Jag är tom...

Tyvärr får jag väl säga... Jag är tom på ord, de ord som skulle stått just HÄR... Orden finns inte, de har försvunnit bort i fjärran där de har semester och försöker bygga upp kraft för att någon gång kunna skapa nya ord...

Jag tänker ta lite semester oxå... Jag har ingen lust längre... Ska man blogga så måste det finnas lust att skriva. Jag skriver ju för min skull och därför kan jag inte skriva ord när orden har fastnat någonstans på vägen.

Jag funderar så mycket... Det finns massor som jag vill göra men allt har på något sätt hamnat i något slags tomrum där allt ligger huller om buller. Jag måste hitta tillbaka till mina ord... Ni som har varit så snälla och kommenterat här, ni är värda guld för mig. Jag hoppas att ni finns där den dagen då orden har kommit tillbaka, när lusten finns där igen.

Just nu räcker lusten bara åt att ta hand om mig, om mitt barn och om mina katter. Det blir nog så när man vill så mycket men det finns ingen ork bara en kropp som inte vill något alls...

Jag sänder ut en stor kram till er alla och säger "Vi ses snart igen!". Jag finns ju på mejl om någon vill veta något eller bara vill säga "hej"...

(Jag kanske är tillbaks om en vecka eller två, vem vet?)

Det var nära en KATASTROF!!!

Som vanligt så här innan jul så väntar man ju på posten i dessa tider, man vill ju kolla alla julkort! Idag var det samma sak, lådan full med kort men oxå med en massa annat och då menar jag räkningar... Inget att föredra men man tackar och tar emot för vad annars kan man göra?

Jag sliter upp ett brev från trafikförsäkringsverket och tänker att det är väl bara reklam eller nåt. Gissa hur snopen jag är när jag ser att det är en räkning på 5300 spänn!!! Men vad i hela friden, vad är nu detta? En räkning på en bil som jag hade när jag bodde i min etta, jag tror det är 17 år sedan den såldes... Tala om att jag började få stickningar i hjärttrakten nu...

Ringer pappa "ögonaböj" (antagligen småländska och betyder genast för er som inte fattar) och nästan skriker ut att jag har fått en räkning för min Fiat jag hade och varför kommer det NU???

Pappa är lugn som en filbunke, det är han alltid, så han säger bara "men det är ju omöjligt?" och blir tyst (troligtvis funderar han om jag har varit så klantig och inte betalat något...). Jag sitter där och funderar febrilt, hur ska jag nu lösa detta? En räkning NU, jag har ju precis betalat allt och det finns inte några pengar kvar, de som finns ska gå till mat...

Tar och tittar lite extra noga och helt plötsligt ser jag, helt plötsligt blir jag så jäkla glad så jag knappt kan prata; DET ÄR INTE EN RÄKNING TILL MIG! Det finns en här i samhället som heter precis samma som jag fast han har några bokstäver mindre än mig. Han bor i huset brevid... Hoppas han inte blir sur för att jag öppnade hans post men det är faktiskt brevbärarens fel.

Hur kan det nu då komma sig att en person, som faktiskt är en man ifrån ett land där René (med bara ett E alltså) är ett mans-namn, har nästan samma efternamn som jag plus äger en bil som jag oxå har ägt en gång i tiden... Hur är det möjligt? Iallafall så ska ni veta att jag kommer att lägga mig snart för jösses vad jag fick ont i skallen...

Jag önskar er alla en fröjdefull jul och var snälla mot varandra! KRAM!

Sagan om en viss ring...

Ja inte är det MIN ring inte jag pratar om, det är naturligtvis J.R.R Tolkiens "Sagan om ringen" som jag just nu tittar på. Det är faktiskt den filmatisering av en bok som jag gillar allra mest, den gör mig så lycklig samtidigt som den är djupt sorglig oxå. Jag bara måste se den, förr hade jag den på video men vem har video nu för tiden? Jag kan säga att till och med min dvd-spelare har lagt av...

Jag mår idag lite bättre faktiskt, att bli spetsad massor med gånger hjälpte alltså! Min käre doktor kommer att få göra detta flera gånger fast jag akn ärligt erkänna att detta med att han stack mig flera gånger och inte så djupt är inte lika effektivt som när de kör ner sprutan i nervrötterna. Dock måsr man ju lite mer pest efteråt så vi får väl se vad vi gör i framtiden.

Nä nu ska jag fortsätta titta, även att jag har sett den flera gånger så är det fortfarande lika spännande!

Nu jäklar har jag blivit stucken...

Min läkare är en riktig snäll en som tänker på patientens bästa för jämnan. Nu hade han tänkt ändra lite på mina sprutor. Sist han sprutade mig så var han nere vid nervrötterna, jag fick 2 stick och mådde riktigt pyton efteråt.

Denna gången hade han tänkt sticka mig med en liten, lite, tunn nål på massor med ställen. Okej, sa jag, gör som du vill! Han stack mig nog på 16 ställen tror jag, längst med hela halskotpelaren och neråt plus några stick i axelmusklerna oxå. Kände mig som ett såll efteråt!

Fick en reaktion även denna gången men den blev inte lika stark, var iallafall inte på väg att kräkas! Kände mig bara så olustig, det går inte ens att förklara. Nu ska jag iväg och sticka och hoppas att detta hjälper mig i några veckor. Annars är det bara att bli stucken igen!

Jag har legat nere...

Ja, alltså jag har inte varit så synlig här. Igår sket jag i datorn fullkomligt, behövde vila mitt huvud helt enkelt. Imorgon ska jag ÄNTLIGEN ta nya sprutor och då kommer skall-banket att lugna sig en aning.

När man har denna jäkla nervsmärta så går det knappast inte att vara trevlig överhuvudtaget. Jag får anstänga mig till max alltså! Idag är jag ett monster, imorgon är jag len och go igen ;-)

Ska vi festa?

Jag vann 24 kronor... Tror inte ens det räcker till en bussbiljett så med andra ord kset det sig med solsemestern...

