Så säger alltid min mamma... Idag har jag fått veta att en som jag känner har drabbats av en stor tragedi... Det är så sorgligt när livet går från att vara helt okej till att helt plötsligt vändas helt upp å ner. Mina tankar går till henne och hennes familj och jag ber till de övre makterna att de hjälper henne på hennes svåra väg...
Så livet ÄR en strid... Jag hoppas att ALLA som strider för sitt liv hittar en inre glöd som hjälper dom att överleva... Jag skickar ut en stor dos KÄRLEK till er alla för det behöver man, det behöver ALLA!
fredag 1 juni 2012
Det gör ont... ibland...
Igår var jag på röntgen i Eksjö för att kolla mitt svullna ben. Eftersom beställningscentralen för sjukresor tror att det ska ta en eviga tid att köra till sjukhuset så kom jag typ 40 minuter för tidigt... Kul, kul cykelhjul... Jag hade iofs med mig sticket men jag tittade på tv istället som visade "Bygglov". Där satt jag medans tiden gick och inte tänkte jag på det... Att tiden gick alltså...
En timme efter att jag skulle ha varit inne vaknade jag upp och kollade på klockan. Varför hade ingen hämtat mig? Gick och frågade och naturligtvis hade de glömt mig... Förvånad? Nädå, inte det minsta...
Fick lägga mig på en brits där kameran kan snurra runt plus att de samtidigt ställer mig upp. Väl på plats ska de försöka sätta en ål i min fot där kontrastvätskan ska sprutas in. Naturligtvis är mina fötter iskalla, inte ett litet kärl i sikte... Sköterskorna fick massera, klämma och försöka få upp värmen genom att fylla en handske med varmvatten. Inget fungerade tyvärr, mina kärl ville bara inte...
Då säger hon att hon tänker sticka på ett ställe där hon tror att det är ett kärl, precis nedanför stortån. Gissa vad som händer...? HON STACK MIG I SENAN OCH JÄKLAR I HAVET VAD ONT DET GJORDE!!!
Naturligtvis kom det inget blod och jag sa att de fick ABSOLUT inte sticka där igen!!! Sköterska nummer 1 gav upp och skickade in sköterska nummer 2. Denna kvinna lyckades få in en nål på andra sidan av foten och det var en jäkla skillnad att bli stucken i ett kärl än att bli stucken i en sena kan jag lova! Nålen satt bra och de sprutade in kontrasten samtidigt som de tog kort. Jag fick själv se på en monitor att jag såg snygg ut invärtes.
Efter att läkaren kollat på bilderna sa hon det jag trodde: "Det fanns ingen propp". Nu ville hon däremot skicka mig till medicinakuten. Varför då? Jo, jag sökte ju för svullna ben, det måste ju finnas en orsak! Fasen, nu måste jag ju hitta på nåt så jag sa: "Jag har bestämt med min doktor att jag aka höra av mig imorgon så vi följer upp det då!" Inte fasen vill jag till ett ställe till och vänta, jag skulle ju åka och handla!
Så jag fick lämna stället till slut och åka till Willys och handla mat. Kvällen gick som i ett töcken, somnade som en stock... När jag vaknade hade jag skitont i det benet som de hade röntgat. Skit samma, jag ringer Hejco så får han fixa till nåt. Lite sprutor kanske?
En timme efter att jag skulle ha varit inne vaknade jag upp och kollade på klockan. Varför hade ingen hämtat mig? Gick och frågade och naturligtvis hade de glömt mig... Förvånad? Nädå, inte det minsta...
Fick lägga mig på en brits där kameran kan snurra runt plus att de samtidigt ställer mig upp. Väl på plats ska de försöka sätta en ål i min fot där kontrastvätskan ska sprutas in. Naturligtvis är mina fötter iskalla, inte ett litet kärl i sikte... Sköterskorna fick massera, klämma och försöka få upp värmen genom att fylla en handske med varmvatten. Inget fungerade tyvärr, mina kärl ville bara inte...
Då säger hon att hon tänker sticka på ett ställe där hon tror att det är ett kärl, precis nedanför stortån. Gissa vad som händer...? HON STACK MIG I SENAN OCH JÄKLAR I HAVET VAD ONT DET GJORDE!!!
Naturligtvis kom det inget blod och jag sa att de fick ABSOLUT inte sticka där igen!!! Sköterska nummer 1 gav upp och skickade in sköterska nummer 2. Denna kvinna lyckades få in en nål på andra sidan av foten och det var en jäkla skillnad att bli stucken i ett kärl än att bli stucken i en sena kan jag lova! Nålen satt bra och de sprutade in kontrasten samtidigt som de tog kort. Jag fick själv se på en monitor att jag såg snygg ut invärtes.
Efter att läkaren kollat på bilderna sa hon det jag trodde: "Det fanns ingen propp". Nu ville hon däremot skicka mig till medicinakuten. Varför då? Jo, jag sökte ju för svullna ben, det måste ju finnas en orsak! Fasen, nu måste jag ju hitta på nåt så jag sa: "Jag har bestämt med min doktor att jag aka höra av mig imorgon så vi följer upp det då!" Inte fasen vill jag till ett ställe till och vänta, jag skulle ju åka och handla!
Så jag fick lämna stället till slut och åka till Willys och handla mat. Kvällen gick som i ett töcken, somnade som en stock... När jag vaknade hade jag skitont i det benet som de hade röntgat. Skit samma, jag ringer Hejco så får han fixa till nåt. Lite sprutor kanske?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)