Denna dagen har varit hemsk... Om ni har läst förra inlägget så vet ni att Gibson satte i halsen innan idag. Efter detta så började Gibson hålla på att hosta konstigt hela tiden. Han hostade så mycket så jag kände mig tvungen att ringa djursjukhuset!
Dom fick höra genom luren hur han lät (som en raspig blåsbälg ungefär) och tyckte att jag skulle testa att ge honom lite mat och se om detta kunde skölja ner det som satt i vägen. Men ack, ack... Gibson hostade likadant ändå... Då bestämde vi att vi skulle åka in efter klockan tre.
Jag ringde efter pappa eftersom jag behövde någon som hjälpte mig. Då var han naturligtvis i Vetlanda av alla ställen, just idag...
Tog en sväng med Gibson ute och då helt plötsligt var det som om det lättade lite! Visst att jag blev jätteglad men nu hade jag ringt hem min pappa som åkt snabbt för att komma hit när han nu inte behövde. Ja, ja... Det var ju bara att vara glad ändå och det var ju pappa oxå!
Nu har han hållt på hela dagen och hosta till och från men jag tror inte att det är någon fara längre. Det som satt ivägen håller säkert på att smälta, det kommer nog att försvinna en vacker dag, tack och lov!