Idan har Emmy och jag "lekt" med mandelmassa. Jag gjorde kulor av det och doppade det i smält choklad. Sen åt vi av det som blev kvar och iallafall jag blev äckligt mätt av smält choklad... Nu vill jag inte äta något sådant förräns på julafton!

Fast jag äter gärna mörk choklad med pekanötter och salt, oh my god vad gott det är!

Jag har ett uppdrag!

Jajjamensan, så är det! Eftersom pappa och jag tippar på lotto varje lördag så är dagens uppdrag att hålla tummarna för kung och fosterland! Förra veckan vann vi 18 kronor så jag tror inte att vi höll tummarna hårt nog...

Om jag nu skulle vinna en hel hög med tusenlappar så skulle jag nog boka en resa till Emmy och mig. Sen skulle jag naturligtvis bjuda med en person som skulle vara min assistent under resan. Som betalning får ju personen sola helt gratis plus äta helt gratis under hela resan. Resan skulle gå till ett varmt land och där skulle det finnas en spa-anläggning... Massage varje dag, bada i varma bubbelbad, få gyttjeinpackningar och allt annat mysigt som finns.

Sen akulle jag skänka en massa pengar oxå. Jag förstår inte de som har en MASSA pengar, att de inte kan skänka lite mera till de behövande. Jag skulle gärna skänka till organisationer som har med barn att göra. Helst skulle jag vilja åka ner och se vart pengarna går till.

Drömma kan man ju göra, eller hur? Jag tror att ALLA har en plan i skallen om vad de skulle göra om de vann drömvinsten på lotto och joker.

Jag glömde ju en sak; JAG SKULLE KÖPA GARN!

Gårdagens garn!

Igår kom det inte bara ett paket i min brevlåda utan två! Kan säga att brevbäraren måste ha pressat ner allt för det var inte lätt att få upp det.

Garnet som jag beställt är både från Inas garn och Agnetas vävbod. Längst upp till vänster är det Viking naturgarn i blått och grönt. Till höger garnet fine wool från schackenmayer oh i mitten Järbos Stella i grått och vitt. Allra längst upp är det ett 6-pack med stoppnålar.

Om det är något garn jag verkligen ÄLSKAR så är det Fine wool, det är så mjukt så man bara vill gosa med det hela tiden!

En gång i tiden ska jag sticka kläder till mig själv i fine wool, jag tror det är bra för människor med värk!

Emmy är med sin faster på julklappschopping så jag får en lugn fredag med katter som sällskap. Det fungerar alldeles utmärkt!

Dagens katt-bild blir en bild på Buddha:

morgonstunden...

Jag måste erkänna att jag inte gillar att gå upp tidigt. Det liksom känns helt fel i både kropp och själ på något sätt. Idag vaknade jag dock med ett litet leende på läpparna, det är fredag! Sista "gå-upp-tidigt-dagen" innan den älskade helgen. Okej jag är ju "ledig" för jämnan men det betyder inte att jag alltid får sova som en stock på morgonkvisten. Ånä, jag är ju mamma och då måste man gå upp varenda vardag för att skicka iväg barnet till skolan....

Jag kan bara inte fatta varför en del människor är så jäkla morgonpigga? Måste ju bero på något i generna helt enkelt. Min arvsmassa är inte anpassad för tidighet helt enkelt! Är ni så där pigga på morgonkvisten? Jag kan ibland önska att jag var det men å andra sidan så älskar jag att sova...

Halsduk som skulle bli regnbågsfärgad...

Jag fick en beställning på en halsduk... Jag tyckte att jag hade bra färger för att få den att bli just regnbågsfärgad men mamma tyckte INTE alls att det var rätt färger... Fis säger jag, jag hinner inte sticka någon ny ju!

Så vad tycker ni, är det INTE LIKT ALLS???

Sen tar vi en liten bild på lilla Tussan, hon bara älskar att ligga på fönsterbrädan medans värmen från elementen nästan kokar henne!

Nu är det kort...

...Igen! Jag snackar om mitt hår alltså! Äntligen har jag klippt mig, gudars så skönt det är att pilla på snagget bak i nacken... Så man kan somna...

Här är jag, helt nyvaken och inte iordning för fem öre... Jag tillhör inte de som sminkar sig och tar foto på dagens outfit direkt som ni kanske märker!

Här har ni min supersnaggade baksida. Ja, jag SKA färga håret snart... Eller någon gång iallafall... Det får bli när andan faller på och mamma kan hjälpa mig!

Idag ska jag sticka. Jag är liksom lite tvungen! Har en beställning på en halsduk, den är snart klar men eftersom den är i olika färger så tar det väl lika lång tid att fästa alla trådar som det har tagit att sticka den... Suck...

Jag är lite "suckig" för tillfället, känns som om det är nåt hela tiden och jag hinner inte med mig själv riktigt. Jag är ju lite känslig och måste vila ofta. Får jag inte det blir jag kinkig som en bebis (iallafall i mitt inre).

Igår tände jag iallafall det tredje ljuset så jag är lite ifatt på den fronten! Hur har ni det, är ni stressade så här innan jul?

En trist "före" bild...

Ska klippa mig idag så nu ska ni få se den nakna sanningen... Så här ser jag ut, nyvaken och fruktansvärt oklippt:

Här i nacken var jag nästan rakad sist jag klippte mig, jag kan inte fatta hur mitt hår växer!

Ja, så här ser jag ut utan smink och alldeles nyvaken!

Emmy var ju hemma igår för att rökmaskinen på dansuppvisningen gjorde henne helt täppt. Idag mådde hon bättre, hon har hostat som en dåre och nu får hon iallafall upp skiten! Sen ville hon gärna gå till skolan idag, det är ju lucia!

Innan man går till skolan MÅSTE man ju gosa med katterna...

Först Buddha...

...sen Tussan...

...och till sist lille Buddha igen.

Till sist en närbild på en slapp kisse.

Min fina vinst!

