Att gå upp alltså. Att bara försöka vända sig från den ena sidan till den andra var smärtsamt värre, bara att konstatera att denna dagen inte blir en bra dag...
JAG ÄR JU FÖRKYLD! Detta leder till att den stackars kroppen blir som ett stort jäkla ömt blåmärke som lägger sig på den redan värkande kroppen, ja ni fattar va?
Dock så har jag ju en läkare som är helt outstanding, jag går ut i köket och tar en näve tabletter och hoppas på det bästa. Snälla doktorn har ju skrivit ut tabletter så jag inte ska må dåligt. Alla har ju inte samma tur som jag har. En del har läkare som tror att man kan tänka bort all värk. Dessa läkare har aldrig haft värk själva och de skulle troligtvis dö på fläcken om de fick känna hur jag har det i endast en liten minut eller så...
En del läkare tror jag tycker det är roligt att utöva sin makt på vissa patienter. Jag vet inte hur många gånger jag till exempel har blivit kallad "lilla gumman" när jag har varit hos doktorn... "Du är alldeles för ung för att ha värk" är en annan ramsa de drog för mig när jag gick dit som 18 åring... Istället för att utreda detta så sa de så här "du ska nog vara sådan". Ett problem mindre med andra ord för vem orkar utreda ordentligt?
Nu tackar jag gudarna för min doktor. En doktor som lyssnar och samarbetar med mig. Han anser att jag vet mer om min sjukdom än vad han gör så därför bestämmer vi IHOP vad som ska göras. Tänk om alla läkare kunde göra som min, se HELA människan...
Vad har ni för doktorer, är de bra eller dåliga?
