Det tar på krafterna at göra ingrepp, jag är helt slut i kroppen just nu! Fast samtidigt är jag så otroligt tacksam att skiten äntligen är över...
Kom in klockan 08:00 och fick sitta i väntrummet ett tag innan jag fick et eget rum där jag fick klä mig i långa strumpor, ursnygga trosor, blå sjukhusrock plus en hätta om håret. Jag lovar att jag var hur snygg som helst! Där låg jag och kollade i skvallertidningar en stund innan det kom in en sjuksköterska och pratade lite om vad som skulle hända härnäst. Eftersom jag redan har massor med medicin i kroppen så sket vi i lugnande innan, det hade varit en fis i rymden!
Sedan fick jag gå in i op-salen och lägga mig på en brits efter att de tagit fram en pall så jag kom upp! Blodtrycksmanchett på vänsterarmen och pulsmätare på höger pekfinger medan de skulle sätta en nål på höger hand.Första nålen misslyckades så de fick sätta den i armvecket istället. Sen fick jag smärtstillande via nålen (som jag inte kände, det var nog dålig styrka på det...) innan de sprutade in det berömda propofolet så jag somnade...
Vaknade fort och kände mig relativt pigg direkt. Hade inte ont i magen men ack vilka nervsmärtor jag hade i ändan, hade troligtvis legat lite fel eller nåt... Sen kom min gynläkare och pratade med mig. De hade tagit bort rätt mycket och skulle jag få tillbaka detta så brukar de vilja ta bort livmodern. Hon undrade om jag skulle ha fler barn men det ska jag ju INTE så då gör det ju inget.
Sen fick jag klä mig och gick ner till apoteket för att ta ut blodstillande medicin som jag ska äta i en vecka. Pappa kom och hämtade mig och det kändes verkligen skönt att få komma hem... Jag är sååå trött och längtar redan till sängen faktiskt. Det blir en tidig läggning ikväll misstänker jag.
Tack för alla hälsningar, det värmer. Jag orkar nog inte hälsa på er idag men jag ska försöka imorgon, KRAM!