Idag var jag och hämtade min vinst hos min frisör. Jag ska ju klippa mig imorgon så jag kunde ju ha tagit den då men vi skyller på stor nyfikenhet!

Så här snygg var själva förpackningen av plattången, märket är "Jaguar", den bara måste vara bra eller hur?

Den var ju exakt lika snygg som på bilden oxå! Nu återstår ju att använda den oxå... Frisören berättade att man kan göra sådana där hollywood-lockar med den, hon sa att min frisör kunde visa hur man gör när jag är där. För att kunna göra lockar med en plattång måste sidorna på keramikplattorna vara rundade.

Med i paketet var även denna spray som man ska spraya på innan man plattar.

Jag tycker att det var en väldigt fin present jag fick...

Sen passade jag på att ta ett kort på lille Buddha. Han är så jäkla nyfiken på allt och sätter man sig vid datorn så bara MÅSTE den lille vännen oxå vara där...

Dancing queen!

Tog en tablett och sov som en stock på förmiddagen. Gudars vad skönt det är att sova! Huvudvärken slumrade till och jag kunde åka till Nässjö och titta på dansuppvisning utan större problem.

Halv fyra började det och det tog inte lång tid innan barnet intog scenen. De var så duktiga! Jag har spelat in dom men jag har inte kolalt på filmen än. Ska bli kul för Emmy att se det så här efteråt. Alla var duktiga och nu menar jag de andra på uppvisningen. Det var allt ifrån bugg, linedance till hiphop, en salig blandning med andra ord!

Emmy var inte riktigt pigg efteråt... Hon hostade och sa att hon kände sig konstig. Sen kom vi på att det säkerligen berodde på 2 saker; den ena är att hon är lite skör, hon anstränger sig för mycket, och det andra är att de använde rökmaskin... Emmy har fortfarande svårt för vissa saker även om hennes astma har blivit bättre. Hon får faktiskt vara hemma imorgon och vila upp sig!

Nu ska jag snart lägga mig igen för jag är tröttare än en björn som gått i ide...

Jag har inte dött men...

...just nu känns det som om jag är på väg till graven... Mår skitdåligt och ska snart lägga mig i soffan. Jag kan säga att jag kan ta smällen idag, jag hade roligt iallafall!

Så här var det; jag var bortbjuden igår! Jag blev så himla glad över en inbjudan hos en mamma till en klasskamrat till Emmy. Hon har flyttat till hus och bjöd mig och ett par till på gröt och skinkmacka. Jag kan säga att det är första gången från det jag blev sjuk som någon utomstående har bjudit mig, jag blev nästan rörd!

Emmy var oxå med och med tanke på hur det fnittrades bakom pojkens dörr så hade de säkert skitkul! Vi satt och pratade medans "Så mycket bättre" gick i bakgrunden, kändes så skönt att det inte var något uppstyltat utan att man känner sig nästan som hemma!

Idag ska jag åka till Nässjö och titta på när Emmy har dansuppvisning men först ska jag försöka bli människa igen...

Vilken tur jag hade!!!

Idag har jag varit på mingelkväll här hos våran frisör. tror de brukar fixa sådant någon gång varje år. De bjuder på vin eller cider (som jag tog då vin inte går ihop med min medicin) och ett bord med olika snittar, hur fint som helst! Samtidigt som man äter och dricker så får man bli iordninggjord alldeles gratis av en av de 3 frisörerna.

Denna gången hade de fått hem olika fjädrar och andra små slingor som nu var det senaste att sätta fast i håret. Själv gjorde jag bara iordning mig plus beställde en klipptid tills på tisdag då håret är lååååångt som fasen.

Man kunde köpa lotter oxå, de kostade 20 kr styck och jag köpte 3 stycken. Man lämnade telefonnumret och så skulle de ringa om man hade vunnit. Tänkte inte mera på det, köpte schampo (Wella hade erbjudande, köp 3 betala för 2) och gick hem.

Satte mig i godan ro och stickade när telefonen ringde. Då hade jag vunnit förstapris! Jäklar vad glad jag blev! Priset var en skitdyr plattång, ojoj så roligt!!! Ibland får man helt enkelt ha lite tur!

blodet droppar inte mer...

Tack och lov säger jag bara... Jag hade tid igår vid 14:00 och fick komma in direkt för att ta blodvärde. Jag hade inte blodbrist, det låg på 123 men jag brukar ligga på över 140 så lite har det allt dragit ner det hela... Jag skulle till en manlig tysk gynläkare men han var sjuk så istället fick jag en kvinnlig polsk och det gick ju lika bra.

Hon kollade och förklarade att det blödde från 3 små ställen men det rann lite hela tiden. Sen sa hon att jag hade dåligt läkekött... Måste bero på EDS:en, iallafall så kommer allt ont därifrån så vi antar det! Sen skulle de då få stopp på detta och tog en lösning på en stor tamponad och tryckte emot det hela. Sved gjorde det men annars kände jag inget direkt.

Tack vare att de la på detta medel så slutade det blöda direkt. Hon sa att det kan komma lite brunaktiga flytningar efter ett sådant ingrepp men det ska aldrig komma färskt blod, då ska man ringa in! Så nu vet jag detta men jag hoppas att jag slipper åka dit mera. Jag är rätt så trött på att allt strular så nu hoppas jag att livet kunde lugna sig.

När jag kom hem så var det till att steka falukorv och koka mackisar för en stund efter detta så var det dax för våran sticketräff! Vi försöker alltid att träffas en gång i veckan, det är så skoj! Jag är inte riktigt färdig med det jag håller på med nu men ni får se det sen. Kan säga att det är smått och gulligt!

Anette är ju med på dessa träffar så ni som undrar hur hon mår kan jag säga att hon är precis som vanligt! Hon hinner inte skriva på sin blogg för hon stickar baklänges hela tiden! Hon kommer säkert att förklara detta en vacker dag när hon fått fart på stickeriet!

Nu ska jag göra mig ren...

