tisdag 8 mars 2011

Nu ska det rehabiliteras!

Eller? Jag är ju sjukpensionär, ska det läggas en massa resurser på en som redan är "utdömd"? Kan tänka mig att en del tycker så men detta är ingen rehabilitering egentligen. Det finns inga mirakel i mitt fall, inget kommer att göra så jag kan börja jobba igen, jag vet det.  Men kanske kunde detta göra min vardag en nyans ljusare?

På fredag redan ska jag träffa en arbetsterapeut. Har ingen aning om vad hon ska göra men det ska bli spännande! Måndagen efter är det träff med en sjukgymnast (manlig till råga på allt, hihi). Lite massage kanske inte skulle skada? Akupunktur? Jag är öppen för det mesta men det finns ett litet smolk i bägaren:
jag kommer att må så dåligt av detta...

Så här är det; min kropp är så förstörd, varenda muskel har knutor på sig. Bara runt och i mitt högra öra har jag 6 stycken så kallade "värkeknölar". Det blir sådana knölar när man har haft kramp i en muskel i typ 10 år utan att den har fått vila... Dessa knölar gör så in i #¤#&/¤%& ont så trycker jag själv på en sådan knöl så kan jag börja gråta av smärta... Så varför har jag knutor i öronen då?
JAG TUGGAR!

Har redan bitit sönder en bettskena i hårdplast, har numera en som oxå snart är sönder trots att det gjordes en extra tjock skena till mig... Suck och stön...

Nu hoppas jag ju då att akupunktur ska göra så det rinner lite blod i de gamla knöliga musklerna. Hur som helst så skiter jag egentligen i vad som händer, kroppen är så jäkla dålig nu så det kvittar vad de gör med mig. Det kan väl inte bli sämre iallafall?