jag har stickat under en rätt så lång tid:

Först ut är en helt vanlig rätstickad trekantssjal med virkad kant. Akryl-garn.

En lång och sjön sjal i merino/akryl-garn som värmer gott om axlarna.

Denna vita sjal är en "hittepå" av mig, oxå gjord i merino/akryl.

Denna sjal är gjord i mina färger, varannat varv merino/akryl och varannat drops delight. 

Här är ett av mina senaste alster, den är inte ens blockad än och trådarna är inte fästa... En alldeles underbar sjal som inte väger något, garnet är tunt akryl/ull.

Fyra mössor stickade i ull/akryl. Alla är "hittepå" av mig.

Till sist den där koftan som jag skulle sticka till Emmy. Den är numera färdig sånär på knapparna... Buddha håller för med tassarna så ni inte ska se att den är defekt ;-)

Sen ville han kloa på tröjan men då fick jag ta och lägga ifrån mig kameran och leka "kast med liten stor katt"! Det räcker att mattorna i hallen numera har förvandlats till klösbrädor...