Jag måste säga att detta med att lägga upp sig i en gynstol när blodet rinner är inte något jag vill göra... Nu ska jag försöka göra mig ren så gott det går och hoppas att det går bra. Just nu känns det som om jag inte bryr mig om hur det går... Jag har supervärk och skulle behöva ringa om nya sprutor men JAG ORKAR INTE!!! Jag vill bara vara Renée och ligga i soffan utan några som helst besvär, kan jag få det SNÄLLA!!!

Blir nästan lite rädd...

Kanske är det för att jag på grund av mini-piller inte haft mens på snart 12 år... Kan inte ha det, blir en galen yxmördare av det så för att kunna vara hanterbar för min omgivning måste jag vara mens-fri!

Nu har det börjat rinna på rätt bra detta jäkla blod... Sedan sist jag skrev har det satt fart en hel del. Först kom en klump och sedan kom farten om man säger så... Jäkla skit, varför ska allt bli så mycket jobbigare jämt? Mamma gjorde så att jag mindes en tandutdragning jag gjorde när jag var ca 12 år. Det blödde i ett helt dygn och inte lite heller. Jag minns att jag stod över handfatet på toa och det rann ur käften... Vaknade mitt i natten och hade en kocka med levrat blod i munnen. Sprang ut och spottade ut detta och tjosan så var det på gång igen...

Jag tror det är samma sak med detta, det är så skört... Räcker säkert att jag tar i på toa eller råkar gå lite för mycket. Nu har jag varit och fixat lite större bindor så nu får det rinna bäst det vill, jag tänker sova!

Blodet droppar...

Ja, inte är det trevligt direkt när blodet rinner... Igår var det 2 veckor sedan operationen och jag blöder ännu som om jag hade mens ungefär. Jag ringde till gyn idag försäkerhetsskull liksom. Hon ringde upp mig efter att ha pratat med någon mer vetande och sa att jag skulle komma in i morgon. Snabba ryck alltså!

Det är väl bra att de är noga och kollar upp en men jag är ju inte så himla glad i att bli undersökt just DÄR...Nervskadorna jag har gör att jag har mega-super-ont just i underlivet och hur kul är det när något petar på något som värker som knivar skär in i en? Men jag ska vara snäll och lägga upp mig, jag lovar. Jag vill nämligen inte ha detta blod mer nu. Hade jag varit smart så hade de kunnat ta hela livmodern från början så hade jag sluppit detta... Fast då hade det väl säkert blödit ännu mer, vad vet jag...

Nä nu skiter jag i allt blod, jag ska duscha och skrubba mig med mitt saltskrubb som jag köpte på Liseberg. Kan säga att man blir som en barnarumpa efteråt!

Ibland har jag mina ljusa stunder!

Eller kanske det ska stå att de ljusa stunderna är få? Idag har jag haft en underbar dag med min ledsagare Marie, vi har bakat och jag tycker själv att jag har varit så duktig! Sen skulle jag ju fota allt... Hittade jag kameran? Svar: Nej... När jag väl hade frusit in allt så hittade jag den, naturligtvis!

Jag har gjort saffransbullar med choklad, hur mumsiga som helst! Sen blev det saffranskakan med marsipan som jag gjorde sist, den är så jäkla god. Till sist gjorde jag knäckflarn, tänkte ni skulle få recept på det här:

Knäckflarn
2 dl socker
2 dl havregryn
2dl vetemjöl
1/2 dl grädde
1/2 dl sirap
150 gram smält smör
1/2 tsk bakpulver
1/2 msk vaniljsocker

200 grader i några minuter
klicka ut teskedstora klickar som flyter ut och blir rätt stora.
Dessa kakor blir härligt sega!

Varma vantar...

Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag skulle sätta in bilder på mina vantar.De här ovan trixade jag ihop igår, de är dock inte fästa än. Enligt beskrivningen så är det barnstorlek, typ 8-10 år.

Här nadanför är vantarna som jag har stickat efter en beställning, garnet är Navia passion, beskrivningen är på lovvika-vantar. Jag är nöjd för detta är mina första vantar, jag kunde!

Sen gjorde jag ett "Renée-mönster", det blev jag oxå rätt nöjd med.

Här under är regnbågssjalen som oxå är en beställning. Den är stickad i Kaunis regnbågsgarn, ett av det skönaste garn jag någonsin stickat med...

Här i Anneberg började det snöa idag på förmiddagen. Inte för att det är någon snö som lägger sig men Buddha hade fullt upp med att kolla vad det var som åkte ner från himlen!

Nu ska jag lägga mig i soffan och vila upp mig inför bakningen imorgon. Jag längtar verkligen efter saffransdoft och nybakta bullar!

Seg kola...

Jag snackar om mitt huvud... Flera som känner sig segare i skallen än julen segaste kola? Om alla som var sega i huvudet skulle svara på min fråga så skulle jag nog få flera hundratusen kommentarer för alla man pratar med känner sig lite trötta eller är sega i skallen. Jag tror att bristen på sol i sommar har en del att göra med detta. Iallafall i mitt fall, det får nog bli till att köpa en sådan där ljusterapi-lampa... (för det har ju INTE något att göra med att man har en kronisk sjukdom, eller hur ;-))

Blöder gör jag än efter det där ingreppet jag gjorde för snart två veckor sedan. Jag undrar hur länge man ska blöda? Jag tycker det borde vara läkt nu men antagligen var det en större bit de tog bort, vad vet jag... Tycker bara det är så äckligt för fy hundan vad det luktar illa...

Har ni köpt alla julklappar än? Jag har nog köp alla tror jag iallafall. Jag kan glömma vad jag har köpt och tro att jag ska köpa flera. Inte för att det blir massor med julklappar i år. Vi vuxna köper bara en klapp till en person, det tycker jag räcker! Har man inte så mycket pengar så är det skönt att inte behöva köpa en massa klappar. Plus att julen är barnens högtid, bättre att köpa till Emmy.

Julkorten kanske man skulle ta tag i oxå... Alltid samma visa varje år, var är mina adresser? Varför kan man inte vara så smart att man har en adressbok? Jag har iallafall köpt julkort och frimärken så jag är redo!

Jag är inte så uppåt idag...

Fast ibland får man skylla sig själv och i detta fallet så får jag det. Igår skrev jag inget för jag var och hälsade på min bror i Borås. Min pappa skulle åka dit och byta hans däck och då tyckte jag att mamma och jag oxå kunde följa med.

Jag vilade mig igenom hela bilresan dit (jag har blivit bra på att just vila, hehe). Sedan gick min bror och pappa ut för att greja med bilen. Mamma började att dammsuga och märkte att det var så himla skitigt under spisen. Eftersom mor min är en pedant (jag var det oxå innan min kropp fick mig att lugna ner allt vad städning innebär) så tog hon och genast drog ut hela spisen! Vi kan säga så här (utan att jag förkalrar hur illa det var) att det var behövligt!

Naturligtvis var jag TVUNGEN att hitta en sprayflaska och en trasa och hjälpa till lite. Mamma undrade om det var så bra men jag sa att ibland är det så roligt att få göra något. Så jag gnodde lite-litegranna alltså. Det är detta lite-litegranna som jag mår pyton av idag men fasen vad kul det är att få gno lite när det verkligen syns att man har städat. Min bror kom in och bara skakade på huvudet... Samtidigt blev han så glad, att städa just där kanske han inte direkt gör så ofta (eller aldrig)...

Men en dag framför tv:n medans det halvblåser lite och allt är sådär grått, det är ju faktiskt inte så dumt. Jag ska slå in lite paket oxå som jag köpte igår. Så nu tror jag att jag är färdig, stressa i affärer samtidigt som tusen andra är inte direkt min grej... Ha det bäst ni alla där ute!

Jäkla kattskrälle!!!

Ni vet att jag skrev om garnet jag skulle beställa som var regnbågsfärgat. Idag kom det... La det på bordet och tog bort plasten från skicktidningen när jag hör ett konstigt ljud... Det liksom... smaskar eller nåt! Kollar runt lite och vad får jag då se? Jo Buddha har snott det nya nystanet och håller på å käkar på det för allt han är värd! Jag trodde jag skullöe smälla av, hur kan han vara så snabb?

Tur att jagf hann se honom innan detta nystan hade förvandlats till ett enda stort trassel...

Så vackert regnbågsfärgat... Detta ska alltså bli en snurr-sjal åt en här i samhället. Jag har även gjort ett par vantar till henne som jag glömt att ta kort på (attans!), jag får visa dom sen!

Beställde två stick-tidningar oxå. Jag älskar garnet Fine wool eller Reuma Thermal wool som det hette tidigare, det är så gossigt helt enkelt!

Igår fick jag faktiskt bägge kissarna på samma bild, det var jag bara tvungen att sätta in här!

Just nu fäller de värre än en gammal julgran...

Lite vimsig kanske?

Åter igen har jag gjort en riktig tabbe på grund av min enorma vimsighet... Jag har hela tiden trott att det var IDAG som Marie (min ledsagare) och jag skulle baka men ack, ack... Det är liksom NÄSTA måndag. Gissa vem som har köpt hem grejer? Mjöl är ju inget som förstörs men all mjölk, vad ska jag göra med den? Det blir nog en sockerkaka om dagen gissar jag men å andra sidan kan jag bjuda hela samhället sen!

Annars är livet lite krassligt, jag är fortfarande hes som en kraxande kråka och kanske är det tur att vi ska baka NÄSTA måndag så slipper jag att smitta ner både Marie och alla bullar. Jag har att göra ändå, jag har två katter som fäller så in i norden. Hur kan ett så litet djur ha så mycket päls?

En pratig lördag

Ibland får man prata mer än vanligt. Idag har en kompis till mig varit här och vi pratade och pratade trots att jag har dragit på mig en heshets-förkylning. När hon hade gått och vi hade ätit mat så var det barnets tur att ha prat-stund. När hon var färdig sa hon "det var skönt!". Bra att de får ur sig skiten, då mår man bättre sen!

Ikväll ska jag sitta i min sköna fotölj och sticka, det ska bli så gött!

Här har ni receptet!

Många har berömt min saffranskaka och god är den ska ni veta! En av er köpte till och med Allas men då hade det ju kommit ut ett nytt nummer, attans! Därför ska ni här få receptet så ALLA kan njuta av denna underbara kaka:

Mandelmasse- och saffranskaka
ca 12 bitar
tid ca 15 min + 1 timme i ugnen

100 g rumsvarmt smör
200 g mandelmassa
2 dl strösocker
2 ägg
1 pkt saffran + 1 sockerbit
finrivet skal från 1 apelsin
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 dl mjölk
ev florsocker

1. Kör smör, mandelmassa och socker i en matberedare eller blanda för hand. Tillsätt äggen ett i taget, kör matberedaren lite till. Lägg över smeten i en vanlig bunke.

2. Stöt saffran och sockerbiten i en mortel. Rör ner saffran, apelsinskal, vetemjöl och bakpulver i smeten, rör så att det precis blandas. tillsätt mjölken.

3. Häll smeten i en smord form (typ sockerkaksform) som rymmer 1 1/2 liter.

4. Grädda kakan på galler längst ner i ugnen i 175 grader ca 1 timme.

5. Låt kakan vila några minuter i sin form. Vänd den uppochner på ett sockrat bakplåtspapper. Sikta över florsocker. Ät och njut!

Dagens "att göra"...

Jag ska hitta ett garn, det låter väl roligt? Jag har fått en beställning av en tjej som vill ha en snurr-halsduk i regnbågsfärger. Nu undrar jag om jag ska ta olika färger på garnet eller köpa ett nystan som redan är randat?Det sista blir väl smidigare antar jag. Kolla på garnwebbshoppar är ju inte helt fel!

Känner mig lite off idag... Märker att de där sprutorna jag fick i nacken börjar släppa, de höll i en vecka men nu börjar helvetesvärken krypa fram igen. Bara bita i det sura äpplet och få fler sprutor antar jag... Tur att min sprutskräck numera nästan är botad, annars skulle jag nog vara ett nervvrak! Och ska jag kunna sticka så MÅSTE jag ta sprutorna. Utan stickning vore livet bra trist, inte sant?

Tack alla som kommenterar hos mig trots att jag inte har surfat runt hos er på ett tag, jag orkar liksom inte... Ibland har man fullt upp med att leva helt enkelt... Så en STOR kram till ER ALLA!

Det doftar jul!

Kolla in denna snygga kreationen jag skapade idag! Det är en saffranskaka och receptet fanns i tidningen ALLAS, kakkan smakade mumma kan jag lova. Sen doftade hela lägenheten jul och det var inte dumt att få lite julstämning...

En bild på min lille Buddha får det oxå bli idag, kolla in vilken krage han börjar få. Han väger ju 7 kilo så han är inte direkt liten längre, ända är han "lille" Buddha...

Jag mår relativt bra idag fast bakningen krävde en värktablett men det är ju inget konstigt. En sköterska ringde från gyn och kollade så jag mådde bra idag, det var inte dåligt!

Nu ska jag snart gå ner till Anette för att sticka en sväng, vi syns snart!

Jag har ju varit borta i hegen!

Det kanske vi skulle berätta lite om eller? I fredags bar det iväg med tåg till storstaden Göteborg. Vi skulle helt enkelt ha en mys-helg tillsammans, jag, Emmy och faster Pia. Efter en rätt lång tågresa var vi framme vid stationen i Göteborg. För att ha det så smidigt som möjligt hade Pia fixat plats på hotellet som ligger över själva stationen, hur smidigt som helst!

Så här glad blir man av att få gå på toa efter en lång tågresa!

Stationen ligger inte långt från Nordstan och alla roliga butiker som finns där. Emmy ville helst gå in i denna butiken:

Äta måste man ju göra mellan affärsbesöken och vad är inte smidigare än Mc Donalds?

På fredagen fick vi höra att just denna dag var det premiär för jul på Liseberg. Vi tog en taxi och skulle gå in (jag i ruillstol alltså) när vi blev stoppade av en tjej. Liseberg bjöd alla brukare och ledsagare på grtatis inträde! Att jag inte är brukare och Pia inte ledsagare sket vi i, vi tog tacksamt emot Lisebergs snällhet! ALltså var det bara Emmy som fick betala inträda...

Lampor finnes överallt och det är så vackert...

Snö fanns oxå men den var faktiskt konstgjord!

Inne i de små butikerna såldes julgodis och diverse saker. Emmy längtade så mycket efter Buddha så hon köpte en låtsas-Buddha!

Nästa dag var det dax att åka spårvagn till naturhistoriska muséet. Jag kan säga att Göteborgs gator inte är speciellt handikappanpassade, jag höll på att flyga ur rullen när framhjulen hamnade i ett hål mitt i vägen!

Här är Emmy och jag i väntan på spårvagnen, visst är vi glada!

Jag kan meddela alla som behöver skjuta en rullstol upp till naturhistoriska muséet att det är banne mig ingen baggis direkt... Det är brant uppför och Pia hade att göra när hon rullade mig uppför.

Väl inne fanns det massor att titta på, valar, späckhuggare och en massa annat!

Här är jag längst ner brevid käkbenet från en blåval.

Emmy fick ont i ryggen av att vandra runt och titta på allt så vi kollade inte runt precis hela stället. Utanför var det oxå rätt fint:

På lördagskvällen åt vi den godaste middagen jag någonsin har ätit, mörad ryggbiff med potatispuré och rödvinssås... Mums...

Söndagsförmiddagen gick åt till att shoppa lite småsaker innan tåget gick hemmåt klockan 15:00. Väl på tåget tappade Emmy en tand så blodvite uppstod:

Jag shoppade lite oxå, mest smågrejer som detta, ett julthé från Indiska och ett pepparkaksthé från en thé och kaffehandel. Bägge två är jätegoda kan jag meddela!

Stationsbyggnaden bjöd oxå på en hel drös med affärer, bland annat en med en massa tidningar. Där hittade jag dessa sticktidningar som jag aldrig tidigare sett. Skulle jag köpt alla så hade jag blivit ruinerad för det fanns säkert ett 20-tal men det blev dessa två:

Pappa kom och hämtade oss i Nässjö och körde hem oss. Jag kan säga att jag har haft en av de bästa helgerna i hela mitt liv och jag tackar Pia för att detta fick mig att glömma min operation på måndagen.

Nu är man tillbaka i vardagen och jag håller på att tvätta idag. Jag är allt lite trött men mår relativt hyffsat annars. Blöder gör det fortfarande men det har jag ju tabletter emot så det hoppas jag ska lugna sig.

Lite trött är jag allt...

Det tar på krafterna at göra ingrepp, jag är helt slut i kroppen just nu! Fast samtidigt är jag så otroligt tacksam att skiten äntligen är över...

Kom in klockan 08:00 och fick sitta i väntrummet ett tag innan jag fick et eget rum där jag fick klä mig i långa strumpor, ursnygga trosor, blå sjukhusrock plus en hätta om håret. Jag lovar att jag var hur snygg som helst! Där låg jag och kollade i skvallertidningar en stund innan det kom in en sjuksköterska och pratade lite om vad som skulle hända härnäst. Eftersom jag redan har massor med medicin i kroppen så sket vi i lugnande innan, det hade varit en fis i rymden!

Sedan fick jag gå in i op-salen och lägga mig på en brits efter att de tagit fram en pall så jag kom upp! Blodtrycksmanchett på vänsterarmen och pulsmätare på höger pekfinger medan de skulle sätta en nål på höger hand.Första nålen misslyckades så de fick sätta den i armvecket istället. Sen fick jag smärtstillande via nålen (som jag inte kände, det var nog dålig styrka på det...) innan de sprutade in det berömda propofolet så jag somnade...

Vaknade fort och kände mig relativt pigg direkt. Hade inte ont i magen men ack vilka nervsmärtor jag hade i ändan, hade troligtvis legat lite fel eller nåt... Sen kom min gynläkare och pratade med mig. De hade tagit bort rätt mycket och skulle jag få tillbaka detta så brukar de vilja ta bort livmodern. Hon undrade om jag skulle ha fler barn men det ska jag ju INTE så då gör det ju inget.

Sen fick jag klä mig och gick ner till apoteket för att ta ut blodstillande medicin som jag ska äta i en vecka. Pappa kom och hämtade mig och det kändes verkligen skönt att få komma hem... Jag är sååå trött och längtar redan till sängen faktiskt. Det blir en tidig läggning ikväll misstänker jag.

Tack för alla hälsningar, det värmer. Jag orkar nog inte hälsa på er idag men jag ska försöka imorgon, KRAM!

Plötsligt var det söndag!

Jag har tillbringat helgen i Göteborg tillsammans med Emmy och faster Pia. Just nu håller vi på å landar lite, helgen har varit intensiv men lugn ändå. Imorgon ska jag in och göra en laserbehandling i underlivet så jag kommer skriva om allt sedan, just nu vill jag bara ta det lugnt!

Två sprutor i nacken!

Så fick det bli! Jag kan meddela att det gjorde ont som fasen och jag blev helt vimmelkantig efteråt men huvudvärken mildrades tack och lov. Dock så skulle jag ha tagit många fler sprutor för att bli av med huvudvärken men vi börjar med detta så får vi se vad detta leder till. Ett steg i rätt riktning!

Nu blir det lite packning och sen den sköna sängen, jag längtar till läggdax faktiskt!

Jag får hjälp!

Ringde till Nässjö Läkarhus i ren desperation och tala om att ha tur; Hejco hade en tid vid kvart i tre!!! Nu ska vi se vad han hittar på. Vi har pratat innan om bedövning av nerven men vi får väl se helt enkelt. Just nu skiter jag i vad som händer bara det blir bättre än detta.

Nu är paniken så nära...

Jag har sådan värk... Jag skulle kunna hänga mig eller vad som helst för nu är det illa! Har precis höjt min medicin plus fått ketogan som extramedicin men ack, ack... Saken är den att när jag var hos Hejco sist så pratade vi om att jag måste få igång blodcirkulationen i musklerna eftersom alla nerver i musklerna är så ikläm. Sagt och gjort, jag plockade fram min Tens-apparat...

My gadd, det var inte bra alls... Mina muskler orkar inte med ens en sådan behandling. Medicinen jag har kunde fasen klubba en häst men hjälper mig gör den INTE. Iallafall inte just nu. Nu funderar jag starkt att ringa och be att de bedövar nerven trots att jag är så spruträdd... Men jag orkar inte mer just nu, värken har börjat gå mig på nerverna (ja så är det ju faktiskt!). Just nu känns allt bara så in i helvete illa...

Det är säkert bättre imorgon... eller?

Propofol!

Faktiskt så går allt så fort så jag är helt i chock över detta med operationen på måndag. Fast allra mest är jag nog chockad över denna doktor som trots att det var mindre personal tog sig tid och pratade...

Vi diskuterade detta med operationen och sövning. För ett antal år sedan hände det som så att jag vaknade upp på operationsbordet precis när de var färdiga... Detta skrev han in i journalen och sa att troligtvis kommer jag att bli sövd med propofol... PROPOFOL! Det var ju det som Michael Jackson dog av!!! Jag började skratta hejdlöst över detta... Doktorn sa att han kunde garantera att ingen lämnas ensam när man får detta medel så jag kunde vara lugn! Men roligt var det allt!

Sen berättade jag om detta med sövning och EDS, det finns en viss risk eftersom allt blir så slappt och därför måste man vara försiktig med just nacken. Har man riktig otur så kan det hända saker som kotförskjutningar (det vill jag inte ha flera) eller så kan nacken gå av (det vill jag ABSOLUT undvika!)... Doktorn skrev OBS! med stora bokstäver och bad mig att även påminna narkospersonalen innan jag skulle sövas.

Jag känner mig lugn inför det som ska hända, jag får ju sova! Fast när vi läste min journal så hade jag fått det iallafall för de skulle inte ta bort det med slynga (som var sagt från början) utan med laser. Slynga använder dom om det sitter på livmodertappen men mitt sitter liksom baktill på livmodern och då måste de använda laser.

Nu ska jag göra ingenting, huvudvärken spränger så det blir lugnt och fridfullt fram till kvällens sticke-träff.

Oj vilken brådska!

Jag har väl berättat innan om mina cellförändringar i underlivet eller? Iallafall så finns de där och bort ska dom! Det har tagit lite tid att få en tid till operation, jag vill nämligen vara sövd. Idag besökte jag en alldeles underbar läkare som skulle skriva en op-remiss. Det första jag fick göra var att berätta min historia om min sjukdom, han var väldans intresserad, kul med sådana läkare(han var tysk så det kanske är så att tyska läkare är bättre eller?)!

Iallafall så fick jag en kallelse om operation på MÅNDAG!!! Vilken fart det blev helt plötsligt nu då, jag som hade tänkt mig om ett par veckor... Ja, ja, jag får väl bita i det sura äpplet och bara tycka att det är bra när det är över. Sen ska jag ringa på fredag om vilken tid jag ska få, lite märkligt men så funkar det visst nu för tiden.

Sen måste jag säga att vissa människor är så otroligt sura och egoistiska så det inte är klokt. Jag hoppas jag ALDRIG blir sådan själv!

Ibland bara glömmer man eller nåt i den stilen...

Skrev inte i går. Ibland tappar man helt fokus på sitt liv, vissa dagar har jag bara inte lust. Egentligen har jag inte lust nu heller för skallen säger att den där "ringaren" är tillbaka och bankar innanför pannbenet... Men, men... Nu tar jag sats och skriver helt enkelt!

Gårdagen gick i lugnets tecken. Stickade och tittade på tv det mesta plus lagade en ytterst äcklig indisk färsgratäng... Slängde alltihopa faktiskt och undrade hur de hade knopat ihop det receptet? Kanske hade de blundat och slängt i saker i smeten? Gott var det iallafall inte...

Innan vi skulle lägga oss igår kom tanken på att jag kanske skulle gå med hunden först... Vad sorgset det känns när sådana saker ploppar upp. Det känns som om han finns hos oss ändå och på ett vis så gör han väl det. Livet har ju förändrats så otroligt mycket sedan Gibson dog, det är så tyst och tomt numera... Samtidigt är det ju skönt oxå för jag blir ju inte direkt piggare...

Hoppas ni där ute har det gött och får njuta av ett vackert höstväder idag, här skiner solen!

Vad det är skönt att lördags-slöa...

Jag har då inte gjort mycket idag... Har gått ett varv runt huset och dragit upp början på en sjal som helt plötsligt hade en maska för lite, grrr... Visst bli man en aningens förbannad! Vi kan fråga Anette hur arg man kan bli, hon uppfinner nya svordomar ibland när hon är förbannad (vilket är ofta!)!

Emmy har kommit hem oxå, ordningen är återställd... Hon håller på och spelar in egna filmer med mobilen. Vi har kollat på dessa och skrattat som fasen! Hon pratar nämligen engelska och det är inte alltid som språket är som det ska, det blir både svengelska och andra språk tror jag. Roligt är det iallafall!

Jag kan, jag KAN!

Jag har alltid sagt att jag inte är bra på att läsa mönster... Det är jag väl inte heller men om sanningen ska fram så har jag blivit bättre och jäklar vad glad man blir när det släpper! Igår fick jag ett sms om jag kunde sticka ett par vantar åt en tjej... Jag funderade lite och hittade ett mönster och garn och började sticka. Vips så var en vante färdig! Tjockt garn gör ju att det går fort som attan, nu ska jag bara göra en till och "pimpa" den så det syns att jag har gjort den. Sen ska ni få äran att se detta mästerverk... Eller vad det nu kan bli... Man vet ju aldrig...

Nu ska jag se om jag hittar något att mumsa på... Sov gott sen mina små vänner!

Var är den denna gången då?

Finns det fler människor än jag som alltid tror att jag lägger laddaren till mobilen på samma ställe varje gång men sällan hittar den? Fattar inte hur svårt det kan vara att lägga ALLA laddare på SAMMA ställe! Blä så trött jag blir...

Ps. Har hittat laddare till 3 andra telefonmärken (det kan ju vara bra att ha, he he...)...

Hur gör jag?

En del kanske undrar hur jag kan sticka när jag inte mår bra? Mitt svar blir så här: Egentligen säger min kropp bestämt NEJ! till stickning. Så varför stickar jag då? Så här är det; jag kan inget annat och när jag får ont så MÅSTE jag göra något för att skingra tankarna. Skulle jag sitta helt stilla och bara tänka "EDS, EDS, EDS, EDS....." hela tiden skulle jag bli en galen yxmördare... Alltså stickar jag... Det är naturligtvis inte bra att jag gör det för det leder till att jag får ÄNNU mer ont men jag försöker ta det lite lugnt.

När jag var på smärtenheten i Eksjö så frågade doktorn hur pass smärtlindrad jag önskade bli. "Så jag kan sticka!" svarade jag. Jag fick min önskan uppfylld och även om jag får ont av det så är jag tacksam för att jag kan göra NÅGOT. Jag försöker att sitta så bekvämt som möjligt och jag stickar ALLTID med rundstickor annars kan jag inte sticka alls, det bli för tungt.

Jag är evigt tacksam att jag kan göra något, innan jag blev dålig så höll jag på hela tiden, är en människa som har varit pedant och varit på språng jämt och ständigt. Att helt plötsligt gå från fullt ös till lugna gatan är inte lätt men sticket, barnet och mina djur hjälpte mig. Så ni som mår dåligt med massor av värk eller annat som gjort att ni inte är som förr, hitta någonting som ni kan göra så ni känner att "jag KAN faktiskt ändå!". Man behöver inte göra saker varje dag men att få göra något är så viktigt för självförtroendet.

Sen vet jag att jag är så in i norden envis, kanske har det lite att göra med saken, eller vad tror ni?

Gårdagens vedermödor...

Först kom min granne in med dessa läckerheter:

Om ni tycker de ser lite annorlunda ut så är det för att grannen var konditor i forna Jugoslavien (Vilken del vet jag faktiskt inte). Han kommer lite då och då med godsaker till mig och även till de andra grannarna. En mycket trevlig man är han men ett problem finnes; vi pratar inte samma språk! Han pratar tyska förutom sitt modersmål och jag kan knappt ett ord tyska... Dock går teckenspråk rätt bra ibland, tack och lov...

Igår hade vi stickekväll. Jag skev i ett tidigare inlägg att jag höll på med en grej som jag inte kunde sluta sticka på! Här är den:

Visst är den så jäkla fin, jag är så stolt över den... Den är stickad i merinoull och mönstret finnes i den nyaste tidningen "Stickmagasinet".

Nu tänkte jag då börja på en till sådan sjal igår. Så här långt kom jag:

Uppläggning plus ett varv alltså... Kan säga att man börjar med att lägga upp 380 maskor... Hur många gånger måste man räkna så det stämmer tror ni? Till råga på allt blev jag störd hela tiden så Anette fick räkna åt mig.

Fler saker som jag har gjort utan att visa är dessa benvärmare i raggsocksgarn, stickade två räta, två aviga, ett nystan till varje tub.

Sedan har vi dessa knävärmare, stickade två räta två aviga halva vägen, sedan ökade jag till tre räta två aviga. Dessa är oxå stickade i raggsocksgarn.

Vädret är dock inte vinteraktigt här i småland, kanske får man strunta i att använda de stickade paltorna i år... Vi får väl se helt enkelt, hoppas det kommer lite lite snö på julafton iallafall...